Bitte Assarmo: Folkhemmet byggdes med taggbuskar och giftiga bär

Bitte Assarmo

Jag har alltid varit en vän av det svenska folkhemmet. Jag växte ju upp i det och i en lycklig och harmonisk familj dessutom. Min mamma var hemmafru ända tills jag började skolan och stortrivdes med det. Och nej, hon var inte förtryckt och diskriminerad. Hon var tvärtom fri och glad.

Vad var det då som var så bra med folkhemmet? Det är ganska lätt att sammanfatta. Folkhemsbygget skapade helt enkelt ordning och reda i samhället. Det fanns ambitioner att minska fattigdomen, och öka levnadsstandarden och jämlikheten för den lilla människan.
Samtidigt fanns det nackdelar också, och inte enbart utrensningen av de individer och grupper som inte ansågs passa in i det socialdemokratiska samhället. Det fanns även andra inslag i folkhemsbygget, som gjordes i så små steg, och med en så kraftfull propaganda från statsapparaten, att de framstod som en del av de goda reformerna. Moderna lägenheter med rinnande varmt och kallt vatten och wc. Lagom stora gårdar där barnen kunde leka efter skolan. En Konsumbutik i varje kvarter. Kan man tycka annat än att det var gott och bra?

Ja, det kan man. För samtidigt kapades banden till det Sverige som generationer vuxit upp i och älskade. Inga röda stugor här inte – och absolut ingenting som kunde påminna om dem. Glöm syrenbersån som lockade till så många fina kaffestunder under ljumma sommarkvällar. Glöm fruktträden och bärbuskarna och doften av mogna äpplen en höstmorgon. På funkishusens gårdar planterades taggbuskar och buskar med giftiga bär och möjligen en och annan lönn. Frukten skulle inhandlas på Konsum och det där med att koka sitt eget äppelmos var gammalmodigt – det fanns ju färdigt. På Konsum. Av märket Winner.

Redan som barn undrade jag varför vi inte fick ha syren och hägg på gården, som morfar hade i sin trädgård. Varför det inte fanns några äppelträd och varför de enda bärbuskarna som växte där hade giftiga brandgula bär som man inte fick äta, eller vita otäckingar som ploppade när man stampade på dem.

Mamma kunde aldrig svara på det. Kanske ville hon inte ens tänka på det. Men jag vet att hon undrade samma sak för ibland på kvällarna, när hon och pappa trodde att jag sov, hörde jag dem prata just om det där. Saknaden efter syrenbersån. Efter äppelträden. Efter bären som det blev så god gelé av.

– Den där köpegelén ä ju inge å ha, fnyste mamma föraktfullt.

Men vi hade tur. Min morfar levde länge och bodde kvar på sitt lilla lantbruk ända till slutet av 70-talet. Några djur hade han inte kvar, men vinbärsbuskarna och krusbärsbuskarna dignade av bär på sommaren och äppelträden, gråpäronträdet och krikonträden bar fortfarande ymnigt med frukt om hösten. Det var vårt smultronställe och vårt andrum när taggbuskarna och giftbären blev för mycket. När vi behövde återknyta kontakten med vår själ.

– Säfstahôlm, sa mamma belåtet när hon gick ut i trädgården en disig höstmorgon, tog ett moget äpple från trädet och bet en tugga. Såne goe äpplen har di minsann inte på Konsum.

Den enda tänkbara anledningen till varför folkhemmet byggdes med taggbuskar, istället för med de av medborgarna så älskade syrenbuskarna, är att syrenbersån var en symbol för ett land och en kultur socialdemokraterna inte längre ville kännas vid. Den ljuva doften av syren en vårkväll skulle kunna få människor att längta efter något annat, något mer än det som socialdemokraterna erbjöd, och det fick inte ske. Taggbuskarna fick därför bli den stolta symbolen för det nya moderna Sverige. Ett Sverige utan kulturarv och utan historia.

Idag tror många att hela svenska folket kände tacksamhet över folkhemsbygget. Riktigt så enkelt var det inte. Det knorrades och knotades en hel del bland medborgarna eftersom de inte alls kände samma behov av taggigt nytänkande som politikerna. Det är ingen slump att nostalgiska visor som Göingeflickornas Kära mor slog igenom på bred front, trots att det statliga Sveriges Radio inte ens spelade den eftersom det ansågs skadligt för medborgarna att tänka på det gamla Sverige med saknad och längtan.

