Jan-Olof Sandgren: Ett skuldsatt folk är ett fogligt folk

Jan-Olof Sandgren

OPINION ”Den som är satt i skuld är icke fri”. Det är nog de mest bevingade ord som kommit över Göran Perssons läppar, och om det stämmer borde svenskarna vara ett av de ofriaste folken i världen. Även om första raden i vår nationalhymn säger något annat. För drygt ett år sen utkom Tino Sanandajis bok ”Tio tusen miljarder” och vill man spara tid kan man nöja sig med att läsa titeln. Tiotusen miljarder är nämligen summan av vår privata skuldsättning, som den såg ut 2017. Sedan dess har skulden ökat med omkring tusen miljarder. Utslaget på alla svenskar blir det drygt en miljon per skalle. Män, kvinnor och spädbarn, gamla som unga är skyldiga någon ungefär 1 000 000. 

Det här har inget med statsskulden att göra eller kommunernas och landstingens trassliga affärer, utan är den privata skuldbörda vanliga människor dragit på sig: småföretagare, villaägare, bostadsrättsinnehavare, studenter och barnfamiljer. 

Att det inte har med statsskulden att göra är dock en sanning med modifikation. Statsskulden är Sveriges ansikte utåt, medan privatskulden (som namnet antyder) är en privatsak. Kan man hålla statsskulden nere, till priset av ökad privat skuldsättning ser ekonomin mycket bättre ut än om man gör tvärtom. Verktyget för att åstadkomma detta heter skattepolitik.

I Sverige är det lika svårt att få besked om totala skattetrycket som att få besked om den totala invandringen. Beskattningen delas upp i en rad komponenter, vilket framgångsrikt döljer helheten. Först beläggs arbetet med en arbetsgivaravgift, som betalas in av arbetsgivaren (motsvarande 31 procent av bruttolönen). Sedan beskattas bruttolönen med inkomstskatt, som redovisas varje år i deklarationen. Till sist beskattas den återstående nettolönen med konsumtionsskatter; såsom moms (25 procent för de flesta varor), energiskatt, alkoholskatt, tobaksskatt, koldioxidskatt, kemikalieskatt, fordonsskatt, trängselskatt, flygskatt, tullavgifter och kanske några övriga skatter jag glömt. Enligt den här sammanställningen (som bland annat hämtat siffror från Ekonomifakta) kan så mycket som 76 procent av det vi arbetat ihop försvinna i skatt.

Hög beskattning gör det naturligtvis svårt för vanliga människor att köpa en bostad, med hjälp av sina inkomster. Då livet som uteliggare är tufft på våra breddgrader väljer man att låna i bank. Det anses numera normalt att ha miljonskulder, enbart för lyxen att ha tak över huvudet och de flesta upplever det inte ens som ett problem. Den generation som växte upp under 90-talet fostrades i förvissningen att: ”framtiden ser ljus ut” och ”pengar är inte allt här i världen”. I bondesamhället var man lite mer nogräknad med debet och kredit, men sedan dess har de ekonomiska ryggmärgsreflexerna trubbats av. Tillfrågade om vad vi hoppas ge i arv åt våra barn är det få som skulle svara: Ett välskött hemman” eller ”Ett fett bankkonto.

Så till det där med friheten. Ett skuldsatt folk är ett fogligt folk. Från att ha varit självägande bönder med koll på inkomster och utgifter, har vi på kort tid förvandlats till välfärdskonsumenter i något som liknar livegenskap. Från Riksbanken kommer nu signaler om att de goda åren (då lån nästan enbart innebar fördelar) kanske inte varar för evigt. Ränteläget, fastighetsmarknaden och andra faktorer som vi inte rår över, kan de facto ställa oss på bar backe. För att inte tala om vad som händer ifall vi faller i onåd och förlorar jobbet, vår inkomst, vår styrelseplats, våra forskningsanslag eller våra frilansuppdrag. När allt annat är förlorat, kommer räntorna på lånen att finnas kvar. Blotta tanken gör att det formar sig en klump i halsen.

34 reaktioner på ”Jan-Olof Sandgren: Ett skuldsatt folk är ett fogligt folk

  1. Bo Svensson skriver:

    Definitiv ordning på bank och finans: https://www.alternativ.nu/index.php?topic=161643.0

    Prova själv att ordna ett väl fungerande system för sparande, lån och betalningsmedel där inget av detta fanns förut. – Det blir lätt ett istället som liknar det vi har som läcker profiter åt oförtjänta och det finns kanske bara ett sätt att göra det rätt.

