DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Bohus fästning är numera en ruin av en fästning, som började byggas 1308 för att stärka försvaret av Norges dåtida sydgräns. Ruinen är belägen på en 40 meter hög klippa på Bagaholmen i Nordre älv, vid Göta älvs norra utloppsarm i den sydöstra delen av Kungälv, cirka två mil norr om Göteborg.

Fästningen har gett namn åt landskapet Bohuslän. Den har under sin 700-åriga historia behärskats av Norge, Danmark-Norge och Sverige. Bohus fästning har varit belägrad minst fjorton gånger, men aldrig blivit erövrad i strid.

Fästningen kom i svensk ägo genom freden i Roskilde 1658. År 1678 råkade fästningen ut för en sista belägring, den svåraste av alla. Den ansattes då i nära två månader (25 maj–22 juli 1678) av en belägringsstyrka på ca 15 000 norrmän och danskar under Gyldenlöve. De från början drygt 800 svenska och finska försvararna under överkommendanten, överste Fredrik von Börstell vid Skaraborgs regemente, skulle ha blivit tvungna att ge sig, om inte riksamiralen Gustaf Otto Stenbock i sista stund den 22 juli ankommit med hjälp.

Gustaf Otto Stenbock (1614-1685) föddes i Torpa stenhus i Västergötland som son till riksrådet Gustav Eriksson (Stenbock). Han utnämndes till riksråd 1652 och fältmarskalk 1656 samt var generalguvernör över Skånelandskapen 1658–64. Han utnämndes sedan av förmyndarregeringen till riksamiral 1664–1676 samt kansler för Lunds universitet 1666–1684.

Gustaf Otto Stenbock är begravd i Strängnäs domkyrka.

Utdrag ur verket Sveriges store män, snillen, statsmän, hjeltar och fosterlandsvänner, samt märkvärdigaste fruntimmer (1840-49):

Han skulle 1675 afsegla med flottan till Pommern och dit öfverföra trupper, men utrustningen blef sent färdig, motvindar i skären, stormar på hafvet, sjukdomar oeh misstag om signalerna förskingrade och förstörde flottan, så att Stenbock med oförrättadt ärende återvände med hvad som återstod efter dessa motgångar. Han blef då förklarad ”oförmögen att riksamiralsembetet vidare bekläda”. Denna vanära skulle han väl knappast förmått bära, om icke konungen anförtrott honom befälet till lands emot Norrige, hvarvid han ådagalade utmärkt klokhet och tapperhet. Han slog på Hisingen 1678 den utmärktaste af Danmarks fältherrar, Gyllenlöw, och upphäfde den af fienden började belägringen af Bohus fästning. Fälttagens mödor bede emellertid undergräft hans helsa, och ban nödgades, sedan han sålunda återställt Sin krigareära, draga sig tillbaka till det enskilda lifvet. Han afled några få år derefter.

Detta verk, Sveriges store män, snillen, statsmän, hjeltar och fosterlandsvänner, samt märkvärdigaste fruntimmer, utkom i häften under tiden 1840-1849, är opaginerat och omfattar biografier över 240 personer, vardera med två sidor text och ett litograferat porträtt. Redaktör för verket var författaren Gustaf Henrik Mellin, som till sin hjälp hade flera konstnärliga medarbetare, bl. a. konstnären Alexander Clemens Wetterling (1796-1858), litografen Johan Elias Cardon (1802-1878) och konstnären Otto Henrik Wallgren (1795-1857).

Läs hela kapitlet om Gustaf Otto Stenbock här