Trots detta tolererades folkhemsbygget även av kritikerna. Och det berodde, som sagt, främst på att det var ordning och reda i folkhemmet. Man visste vad man fick för sina skattepengar. Att polisen skulle komma om ett brott begicks. Att SOS skulle skicka en ambulans om man var allvarligt sjuk. Att myndigheterna hade koll på de allra flesta som befann sig i landet. Det fanns ett samhällskontrakt som respekterades av en majoritet, både bland politiker och väljare.

Idag faller samhället sönder allt mer och samhällskontraktet bryts godtyckligt gång på gång. Socialdemokraterna bygger inte längre något folkhem – de raserar det de en gång byggde samtidigt som de avskaffar all ordning och reda. Är det undra på att det speglar sig i de senaste årens valresultat?

51 reaktioner på ”Bitte Assarmo: Folkhemmet byggdes med taggbuskar och giftiga bär

    • Axel skriver:

      Det verkar vara två saker som regeringen har som huvuduppgift.
      Bekämpa högerkrafter SD först och främst.
      Fördömma samhällets förfall som dom skapat.
      Förbättra samhället har dom inte råd med , det kostar.

      Gillad av 1 person

      • cmmk10 skriver:

        ”Förbättra samhället har dom inte råd med , det kostar.”

        Det kändes som om Johan Hakelius hade en poäng, när han i fredagens Spanarna, pratade om att samhället står inför ett ”stambyte”. Vi har liksom kört slut på allt och nu funkar det inte med bara underhåll längre.

        Gillad av 1 person

    • evavbg skriver:

      Denna upplösning till ett förstört samhälle, man kvinna och familj , etnicitet och kultur, vi nu ser, är just Folkhemmet. Kallas också för Välfärdssamhälle, sektor… Det är detta som hela processen av socialsmen syftat till. Globalisterna utsåg Sverige till försöksland för den nya världsordningen. Fred innebär socialsm/kommunism i dessa petvertetade krafers sinnen. Där blir ingen fred/frid förrän de lyckats omstöpa alla kulturer ned till ett icke-mänskligt samhälle. Femonismen som drabbade oss på sextiotalet var en viktig milstolpe för dom, efter det så är allt upp och ned.

      Gillad av 5 personer

      • kolosserbrevetkap3 skriver:

        EVAVBG: Underbara klarsyn. Tack.

        Tillägg: Hade de övriga (inkl prästerskapet) för mer än 100år sedan varit benägna att se till även arbetarnas och deras familjers rätt till ett anständigt liv, då hade denna socialism och kommunism saknat nödvändig jordmån för gehör och utbredning.

        Lika är det sannolikt med feminismen, att den hade sin bästa jordmån i bristen på verkligt uppskattande av kvinnan och det dyrbara, okränkbara som kvinna, familjens stöttepelare, mor, en som är lika viktig och värdefull som mannen.

        Om männen hade aktat på orden att älska sin hustru som sig själva, inte vara hårda mot dem, vara beredda att offra sitt liv för dem (mm som det står i Skriften) då hade de levt i sin höga uppgift, istället för att förbanna sin lott som kvinnor.

        Jodå kvinnan kan, får, bör, ska arbeta enligt Skriften – allt enligt behov och önskemål. Läs ex hyllningen i Ordspråksboken kap 31, verser 10-31.

        Gillad av 5 personer

  1. Fredrik Östman skriver:

    Det är utmärkt att du har sett socialdemokratins mörka sida. Nästa steg är att acceptera att allt det du beskriver som gott i ”Folkhemmet” var saker som hade blivit över från det gamla samhället. Ordningen var en syrénbuske som ännu inte hade ersatts med berberis.

    Men nu är det berberis för hela slanten. Nu har SAP uppnått fler av sina mål. De vill ha det så här. Ingenting har skadat den svenska arbetarklassen som SAP, och SAP har i första hand drabbat arbetareklassen.

    Gillad av 19 personer

    • Loke skriver:

      Det är en gåta varför SAP ledningen valde strategin att bekämpa sin väljarbas istället för att anpassa politiken till ändrade förutsättningar. Kortsiktigt kan ledningen hålla sig kvar tack vare satsningen på invandrade bidragstagare, men på sikt så kommer det gamla gardet och deras barn att rensas ut från partiledningen av de nytillkomna socialdemokratiska bidragsväljarna med annan etnisk bakgrund.