    Spararna skall ha makten över kreditgivningen och skattebetalarna skall ha makten över budgeten.

    Gilla

  2. Hans skriver:

    Jag hade för mig att det var de privata skulderna som låg på mellan 3500 och 4000 miljarder och att 10000 miljarder är de sammanlagda skulderna, om man slår ihop privata skulder och företagens skulder (jag antar att man inkluderar samtliga företag och inte bara småföretag). Hur som helst tror jag att de privata skulderna låg kring 500 miljarder år 2001.

    Kommunernas skulder har väl tredubblats sedan dess – från 300 miljarder till upp mot 1000 miljarder.

    Till sist har jag svårt att förstå varför statsfinanserna skulle vara starka, vilket vi ofta får höra från Maggan & Co, när statsskulden ligger på cirka 1164 miljarder (https://statsskuld.se/) i skrivande stund. Tänk om räntorna skulle börja stiga med några procentenheter …

    Gillad av 1 person

  3. aquaescaper skriver:

    Ebba Gröns sång om ”Staten och kapitalet” var sann redan när den skrevs. Ebba var ju vänster, och för mig var staten vänster och kapitalet höger, så hur gick det ihop? Svaret är väl att Ebba var utopisk vänster, dagens klimathysteriker, och staten var vänster OCH kapitalet var vänster. Denna punkt verkar DGS värja sig mot men oligarkin är ju uppenbar, inte minst i alla de ”privatiseringar” som skett. När något blev ”privat”, varför sänktes inte skatten? Någon vänsterfigur kritiserade det amerikanska systemet med bidrag till politiker från företag här på DGS, men än Sverige då? De sitter ju i samma båt!

    Så alla lönearbetare ÄR slavar, till staten via skatten. Vi hade alla kunnat vara rika idag (min egen mamma som var lärare hade 80% i skatt tills de ärvda pengarna var borta och fick fastigheterna exproprierade). För en 40-50år sedan presenterade sig ett problem i Sverige, för TROTS socialdemokratin så hade Sverige en enorm tillväxt, vi kunde alla bli rika och lägga undan ett ”nestegg”, men hur blev det då med livegenskapen? Hur skulle de parasitiska politikerna fortsätta att styra? Lösningen låg i invandringen, vi var lurade från början och jag gissar att arbetande svenskar hade ägt många multiplar över sin nuvarande nivå utsn invandringen, se ut över Europa, hur kan italienare äga många gånger mer än en svensk? Med vår industri? Sverige är som en fond med för hög avgift och till sist har man gett bort 300% av sitt arbete till staten, negativ ränta på negativ ränta.

    Gillad av 7 personer

  4. OLOF skriver:

    Vi lever i ett samhälle där den som lånar mest ”vinner”.
    Enkelt att räkna ut. Räntan är under en procent för de flesta med bostadslån och du kan för det mesta hyra ut den köpta bostaden eller villan(alltid) och få ca (minst) 5% i direktavkastning plus värdeökning på bostaden/villan. Dessutom är stor del av intäkterna skattebefriade.
    Lånar du för att köpa aktier eller andra investeringar på finansmarknaderna får du förmodligen betala något högreränta,mellan 1-2% . Direktavkastningen(utdelningen)är i flera fall ca 5% plus en årlig värdestegring där till. Sett över en längre period så har de absolut flesta etablerade börsföretags aktier en kursökning i snitt per år. Dessutom låg beskattning med ISK eller gynnsamma skatteregler om du gör investeringarna genom ett bolag.
    Hela samhället är uppbyggt på detta och samhällsekonomin skulle krascha om det blev större förändringar,ex.vis större räntehöjningar eller ändrade skatteregler.
    Gäller inte bara i Sverige utan i hela världsekonomin.
    Därför gör politiker och centralbanker allt vad de kan för att bevara nuvarande situation.
    Det kommer inte bli stora räntehöjningar och ändrade skatteregler så länge nuvarande system är.

