Att unga har lättare för att lära sig nya saker än vad till exempel medelålders människor har känner de flesta till. Men den unga hjärnan har också sina brister. Forskning visar nämligen att hjärnan inte är helt färdigutvecklad förrän vid 25-30 års ålder.

Hjärnforskaren Jay Giedd var en av de första som, med hjälp av så kallade magnetresonanskameror, upptäckte hur mycket hjärnan förändras under tonåren. Tidigare har forskarna trott att den mest intensiva hjärnutvecklingen sker under barnets första år, men så är alltså inte fallet.

Den del av hjärnan som blir klar allra sist är ett område i pannloben – ofta kallat ”hjärnans beslutsfattarcentrum” – där förmågor som framtidsplanering, förmågan till överblick, riskbedömning och omdöme samlas. Dessa förmågor är alltså inte färdigutvecklade hos ungdomar och mognar inte helt förrän man är 25, kanske till och med 30 år.

Det här är förstås intressant när man ska försöka förstå hur tonåringar tänker. Om man är medveten om att en tonåring generellt är kass på riskbedömning blir det ju mer förståeligt att det finns tonåringar som kör motorcykel utan hjälm, eller har oskyddat sex med folk de knappt känner.

Men det är också intressant ur ett annat perspektiv, nämligen vad som händer med ett samhälle där ungdom upphöjs till idealnormen och där människor, vars hjärnor inte är helt färdigutvecklade, ges makt att på de största plattformarna sprida sina uppfattningar och åsikter till hög och låg.

Det mest uppenbara exemplet just nu är naturligtvis Greta Thunberg, tonåringen som har klimatångest och skolkar från skolan för att väcka opinion. Hon har blivit profet, efterföljare till självaste Jesus, ”expert”, årets kvinna, nominerad till Nobels fredspris, hedersdoktor vid ett ansett universitet och diverse annat, och hon är tveklöst den mest inflytelserika opinionsbildaren för närvarande. Ett reklamjippo, initierat av Ingemar Rentzhog – möjligen i samarbete med Gretas föräldrar – som gått så lysande att till och med Rentzhog själv måste vara förundrad.

Med Greta Thunberg som norm har det offentliga samtalet om miljö och klimat blivit ett omoget samtal, grundat på känslor snarare än fakta och vetenskap. Det är ångest, skam och panik för hela slanten och den som försöker prata vuxet och sakligt om det hela har inte mycket att hämta.

Med Jay Giedds rön om pannloben blir frånvaron av en vuxen diskussion plötsligt mer förståelig. Om en tonåring ges makten att styra konsensus kan vi helt enkelt inte förvänta oss något annat eftersom det handlar om biologi. Problemet är alltså inte Greta Thunbergs förhållningssätt i klimatfrågan, för hon är inte vuxen ännu. Problemet är att vuxenvärlden av någon märklig anledning fyllts av kollektiv hänförelse inför barnets ”sanning” och tagit ett steg tillbaka.

Pannlobens sena mognad kan sannolikt också förklara en del av de mer absurda stolligheter som kommit upp hos de politiska ungdomsförbunden genom åren. Ungliberalernas vurm för tidelag, till exempel. Centerungdomarnas förslag om att cannabis ska säljas på systembolaget, SSU:s fascistoida förslag om att frånta de gamla rätten att välja vilken mat de vill äta och så vidare. Sverigedemokraternas ungdomsförbund placerade sig så långt ut på högerkanten att moderpartiet till och med gjorde slut.

Lyckligtvis finns det fortfarande så pass många vuxna även inom politiken att ungdomsförbunden sällan får särskilt mycket gehör för sina dumheter. Men tendenserna finns ju där. Miljöpartiet har till exempel länge velat sänka åldern för rösträtt till 16 istället för 18. Och det är klart, ett parti som i grunden är lika barnsligt och omdömeslöst som en omogen pannlob, om man får uttrycka sig så, skulle förstås tjäna röster på att ännu fler omogna människor röstade på dem. Men resten av samhället skulle förlora. För om Giedds hjärnforskning visar någonting så är det att man ska ta sig i akt för att överskatta ungdomens förmåga. Och att det vore avsevärt bättre att höja åldern för rösträtt än att sänka den.