      Gillad av 5 personer

      • Dnam skriver:

        Inte alls, det är ju inbyggt från början. Socialdemokratins affärsidé är att parasitera på någon påhittad orättvisa och att söka folks värsta sidor, så vad skall de göra i ett välfungerande land? Man skapar en påhittad orättvisa och finner de värsta människor som står att uppbringa. Mördarna i IS är den logiska slutstationen, slutet för S blir stora massmord av IS.

        Gillad av 10 personer

      • Jan Molin skriver:

        Jag tror att gåtan heter Olof Palme och de nya i S-ledargarnityren som tog över efter Erlandereran, dvs i slutet av 60-talet, och därefter hans och deras verkliga landsförräderi i och med införandet av propositionen SOU 1975:26.
        S arbetar aldrig efter oplanerad politik, allt är förankrat i rörelsen och man genomför det man planerat mycket noggrant. Man ska också komma ihåg att Palme var internationalist, dvs i världen ville han sätta avtryck, och jag tror rörelsen var mäkta stolt över att ha en sådan ”ädling” på sin sida. Han kunde ”linda rörelsen” obehindrat kring ”sina fingrar”.
        1973 var året när arabstaterna för andra gången fick stryk mot Israel. Då valde de istället att hota västeuropa med oljebojkott, och EU-politikerna fick stora skälvan. Man började förhandla med dem, det tog tid men avtalet blev klart 1995 och benämns Barcelonaavtalet.
        Araberna begärde att Europa skulle öppna sig för muslimskt folkutbyte med EU, dvs att muslimerna skulle tillåtas invandra och bosätta sig i Europa. På den vägen har det fortsatt i allmer ökande mängd.
        Jag tror att bland det första Sverige gjorde efter inträdet i EU var att skriva på detta avtal, de svenska politikerna tror ju,och har trott, att svensk industri skulle allmer lida av arbetskraftsbrist. Och att invandringen skulle råda bot på detta! I vissa fall stämde det med sydeuropeerna men för en mindre del.
        Det man måste veta är att svensk industri alltid har tvingats hårdrationalisera produktionen, och säga upp folk, för att klara den sk solidariska lönepolitiken. Denna politik innebär att alla kollektivanställda får lika löneökning oberoende av kvaliten på de jobb de utförde! Man har varit strikt förbjudna att ge duktiga, dugliga och nogranna arbetare bättre betalt än andra. Dvs en rent socialistisk lönepolitik.

        Gillad av 3 personer

      • Fredrik Östman skriver:

        Min poäng är att socialismen och därmed socialdemokratin huvudsakligen är skapad just för att skada arbetareklassen. Man såg det internt säkert inte som skada, men när jag betraktar socialismens mål utifrån och de resultat den har förorsakat, så menar jag att det från första början, från den första ledande principen, var avsett att ha dessa effekter, som objektivt betraktat skadar arbetareklassen.

        Gillad av 2 personer

    • p kohlin skriver:

      En historisk petitess i sammanhanget:begreppet ”folkhemmet” skapades av amiral Arvid Lindman och knycktes senare av Per Albin Hansson, bra propagandaord. Lindman hörde till det 1904 grundade Allmänna valmansförbundet (AVF), en konservativ, löslig sammanslutning som egentligen bara skulle funka vid val. AVF avsåg att bekämpa sossarnas och vänsterradikalas ständigt fortgående upplösningsarbete. AVF ville ha försiktiga reformer, inte samhällsnedbrytande.

      Gilla

    • kblom skriver:

      Som en person skrev, ”Socialismen skapades inte av arbetarna i arbetarkampen… utan av kapitalet”. Vänsterns alla förbund, mängder av organisationer, Folksam, Konsum, OK… Fack… och allt som luktar gammalt sosseri – hela korporativismens unkna spöke, tillkom för att kontrollera folket som bromsklossar – inte att de skulle vara till FÖR folket. Men många hyser ändå tilltro till Partiet, enpartistaten med sina sju avdelningar som tillsammans rott skutan dit vi är idag. Vilket skådespel,

      Gillad av 2 personer

  2. Hortensia skriver:

    Tack, Bitte, för denna nostalgitripp tillbaka till morfars trädgård. Min morfar odlade frukt, bär och blommor med sådan framgång att mormor, som gjorde den underbaraste äpplegelé, oroade sig för att de, trots ihärdig saftning, syltning, bakning och moskokning, inte skulle hinna med att ta hand om allt.