    Gilla

  5. Laggar skriver:

    En sak som förvånade mig är politikernas vilja att ta lån och låta lånebördan växa. De som ansvarar för finanserna kan klaga men de andra ser inget problem och med lånen vinner de valen. De har inget ambition att bli skuldfria. Skulden är bara en avgift som inte påverkar helhetsekonomin, säger de. Privatpersoner tar lån för ett visst ändamål och efter det vore de skuldfria. Men det kommer nya ändamål och så har man en livslång skuld. Endast de fattiga är utan skulder, därför att de inte är kreditvärdiga. De rika har skulder om inte direkt så via sina företag. Ytterst få är utan skulder, gamla tanter och vresiga gubbar. Skulden bygger på att samhället fungerar och kan upprätthålla samhällsfunktionerna. Det är som om den som vill bli skuldfri vill förbereda sig för att samhället faller samman, därför finns inget gehör för att bli skuldfri. Lånegivarna har pengar att placera, t.ex. alla pensionsinrättningar som samlar in pengar för pensionerna, under mellantiden skall pengarna placeras, så det är inte någon idé att skambelägga lånegivarna. Systemet bygger på att det finns skulder, idealet om att vara skuldfri är något världfrånvänt.

    Gillad av 2 personer

  6. jannorberg1 skriver:

    Jag undrar om inte denna artikel av Jan-Olof är en av årets absolut bästa, i synnerhet som vi nu ser en annalkande lågkonjunktur i faggorna. Tyskland börjar hacka och när Europas motor går ned på lägre varv så dras Sverige och andra länder med i fallet.

    Det mest problematiska i dagens socialistiska Sverige är att sossarnas Finansminister, för att profilera sig i JÖK-ungarnas grupp, nu alltmer frekvent börjar prata om ytterligare skattehöjningar. I en lågkonjunktur ökar behovet av att stimulera ekonomin, det gör man ju knappast med höjda skatter.

    När krubban är tom börjar hästarna bitas säger ett känt gammalt talesätt, dvs snart är tiden inne för att på allvar börja prioritera bort saker från det svenska smörgåsbordet. Då kommer de största slukhålen att behöva fyllas igen. Den privata skuldsättningen har skett som en följd av politiska beslut från fullständigt ansvarslösa politiker vars enda mål är att kunna sitta kvar vid köttgrytorna. Då köper man röstboskap i olika läger, främst de vilka ser sin försörjning från bidrag som sin huvudsakliga inkomstkälla. Den importerade kriminella kretsen (ingen nämnd, ingen glömd) bryr sig inte överhuvudtaget då de föraktar den nuvarande samhällsordningen.

    Jag utvecklar inte mitt resonemang ytterligare här med hänvisning till kommentarsreglerna, utan uppmanar er att läsa en artikel jag och Bo Persson skrev den 28/1 2019 i ett annat forum.

    https://newsvoice.se/2019/01/inkomst-betala-skatter/

    Gillad av 4 personer

  7. uppstigersolen skriver:

    Nja, det här är nog en sanning med modifikation. Hur många vuxna svenskar har en personlig skuld på över tre miljoner? Några hundratusen gissar jag. Hur många svenskar har ingen skuld alls? Flera miljoner gissar jag. De allra flesta som inte fyllt tjugo har nog inga skulder. Samt de flesta pensionärer. Så var finns skulderna? Fastighetsbolag, spekulanter och andra med vidlyftiga affärer har nog tillsammans en rejäl del av skulderna. Så min gissning är att flera av våra banker sitter med låntagare som kanske inte kan betala tillbaka. Själv har jag inga pengar hos någon av våra fyra ”storbanker”. Vad händer när bubblan brister?

    Gillad av 1 person

  8. Elisabeth G skriver:

    En miljon per skalle är väldigt mycket. Tyvärr är det, med dagens skatter, i stort sett omöjligt att ordna en bostad om man inte vill skuldsätta sig. Så länge fastighetsmarknaden håller sig stabil är det inget problem men det har vi ju inga garantier för.

    Sedan finns det förstås människor som skuldsätter sig för rena konsumtionsvaror som om det inte fanns någon morgondag. En bra devis är ”har du inte råd att betala kontant så har du inte råd att låna”.

    Gilla

  9. Anders Nilsson skriver:

    idag betalar a svenskarna drygt 76% i skatt Vi kan gissa att kommunerna säkert ökar skatten med minst 1% och Maggan med 1% till. Det betyder inte 2% utan det blir nästan 10% mindre för en familj att leva på. Troligen blir resultatet att två heltidsarbetande inte kan försörja en hel familj. Med annalkande lågkonjunktur så kommer säkert skatteintäkterna minska oavsett vad politikerna gör. Det ska bli intressant att se hur de tacklar detta. Det finns två alternativ: Antingen skära ner kraftigt på bidragen till migranterna eller kraftigt minska avslagen till diverse utredningar om ditt och datt. Gissar att sossarna prioriterar röstboskapen.

