JAN-OLOF SANDGREN: Så här kan vi rädda tusentals gamla

Hur mycket är ett människoliv värt? Det varierar en del beroende på vilka människoliv man talar om. Ibland är staten redo att lägga ut enorma summor för att säkra någons trygghet, och att ens ifrågasätta kostnaden skulle uppfattas som fascism. Ibland kastar man lättvindigt bort några hundra människoliv, trots att de kunde ha räddats med enkla medel.

Gamla människor dör i stor skala på våra äldreboenden, till följd av Covid-19 och för att de inte får tillgång till syrgasbehandling. Samnytt tar upp frågan i den här artikeln och läkaren Jon Tallinger slår larm här om att brist på syrgas gör att patienter dör i onödan.

Undersökningar visar att även 80-åringar har goda chanser att överleva en coronainfektion om de får syrgas under den kritiska fasen, förutsatt att de inte lider av andra allvarliga sjukdomar. Men enligt information från landstingen ska de istället ges palliativ vård och medicineras med morfin, vilket i praktiken är en dödsdom.

Hur komplicerad är då syrgasbehandling? Är det något som bara intensivvårdsavdelningar klarar av? Jag tillhör en av de få som fått syrgasbehandling under min coronainfektion, och i princip är det en plastbygel som fästs bakom öronen. En slang med två plastpipar hamnar i näshöjd och blåser syrgas in i näsborrarna. Det känns som en lätt bris, inte alls obehagligt och man kan andas vanligt under tiden. Jag har svårt att tänka mig att vårdpersonal på äldreboenden inte kan lära sig hantera den tekniken. Vad jag vet är syrgas inte skadligt och enda biverkningen jag noterade var en viss muntorrhet.

En syrgasgenerator för hemmabruk kan man hitta nätet för några tusenlappar. För att få information om mer kvalificerad utrustning ringde jag upp ett företag i Hägersten, som levererar syrgasteknik till industrier, akvarier men också till sjukhus. En syrgasgenerator för medicinskt bruk, lämplig för äldreboende skulle kosta runt 100 000 kronor och ha en leveranstid på ungefär två månader.

Mycket tyder på att coronaepidemin får en nedgång under sommaren, men sedan kommer tillbaka med en ny puckel under hösten. Biträdande statsepidemiolog Anders Wallensten säger i Aktuellt att corona är något vi kan tvingas leva med i månader, kanske år framöver. I samma sändning intervjuas två experter, en biolog och en matematiker som oberoende av varandra kommit fram till en total dödssiffra på 10 – 20 000.

De flesta som dör kommer att vara gamla, och det är ingen djärv gissning att några tusen skulle kunna räddas med syrgasbehandling. Låt säga att man satsar 100 miljoner på syrgasgeneratorer åt äldreboenden. Det är ändå bara en tiondel av det coronabidrag som Amanda Lind nyligen lovade landets kulturarbetare. Därutöver måste man undanröja byråkratiska hinder för personalen att använda tekniken, och kanske ordna viss internutbildning. Men i ett nationellt krisläge borde sånt kunna lösas under sommaren. Vi skulle stå väl rustade inför hösten.

Så varför gör man inte det? Jag kan tänka mig tre förklaringar:

– Ansvariga politiker är inkompetenta och handlingsförlamade. Allt man förmår är att skicka in Anders Tegnell i TV-studion för att lugna folket, och sen hoppas att allt går väl.

– Man struntar i om gamla dör. De genererar ändå inga skatteintäkter, och eftersom pensionsfonderna urholkats har man heller inte råd att betala ut rimliga pensioner. Och tänk på vad äldrevården kostar?

– Ingen skulle väl erkänna det, men faktum är att coronaviruset är en bundsförvant i arbetet med att tömma våra äldreboenden – en process som pågått i flera år och syftar till att omvandla dem till migrantboenden. SwebbTV har följt utvecklingen i flera reportage. Här är den senaste uppdateringen.

Legenden om ättestupan härrör från Götrikssagan – en skröna ur den isländska sagoskatten som handlar om ett besynnerligt folk som levde i det inre av Götaland. Idag är historikerna ense om att sagan diktats i underhållningssyfte, ungefär som legenden om ”Tälje tokar”. Inte ens under vikingatiden kastade vi våra gamla utför stup.

Men idag låter vi dom kvävas, trots att vi för en ganska rimlig summa kunde förhindra det. Patrik Engellau jämförde en gång dagens politiker med Tälje tokar, fast i verkligheten. På samma sätt kan man tolka regeringens agerande som att man tillämpar ättestupan, för första gången i historien. Bilden av den humanitära stormakten börjar krackelera.

Jan-Olof Sandgren