BITTE ASSARMO: Hur ska man kunna lita på Nyamko Sabuni?


Knappt har ”avslöjandet” om de kriminella klanerna – som förstås inte var någon nyhet överhuvudtaget för någon annan än de mest energiska förnekarna bland politikerna och i de stora mediehusen – förrän apologeterna dyker upp från alla håll och kanter. En i raden av klanförsvarare är Nyamko Sabuni, partiledare för Liberalerna. ”Det är inget fel på klaner” slår hon fast i en artikel i Expressen och fortsätter ”Mitt folk är också en klan”.

Det här är helt galet. Nyamko Sabuni är ledare för ett svenskt riksdagsparti. Hennes folk är – eller borde i alla fall vara – vi svenskar, inte hennes klan i Burundi.

Att hon överhuvudtaget skriver om ”sin” klan visar med all önskvärd tydlighet just hur stor makt klanen har över medlemmarna. Trots att Nyamko Sabuni är så etablerad i Sverige att hon till och med fått den högsta positionen i ett riksdagsparti känner hon sig manad att ta klanen i försvar. Det är mycket, mycket illa.

– Det är viktigt att skilja på klaner. Jag skulle själv säga att jag är från ett klansamhälle. Mitt folk är också en klan. Det är inte klan som är problemet. Tvärtom är det stora delar av världen som måste organisera sitt liv i form av klaner för det finns inget samhälle som bistår, säger hon i intervjun.

Och redan där har hon, om än ofrivilligt och kanske rentav omedvetet, visat exakt hur skevt hennes resonemang är. I Sverige har vi nämligen just ett samhälle som bistår och därmed fyller klanen ingen funktion här. Den blir istället ett hinder för integration och anpassning till det svenska samhället. Nyamko Sabuni talar alltså emot sig själv.

Hennes lama försäkran om att alla klaner inte är kriminella, och att man måste skilja på klan och klan, är bara trams. I förlängningen spelar det ingen roll om en klan är inriktad på kriminalitet eller ej. En klan kräver lojalitet av medlemmarna, och sätter sina egna regler och lagar först, och det svenska samhället med de demokratiska strukturer vi har byggt upp genom historien utgör bara en kuliss för deras eget sätt att leva.

Att Nyamko Sabuni alls anser sig tillhöra en klan visar alltså hur olämplig hon är att representera svenska folket. Var har hon sin lojalitet? Vad betyder mest för henne, klanen eller Sverige? Hur ska medborgarna överhuvudtaget kunna lita på henne, när hon inte helt och fullt står upp för det svenska samhällssystemet?

För det gör hon ju faktiskt inte. Hon säger ju själv att hon tillhör en klan. Att en högt uppsatt politiker i Sverige definierar sig som något annat än svensk är absurt och direkt samhällsfarligt.

– Det kommer att finnas klaner även i framtiden och det ska få finnas, bara man inte bryter mot den svenska lagstiftningen, respekterar jämställdhet och inte kränker barnens rättigheter, avslutar hon i artikeln.

Visst. Det låter ju fint. Men hur realistiskt är det? Klansystemet har ingenting gemensamt med det svenska samhället, utan springer ur kulturer som är väsensskilda från vår och där västerländska begrepp som jämställdhet och barns rättigheter överhuvudtaget inte existerar. Och så länge klanen finns där som en trygghet är det inte särskilt troligt att man plötsligt överger sina seder och bruk för att man bytt land.

Nyamko Sabuni är alltså antingen mer än lovligt naiv, eller fullkomligt lojal mot sin klan, när hon framställer klanerna som oproblematiska. Oavsett vilket gör det henne till en mycket opålitlig politiker och en olämplig representant för den svenska demokratin.

BILD: Krigare i Tyska Östafrika 1914. Tyska Östafrika (tyska: Deutsch-Ostafrika) var en tysk koloni 1885-1919 som innefattade Tanganyika i dagens Tanzania, dvs fastlandsdelen utan ön Zanzibar, samt de nuvarande staterna Burundi och Rwanda.

Bitte Assarmo