    Gillad av 1 person

  10. Göran Holmström skriver:

    Jan-Olof mycket bra.
    Visst finns det en plan i att splittra familjen och skuldsätta folk!
    Facit på det börjar synas nu, när familjebanden är som svagast och ”världens mest ensammaste folk” står verkligt ensamma samt utsatta.
    Då höjer man pensionerna, inför HMF, börjar jaga vanliga medborgare för opassande ord på nätet. Hårdare censur lagar diskuteras på allvar, ja inte luktar det frihet allt det nya som komma skall.
    Tack o lov så finns det en faktor med i det hela som kan välta dessa diktatorer.
    Ni kommer inte gilla det jag skriver nu, men en rejäl systemkollaps skulle svida javisst.
    Men den skulle även innebära en chans att dränera träsket och utrota myggen som sticks i träsket.
    Vi alla vanliga arbetar med minst två tjänstemän/kvinnor på ryggen en migrant och en socionom. En kollaps innebär trots umbäranden att dessa fyra får fixa sitt eget käk och fördelar.
    För mig så är den tanken värd lite umbäranden!

    Gillad av 2 personer

  11. Erik2 skriver:

    Äntligen! Det är helt korrekt. Skattetrycket på enskilda människor är groteskt högt. Man pratar bara om skattekvoten som lär ska vara runt 44 % av BNP. Falskare mått kan inte finnas för det säger i Sveriges fall noll och intet om den vardag medborgarna tryckts in i. Det här är ännu en av dessa lögner som hela detta samhällsbygge är marinerat i. Tänk sedan vidare på det som eventuellt Sparas undan, t ex i ISK eller för pension. När pensionen tas ut beskattas den igen. I slutänden är det nästan tionde som gäller i Sverige, fast nu är det vi enskilda människor som får ett tionde av det vi drar in. Om man tar med alla konsumtionsskatter och punktskatter och trängselskatter. Det här borde göra varenda svensk urförbannad! Det som vi får tillbaka är en stat som verkar göra allt för att försvåra vår vardag. Omöjligt att ta sig fram med bil, trängsel och otrevnad i kollektivtrafik (framförallt i huvudstaden). Ingen tillgång till primärvård. Otrevligt bemötande på väldigt många ställen. Det är bara att fortsätta. Jag känner mig som en hjälplös slav, det är helt sant.

    Gilla

  12. Stefan Sewall skriver:

    Sverige är helt riktigt en utpräglad skuldekonomi vad gäller privatpersoner, pga skattenivån och ghettoiseringen av tidigare tillgängliga hyrerättsområden.
    En ung människa i ngn av de större städerna som vill flytta hemifrån måste ha hjälp med ett stort belopp från föräldrar till kontantinsatsen, och sedan ändå belåna sig upp över öronen för att kunna skaffa en liten lägenhet, för att kunna bo i säkerhet i go-zon (motsats till no-go). No-go-zonsutvecklingen tvingar i hop alla fredliga barn i centrum och finare områden och driver upp bostadspriserna i dessa via hög efterfrågan i de beboeliga områdena. Om räntan stiger ordentligt, så vips har man större lån än värdet på lägenheten som då sjunker i pris pga räntehöjningen som ju plötsligt sållar bort många förstagångsköpare (max-lånare) som inte längre beviljas lån till så hög prisnivå. (Alla lånar så mycket de får för bankerna och bjuder till sitt maxbelopp i Sthlm).
    Så är man vid en höjd ränta fast, och kan inte sälja och inte flytta.
    Den av sossarna på-eldade inflationsekonomin, med multipla devalveringar, har sedan 60-talet skapat fiktiva värdestegringar på den äldre generationens hus som stigit från 200-400 tusen 1970 till 5-8 miljoner 2019 (inflation egentligen). 40-talistgenerationen har således fått pengar (dvs. sina bostäder gratis) av inflationen, även utan att behöva amortera en krona. Vid försäljning eller nyupplåning kan de ge sina barn av dessa till barnens bostäder. De som inte varit med på generations-racet (bott i hyresrätt) kan inte hjälpa sina barn som då inte kan bo anständigt i fridsamt område. (Till skillnad från förr, då det gick bra att bo i Bergsjön eller Tensta utan risk för liv och lem).
    En ung människa kan idag inte spara ihop till kontantinsatsen om 500-800 tusen då skatten är 50-70 % av lönekostnaden som hans/hennes arbetsgivare betalar, och då allt är momsbeskattat 25 % + alla övr. skatter, så att skatten tar merparten av lönen och det inte blir mycket kvar att spara.