    Mina häckomgärdade trädgårdar är mer lättskötta och den mesta frukten tillkommer traktens vilda invånare. Det är en lisa för själen, att sittandes på glasverandan i gryningen få bevittna hur graciösa rådjur äter söta äpplen och päron direkt från träden medan ivriga småfåglar håller dem sällskap.

    Inte kunde jag tänka mig att mina harmoniskt komponerade paradis, inramade av tät, vackert blommande syren respektive häggmispel, med mattor av friskt färgglada vårblommor, kaskader av klematis och kaprifoler eller grannarnas snöbär, gullris, lammöron och lupiner skulle anses vara av ondo…

    https://www.unt.se/nyheter/omvarld/syren-och-pasklilja-invasiva-arter-5089801.aspx

    … medan de plågsamt uppenbara undanträngningseffekterna av den rara, svagväxande, inhemska befolkningen till följd av en fullkomligt förödande massinvasion, som initierats och envist upprätthålls av (S)jukklöverns bockfotade trädgårdsmästares utopi om mångkultur, anses vara av godo.

    Gillad av 12 personer

      • Hortensia skriver:

        Åh så roligt, Anders, men än är det för tidigt på säsongen, för att de ska komma riktigt till sin rätt. Ber att få återkomma med färska bilder när mina trädgårdar, som ligger i helt olika växtzoner, är mer till sin fördel. 🙂

        Gilla

  3. brrr skriver:

    Ja denna ogästvänliga berberis planterade även många småhusägare runt tomterna på 60-talet, de som ändå hade kunnat välja något annat.

    OT: Ni som igår tvivlade på äktheten i Bittes intervju med Maria, jag skulle rekommendera bloggen toklandet.wordpress.com

    Där behöver ni inte tvivla på att den sortens Maria-människor och betydligt värre, finns och är äkta. De är nämligen inte en gnutta anonyma, utan ståtar med både namn och foton.

    Gillad av 5 personer

    • Fredrik Östman skriver:

      Berberis är lätt att driva upp. Har hört en trädgårdsmästare berätta att det trillade in en gigantisk beställning på vad-som-helst från miljonprogrammet. Han levererade berberis för det var det enda han kunde driva upp i den mängden på så kort tid.

      Gilla

  4. Aurora skriver:

    Det kallas Nostalgi. Nej, man ville ha ett historielöst samhälle. Det var egentligen lika i hela Europa och USA. Man ville glömma kriget. Nya rekniska innovationer växte som svampar ut jorden. Tänk gammal amerikansk husmorsreklam. Samma gjordes i Sverige för den som minns. Damtidiningar visade det nya moderna samhället. Jag tycker inte om ordet Folkhemmet. Det kanske var det ett tag. Nu har tiderna förändrats.Många tänker inte på att vi har inte mer än ett knappt sekel med demokrati, allmän rästrätt, pension etc. Det kan försvinna snabbt. Hur var det innan? Inget är självklart.

    Gillad av 4 personer

  5. Att vara omodern är inte helt lätt skriver:

    ”Socialdemokraterna bygger inte längre något folkhem”.

    Detta är inte sant!

    Socialdemokraterna går bara vidare. Folkhemstanken omslöts förr av svenska gränser. Nu ser socialdemokraterna i ett tidigare gränssättande en farlig form av nationalism. Folket kan inte längre bara få utgöras av svenskar, tänker man sig. Man måste tänka större än förr.

    I unga år gifte sig Olof Palme i ett skenäktenskap, för att kunna smuggla in en kvinna. En handlingens aktivism utförd av en blivande socialdemokratisk ledare. Gränslösheten låg tidigt förborgad i hans internationalism. Och just internationalismen blev hans stora arena. Sverige skulle öppna sig mot världen. Folkhemstanken blev alldeles för trång.

    Därför omdefinierade man folkhemstanken. Världen skulle bli mer öppen, och kunna innesluta alla människor i världen. Per Albin Hanssons synsätt var alltför begränsat. Människor skulle kunna leva tillsammans, oavsett kultur, etnicitet och eventuell hudfärg.

    Och var det inte just andra länders folkhemstankar som var ursprunget till de två världskrig? Det var så man tänkte.

    Så Socialdemokraterna tog avstånd från sin tidigare mer begränsade svenska folkhemstanke. Folk fanns ju överallt – i hela värden. Den enda begränsningen fick därmed bli vårt eget jordklot. Fred och frihet skulle från och med nu byggas i en öppen och gränslös värld.

