PATRIK ENGELLAU: En coronarapport till dem som inte heller förstår Folkhälsomyndighetens utlåtanden

Till skillnad från alla smarta människor som tar del av de informativa programmen hos statsmedia och begriper vad som sägs har jag svårt att fatta. En dag är det en stor nyhet att svenska ambassaden i Nordkorea är stängd men det förklaras inte varför. Fyra dagar i rad visar Rapport samma filmsekvens om hur Dödspatrullen dödar Shottaz eller om det är tvärtom och att det danska rättsväsendet tar detta på allvar men varför de dödar varandra förstår man inte, kanske är det underförstått att det går till på det viset bland sådant folk.

Folkhälsomyndighetens återkommande rapporter om coronats utveckling förstår jag inte heller. Nu befinner vi oss på en platå utom i Skåne och Västsverige, sägs det till exempel. Alla mumlar som om de begrep och tycker antingen att detta är lugnande eller tvärtom oroväckande, sådant är svårt att avgöra när experter får utlåta sig.

Pannor läggs i djupa veck och munnarna därunder talar om smittspridning. För mig är det ett svårt ord. Jag kan förstå enkla koncept som ”antal registrerade nya smittade per dag”, ”antal nyintagna på intensivvården per dag”, ”antal som befinner sig i respirator per dag” och ”antal avlidna i coronat per dag”. Men för en så enkelspårig och svag hjärna som min är det svårt att ta till sig all den visdom som ligger i uttalanden om smittspridningens förändringar.

Så jag går till worldometers för att undersöka hur det ligger till med de två kanske mest betydelsefulla mätetalen, det vill säga antalet nya registrerade coronafall per dag samt antalet nya coronadöda per dag. Så här ser det ut för Sverige:

Jag kan inte se de platåer som Folkhälsomyndigheten talar så mycket om. Jag ser en sjukdom som tycks klinga av. Det enda märkvärdiga är att uppgången i antalet sjukdomsfall inte verkar vara kopplad till någon motsvarande uppgång, efter den inledande explosionen av dödslar, av antalet döda.

Bristen på samband mellan antalet nya sjukdomsfall och antalet döda uppträder även i de flesta andra länder. Storbritannien uppvisar en svag tendens till en andra våg av nysmittade som inte avspeglar sig i någon motsvarande uppgång av antalet döda:

Ännu tydligare blir mönstret i ett land som Spanien som fått en andra våg av insjuknanden:

Andra europeiska länder, exempelvis Frankrike, Italien och Schweiz, tycks följa samma mönster. En andra smittvåg kommer men påverkar inte dödstalet. USA är något av ett undantag. En stor andra puckel av nya insjuknanden följdes av en viss uppgång i antalet döda per dag. Tittar man däremot på New York ser kurvorna ut som Sveriges. Kolla gärna själv. Det är lätt.

Det ligger inte för mig att vara optimistisk men jag tycker försiktigtvis att utvecklingen ser ganska bra ut. Om det kommer nya vågor av insjuknanden verkar det inte som om dödligheten följde efter. Kanske är det så att de som var predisponerade att tas av coronat strök med i första vändan.

En ansvarslös tanke vaknar i mitt sinne. Varför mal Folkhälsomyndigheten om platåer i stället för att förevisa hoppingivande siffror enligt ovan? Kan det vara så att myndigheten gillar att plötsligt stå i rampljuset i stället för att leva sitt gamla undanskymda och kanske trista liv med uppdrag såsom, enligt regleringsbrevet, att dela ut tio miljoner kronor till ”ideella organisationer som bedriver förebyggande verksamhet i syfte att motverka psykisk ohälsa hos barn och ungdomar som är asylsökande eller nyanlända”? Hellre då intervjuas i TV-studior eller resa jorden runt för att upphandla vaccin som, om det fortsätter så här, kanske inte behövs när det väl är färdigutvecklat.

Patrik Engellau