    Gillad av 2 personer

    • Lars skriver:

      Håller helt med bortsett från att devalveringar inte haft den effekt du anger. Exempelvis så startar den ohemula prisuppgången framförallt på 90-talet efter finanskrisen fram till våra dagar då arbetslösheten var hög och inflationen mycket låg. I Stockholm var priserna höga redan i början av 80-talet, men värre blev det, Inflationen under 70-tal medförde negativ realränta för bostadsköpare. Ett skäl till inflation under 70-tal och 80-tal var de kostnadsökningar som oljekriserna medförde, en annan inflationen i USA dvs dollarvärdet, som spreds, en tredje faktor fram till 90-tals krisen var den låga arbetslösheten vilket drev lönerna och därmed inflation.

      Det finns ingen enighet bland ekonomer om vad som driver inflation , men i grunden är det troligen överefterfrågan på arbetskraft, varor eller tillgångar. Sedan 2008 har vi en kreditdriven inflation av tillgångsvärden dvs låg ränta gör det billigt att låna vilket driver efterfrågan på bostäder och så fortsätter det som du beskriver dvs det finns tänker jag också en utbudsrestriktion i Sverige någon form av broms för utbudet av bostäder/byggande och bristsituation ger som du beskriver ökade priser när det paras med billiga krediter. Ökande priser ge en självgenererande spiral.

      Men hela förloppet… jag lämnar walk over. Partier som regerade under 70-tal och 80-tal och 90-tal och 2000-tal och 20010 tal har alla i någon mening misslyckats liksom ekonomkåren på universitet, myndigheter osv.

      Orsaken till devalveringarna var bytesbalansunderskott parat med för högt inhemskt kostnadsläge, delvis orsakat av inflationen, och ökande arbetslöshet pga strukturkriser under 80-tal. Man hanterade det samtidigt fel, som Kjell-Olof Feldt beskrivit, särskilt med avregleringarna av finansmarknaden, då han inte fick gehör för att man borde stramat åt ekonomin. Jag undrar hur diskussioner och tänkande då gick? Noterar Lucia beslutet 89 att enbart ta emot FN kvoten av flyktingar ca 5000 personer upphävt av Bildt regimen (ökad befolkning behöver bostäder…). Under senaste decenniet noterar jag att Ingves ständigt bett regering och riksdag agera mot bostadsutlåningen utan resultat under Fredrik R’s tid.. Om de sjunkande räntorna, som varit en internationell, framförallt amerikansk trend sedan 90-tal så kan det bero på sparandeöverskott och för låg efterfrågan

      Man kan inte bli fullärd….men man får försöka med de kunskaper man har lyckats inhämta för att hänga med i media…inte lätt när politiker bara ägnar sig åt pajkastning och skylla på varandra.

      Gilla

  13. Stefan Sewall skriver:

    Lånecircusen i Sthlm och Gbg och även på andra håll är så mycket värre nu än förr pga den nytillkomna anarkin med no-go-zons-omvandling av så många stadsdelar.
    När jag som ung penniless student kom till Gbg 1975 kunde jag välja på litet studentrum eller lägenhet i Bergsjön eller annat miljonprogramsområde. Många vanliga som jag hyrde en lägenhet i dessa utmarker och bodde rätt bra förutom avståndet till centrum. Bilen kunde drabbas av inbrott, vilket jag stördes av. Annars var det säkert och fredligt. Spårvagn 7 kallades vitlöksexpressen, men vitlökslukt var väl enda, och rätt lindriga, obehaget förknippat med färder ut till ändhållplatsen.
    Möjligheten att bo i förorter var en säkerhetsventil för bostadsmarknaden som inte överhettades av hysterisk budgivning. Vissa köpte dyrt centralt. Andra som inte ville låna för mycket nöjde sig med hyresrätt i utkanten.
    Så småningom kunde man skramla ihop till bostadsrätt eller hus, men man kunde bo var som helst utan signifikant otrygghet, rädsla eller påtagligt obehag. Inga bilar brann någonsin 1975.
    (Jo kanske möjligen Clark Olofssons och Svartenbrandts bankkupps-flyktbil).
    Nu ser man en desperat konkurrens om ett begränsat bostadsbestånd i säkra stadsdelar som blir allt färre allt eftersom anarkin förvärras, då polisen är tandlös och slöddret härjar fritt över allt större arealer.