    En stor öppenhet till migration formades politiskt. Och här ville Sverige gå före. Bli ett exempel för övriga i världen, att följa. Därför engagerade man sig också i olika frihetsrörelser i vår omvärld. Gav olika upprorsledare en fristad i Sverige.

    Förr byggdes Sveriges förorter av svenska arbetare. Nu arbetar mest arbetare från forna öststaterna på våra byggen. Och äldre förorter fylls på med en kultur och etnicitet vi förr endast kunde läsa om på geografilektionerna i folkskolan.

    Palmes och Socialdemokratins visioner om det större och utvidgade folkhemmet håller på att ta form. Så folkhemstanken lever i högönsklig välmåga. Projektet har bara blivit större. Svensken får helt enkelt finna sig i att hamna i ute i periferin. Nu är det den större världen som tar över. Helt efter en utstakad målsättning.

    Och de som tänker som förr – på enbart det svenska folkhem – står naturligtvis i vägen för detta utvidgade och mer ambitiösa gränslösa projekt. De som förr kramade Per Albin Hanssons äldre folkhemstanke – och gör så än idag – omdefinieras i mer modern politik till att vara rasister och hemska nationalister.

    De som förr fångades och fängslades av folkhemstanken, har i modern politik, utsetts till socialdemokratins huvudfiender.

    Tanken att Sverige, som välfärdsnation, skulle fungera ungefär som ett försäkringsbolag, har man övergivit. De som lydigt betalar in sina försäkringspremier, får numera finna sig i att utbetalningarna omfattar hela världen.

    Att resurser är begränsade, och att länders gränser ännu existerar, får inte stå i vägen för den nya folkhemstanken. Så resonerar en modern socialdemokrat.

    Gillad av 17 personer

    • Aha skriver:

      Ditt påstående om en internationellt folkhemstanke tror jag på. Den engagerade sossen i sossedjupet ser gärna att utsatta kommer till Sverige för att här få en ekonomisk fristad finansierad av svenskar. Hur många man kan ta emot har de ingen riktig uppfattning om. Men hjälpa ska man. Det är en gåta att man därvidlag låter den internationella folkhemstanken får gå före sina gamla som försmäktar i äldreboendeköer, att ett par hundratusen fattigpensionärer får gneta sig fram i tillvaron, att sjukhusköerna ökar med ökat lidande.

      Den internationella folkhemstanken i form av massinvandring är alla problems moder inom välfärden, ordningen och ekonomin. Follkhemssossarna vill inte ta åt sig denna konsekvens.
      De vill inte heller ta åt sig att det är mycket effektivare med hjälp på plats. För samma peng hjälper man mångfalt fler.

      Den nationella folkhemmet ledde framåt, den internationella folkhemstanken sätter Sverige i alltmer djupa problem

      Gillad av 8 personer

      • Fredrik Östman skriver:

        Individen, den enskilde individen, räknas inte för socialisten. Det var en missräkning av arbetareklassen att överge den kristna humanismen i tron att det alltid skulle vara den som höll piskan i handen. Hade den varit klokare hade den hanterat riskerna rationellt och medverkat till att ett konservativt samhälle inrättades utan piska, utan förtryck och utsugning och orättvisa. Men den valde i stället socialismen och nu har den det så här. Den skapade ett monster. Den skapade sin egen bödel.

        Gillad av 4 personer

  6. Dnam eksnad skriver:

    Jag har aldrig fattar vad detta ”folkhem” var och har aldrig känt mig delaktig i det. Utan att formulera det för mig själv så parkerade jag det i en låda i hjärnan som hette ”politisk propaganda” och jag var i många år inte intresserad av politik, jag fann inga hjältar att följa där, bara makthungriga parasiter.

