I juni 2020 genomförde det nederländska forskningsinstitutet Gamaan en kartläggning av religiösa attityder bland iranier (för den som är slängd i farsi finns hela materialet här). Det är första gången på 40 år någon gjort en liknande studie och tack vare en internetbaserad tjänst garanteras full anonymitet. 50 000 iranier svarade på enkäten, varav 45 000 bodde i Iran. Institutet beräknar att enkätsvaren speglar åsikterna hos 85 procent av befolkningen med 95 procents träffsäkerhet. Resultatet är chockerande:

Hela 50 procent svarar att de lämnat sin tidigare tro och bara 40 procent vill identifiera sig som muslimer (32 procent shia, 5 procent sunni och 3 procent sufi).

Detta kan jämföras med den officiella statistiken från 2011, som lyder: 99,7 procent muslimer (89,7 procent Shia och 9,7 procent Sunni).

Av enkätsvaren framgår vidare att 6 procent av iranierna konverterat till en ny religion, 22 procent vill inte identifiera sig med någon religion alls och 9 procent definierar sig som ateister. 8 procent säger sig vara spiritister och ungefär lika många zoroastrier.

Kontrasten är alltså skarp mot den gängse bilden av Iran, som ett land med en homogen muslimsk befolkning.

En förklaring är förstås att icke muslimska rörelser är ”underground”. Trots att kristendomen lär vara den snabbast växande religiösa rörelsen i landet är den i stort sett osynlig. Ateism är strängt förbjudet, och skulle landets alla ateister komma ut ur garderoben skulle runt 8 procent av befolkningen (eller närmare 7 miljoner) enligt gällande lag kunna dömas till döden.

En annan förklaring till skillnaden är att det råder delade meningar om vad en muslim egentligen är. Enligt Koranen är den som fötts av muslimska föräldrar eller någon gång uttalat den muslimska trosbekännelsen, för alltid muslim. Någon konvertering är inte möjlig, och skulle någon påstå sig vara något annat bör han enligt sharia avrättas. Med den definitionen hamnar Irans muslimska befolkning mycket nära hundraprocentsstrecket.

Men enligt Sveriges och övriga västvärldens definition av religion – det vill säga något som man frivilligt ansluter sig till – är Islam snarare i minoritet.

Det här är naturligtvis dåliga nyheter för mullorna i Teheran, men gräver man djupare i undersökningen är det värre än så. Inte ens de 40 procenten muslimer är särskilt lojala. 71 procent av de tillfrågade tyckte att religiösa institutioner ska bära sina egna kostnader, och nästan lika många (68 procent) vill hålla religionen borta från lagstiftningen. Hela 73 procent vill avskaffa tvånget att bära hijab.

Som en kuriositet kan nämnas att 37 procent av iranierna uppger att de dricker alkohol återkommande, och ytterligare 8 procent skulle göra det om det var lättare att få tag på. Detta i ett land där alkoholkonsumtion kan leda till spöstraff – och även om det tillämpas mycket sällan har domstolar möjlighet att utdöma dödsstraff. Här redovisas ett fall från 2020.

Vill man spekulera i regeringens framtid är det också intressant att läsa undersökningen Political attitudes of iranians. Bland annat tillfrågas 19 000 iranier om vilket statsskick de tycker är bäst, och hela 56,5 procent (alltså en absolut majoritet) vill ha en sekulär stat. Stödet för en ”Islamsk republik” var inte lika imponerande, utan landade på en halv (0,5!) procent.

BILD: Den bevingade solen. Relief i staden Persepolis, det dåtida persiska imperiets huvudstad, som började byggas år 521 f.Kr.