    Gilla

  14. Henric Ankarcrona skriver:

    Varför talas och skrivs nästan ingenting om de privata tillgångarna vilka till största delen är bostäder? De flesta balansräkningar har en tillgångssida och en skuldsida. Skillnaden där emellan är eget kapital eller nettoförmögenhet. Det är rätt enkelt.
    Häromdagen såg jag ett par siffror som, OM jag minns rätt (dessutom i DN) som angav att skulderna motsvarar ungefär en femtedel av tillgångarna hos hushållen.
    Dessutom: antag att de flesta begriper att låneräntor kan gå upp; att endast politiker eller ekonomer skulle ha den insikten är detsamma som att tro att privatpersoner är mindre vetande.
    Ett exempel: under ett antal decennier har precisionen i hushållens inflationsprognoser vida överträffat alla professionella bedömningar.
    Ett annat exempel: statsskulden (en balansräkningspost) jämförs oftast med bruttonationalprodukten (en resultaträkningspost). Det sker både i Sverige och internationellt.
    När jag frågar ekonomer om varför, så blir svaret som regel att tillgångssidan är svårbedömd.
    Se här något att fundera på när det nya året står framför oss.

    Gilla

  15. rustibus46 skriver:

    20% Av befolkningen har mindre än 20 000 i reserv.
    Lika många klarar inte nästa månad om lönen
    uteblir. Källa:Swedbank. Arma land.

    Gilla

  16. Kronblom skriver:

    Göran Perssons ord är ett citat av Ernst Wigfors som i sin tur är en omskrivning från Bibeln. Ordspråksboken 22:7 Den rike är den fattiges herre, den som lånar blir långivarens slav.

    Gilla

  17. Lars skriver:

    Skattekvoten är ca 44 %. Hur kan det vara så när artikelförfattaren räknar upp löneskatter? Ett skäl är givetvis att skatt på företagens vinster och skatt på kapital eller reavinstskatt på bostäder är lägre. Ett annat att pensioner beskattas, men det är bara rundgång eftersom pensionärer kostar netto dvs de arbetar inte och producerar inget. Minns inte siffrorna men det är väl åtminstone 2 miljoner pensionärer och 2 miljoner ungdom och barn som kostar med skolor od? Skit med det, jag har inte siffror på detta, men kanske artikelförfattaren kan återkomma och beskriva hur det kommer sig att skattekvoten är ca 44 % av BNP, medan skatt på arbete och konsumtion är som han konstaterar? Det skulle vara intressant!

    Gilla

  18. Lars skriver:

    https://wwwsnsse.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2019/09/svenska-skatter-i-internationell-jamforelse.pdf

    En SNS rapport med jämförelse av skattetryck olika länder och med redovisning av skatt på olika inkomstslag. Jag finner inte vad jag letade efter här, men man menar att löneandelen av BNP är ca 40 % och det ger ju en bild av hur det kommer sig att skattekvoten är ca 44 % medan skatt för löntagare är så hög som den är. Konsumtionsskatter tillkommer. Poängen är ju att det mesta av skatten betalas av de som arbetar och det ska fördelas även bland pensionärer, som varken är brutto eller nettoskattebetalare! utan enbart en kostnad, arbetslösa, låginkomsttagare och andra utgifter-

    Rapporten är intressant för den som är intresserad.

    Gilla

  19. fabricerad skriver:

    Inget nytt eller tidigare okänt i denna text men fy fan vad det får mig att må illa. Att jag som vuxen blir behandlad på detta jäkla vis. Valfrihet hit och demokrati dit…jag har aldrig medgett att politikerna får stjäla 75% av min produktion för att spendera som de behagar (många gånger på sådant som direkt eller indirekt missgynnar mig). Det äcklar mig att det finns människor som anser sig ha rätt att stjäla av andra och bestämma hur andra ska leva sina liv.

    Undrar när skatteverket ska bjuda presumtiva och kända skattefifflare på pizza…eller vänta…de jagas ju till världens ände…prioriteringar….

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.