OPINION Tisdagen den 14 januari 2020 beslutade demokraterna i representanthuset att överlämna de två artiklar om det riksrättsåtal mot Donald Trump, som de beslutade om fyra veckor tidigare, till senaten. Senaten ska nu ta ställning till om Trump ska avlägsnas från sin post som president eller inte. Enligt talman Nancy Pelosi ska det formella överlämnandet till senaten ske onsdagen den 15 januari 2020. Samtidigt ska hon ange vilka personer som ska representera åklagarsidan (House Managers).

För fällande dom krävs att 67 senatorer röstar för. Med tanke på att republikanerna innehar 53 av de 100 platserna är fällande dom ytterst osannolik.

Allt talar alltså för att den rättegång som rör riksrättsåtalet mot Donald Trump nu blir av. Senatens talman, republikanen Mitch McConnell, har tillkännagett att rättegången i så fall startar tisdagen den 21 januari.

Många frågetecken finns inför rättegången. Jag återkommer till dem. Vad som dock är klart är hur de inledande turerna kommer att gå till.

Till att börja med ska det noteras att rättegången ska ledas av Högsta Domstolens ordförande, Chief Justice John Roberts. Hans roll är dock lite annorlunda än vad den är i en normal rättegång och han har inget inflytande över annat än själva proceduren.

Gången är att åklagarsidan först lägger fram åtalspunkterna varpå presidentens representanter får ordet. När deras respektive talan har presenterats får de närvarande senatorerna ställa frågor. Dessa frågor ska dock vara i skrift och överlämnas till ordföranden, som sedan ställer frågorna till respektive sidas representanter. Det här är en del av rättegången som beräknas kunna ta flera dagar i anspråk.

När samtliga frågor är besvarade ska senaten debattera vad som ska ske i fortsättningen. Senaten kan då bestämma att den debatten ska ske slutet eller den ska vara öppen inför tv-kamerorna, som fallet kommer att vara för den inledande ronden. Debatten kommer då att gälla i första hand om vittnen ska

kallas eller inte. Den frågan har varit het eftersom många republikaner, inklusive presidenten själv, har menat att det är uppenbart att åtalet inte pekar på något riksrättsgrundande brott. I så fall, menar man, bör talan avvisas på den grunden och rättegången avbrytas. Dessutom hävdas det att utredningen borde ha avslutats i representanthuset och att senatens enda roll är att döma på husets material.

Det förefaller dock nu som om det inte finns den nödvändiga majoriteten i senaten för att få stöd för en omedelbar avvisning. Fyra eller fem av de republikanska senatorerna har vidare yttrat att man bör tillmötesgå det krav på ytterligare vittnesbevisning, som Nancy Pelosi och minoritetsledaren i senaten, Chuck Schumer, har krävt.

Troligen kommer det alltså att bli en omröstning i senaten som resulterar i att rättegången ska fortsätta med att vittnen kallas. Normalt borde då bägge sidor få kalla de vittnen de anser stödjer deras sida utan mankemang. Men nu är det inte riktigt normalt.

Några detaljerade regler finns inte. Det enda som man kan luta sig mot är hur det gick till i riksrättsrättegången mot Bill Clinton för ganska exakt 20 år sedan. Det man gjorde då var att förhöra vittnet Monica Lewinsky i slutet rum, varefter hennes vittnesmål spelades upp för senaten. Ytterligare två vittnen hördes men de hade mer begränsat värde i sammanhanget. När vittnesupptagningen var över höll senaten överläggning i slutet rum. När överläggningen var klar presenterades resultatet offentligt inför TV-kamerorna. Som bekant friades Clinton med god marginal. Flera av de republikanska senatorerna gick emot partilinjen och frikände. Det var dock aldrig i fråga att det skulle bli 67 senatorer som röstade för fällning.

Hur fortsättningen kommer att utspela sig i det aktuella fallet är alltså oklart. Det har hittills varit mycket av ett rävspel mellan särskilt Nancy Pelosi och Mitch McConnell, där den senare har anklagat Pelosi för att vilja bestämma hur rättegången ska gå till medan Pelosi anklagat McConnell för partiskhet.

Det är fortfarande oklart varför Pelosi väntade i fyra veckor med att överlämna artiklarna men det finns åtskilliga spekulationer kring frågan. Några menar att pausen var till för att man skulle hitta ytterligare bevis på Trumps brott. Ett mer sinistert antagande är att man vill motarbeta Bernie Sanders (för andra gången i ordningen) genom att klistra honom vid en stol i senaten under rättegången och hindra honom från att kampanja för de viktiga primärvalen som börjar i februari. På så sätt skulle man bereda vägen för Hillary Clintons återkomst, går en spekulation. (Själv skulle jag inte bli förvånad om Nancy Pelosi själv steppar upp och förklarar att hon är beredd att ta ansvar för landet.)

Det är alltså även oklart vilka regler som gäller för vilka vittnen som ska kallas. Tänk om de fronderande republikanerna sluter upp på demokraternas sida och inte tillåter att Trumps viktigaste vittnen ska få kallas? Han har ju antytt att han vill att såväl Joe Biden som hans son Hunter liksom Adam Schiff – ledaren för utredningen i representanthuset – ska höras.

Räknar demokraterna med att Trump inte får kalla sina viktigaste vittnen och att man därmed ska lyckas övertyga det amerikanska folket om Trumps skuld? Det verkar som om det är det huvudsakliga målet: att svärta ner Trump så mycket som möjligt även om de introducerade artiklarna inte räcker till fällande dom. Man kan visa hur han ljugit, gång på gång och inte är att lita på. Man kan visa att han tagit sig friheter på ett sätt som är avskyvärt. Man kan visa att en president som åtalats är klandervärd och inte bör väljas om.

Rättegången börjar på tisdag och man kan räkna med att den kommer att dominera nyhetsflödet framöver.

Olle Reimers är fd advokat och bankman. Han är bosatt i Bangkok, Thailand.