    Efter att ha läst artikeln ovan så stärks jag i att begreppet ”folkhem” bara är propaganda, som en knuten näve på en poster framför några stridsvagnar. Det är ju den gamla vanliga socialistiska taktiken, man approprierar sådant som är bra men som beror på just det som man varje dag parasiterar på och raserar, god tradition, kultur och erfarenhet och religion, ärlighet, familjen, hårt arbete och så vidare, detta kallar man folkhem och börjar omedelbart förstöra alltihop. För mig så var socialdemokrati att lämna havet och stranden och stugorna där jag växte upp och åka in och se de fruktansvärda höghusen i Malmö. Jag förstår inte att det är så lätt att indoktrinera folk, och framförallt svenskar. Jag är väldigt deprimerad just nu och en del av detta beror av att jag föraktar svenskarna, jag hatar våra politiker men svenskarna som så villigt låter sig indoktrineras, mitt förakt för dem är djupt, jag känner ingen samhörighet med alla dessa människor, det måste ha börjat med detta ”folkhem”, en fruktansvärd skapelse som har gjort viljelösa hjon av svenskarna som varken vet vem de är eller vad de vill. Deras mentala strukturer består idag inte av röda stugor utan grå betong. Alla andra folk verkar bättre (utom ni vet vem), ta japanerna, som skär ned på antalet asylsökande från 42 till hälften. Ta italienarna som till sist slår tillbaks, eller engelsmännen som röstar Brexit, eller amerikaner som röstar Trump, eller alla i Östeuropa som vet vem de är och vad de vill vara och vad de inte är.

    Men svenskarna, vad är vi? Ett förstört folk, sönderindoktrinerat av socialdemokraterna och deras vidriga folkhem. Jag tittar runt mig och ser främlingar, även bland mina släktingar som aldrig röstat S men som ändå är infekterade, det är inte fullt mänskligt att vara som 80% av svenskarna är.

    Gillad av 16 personer

    • Sixten Johansson skriver:

      Dnam eksnad, eftersom du skrev att du är väldigt deprimerad och föraktar svenskarna vill jag nämna att jag i åratal har försökt förstå hur vansinnet har utvecklats och är sammansatt och försökt hitta ett fungerande förhållningssätt till det. Nu har jag lusläst Johan Cullbergs ”Dynamisk psykiatri” med frågorna kring både min egen och pk-isternas problematik i bakhuvudet. Den kloka hållning och djupa förståelse av människan som löper genom hela boken kändes mycket välgörande. Att läsa och bearbeta stoffet blev både lite självterapeutiskt och en väg till försoning med det som sker.

      Ska skriva mer om det här under våren; jag menar alltså inte att vi ska förhålla oss passivt eller friskriva de drivande från ansvar och skuld. Men en livserfaren terapeut eller förälder kan (via kontakt med det egna jaget) uppfatta, förstå och förhålla sig till andras regressiva beteende.

      PK-isternas regressionsmönster är kollektivt inducerat, vidmakthållet och förstärkt. De fungerar både som individer och som ett samstämt kollektiv. Men allt som ingår i PK-ismen (även socialdemokratins och olika ismers psykologiska innehåll och kollektivt verkande mekanismer) blir förståeligt, om vi kombinerar sociologisk och psykiatrisk analys och kunskap. I dagsläget är det viktigast att sprida mer av en sådan förståelse och att vi själva ser till att bli eller förbli psykiskt friska, för i västvärlden är dissidenterna nu den enda större kategori som i viss mån kan fungera som insiktsterapeuter och vuxengestalter.

      Gillad av 4 personer

      • Göran Holmström skriver:

        Johan Cullbergs bok gillade jag mycket, det var dock länge sedan jag läste den.
        David Eberhard är klart läsvärd med, kombinerar man dessa böcker med boken Är svensken människa, av Henrik Berggren Lars Trädgårdh.
        Så förklarar det mycket varför ”vansinnet” drabbat just Sverige så hårt.
        Mvh Göran.

        Gillad av 1 person

      • p kohlin skriver:

        Läser ditt inlägg sent på kvällen: Kloka ord av dig, man måste ju gå in i sitt eget inre för att kunna förstå sig själv o därigenom kunna bedöma omvärlden. Rekommenderar Roger Scrutons Filosofi för den moderna människan (på svenska, lånad på bibliotek) som jag börjat med även om den är mer filosofisk men det psykologiska finns där oxå

        Gillad av 1 person

  7. Jan Andersson skriver:

    De kunde ju inte plantera fruktträd och bärbuskar! Då skulle förste bäste förse sig och de andra skulle inte få något alls. Mycket bättre att ingen fick något. Socialismen i ett nötskal.

    Gillad av 6 personer

  8. Göran Holmström skriver:

    Sista kommentaren prickade det mycket bra ”Folkhem stanken,
    vet jag fuskade lite med böjningen där, men anser att det passade rätt bra.
    Det tog lite över hundra år för skräddaren utan farsa, att förstöra landet, till sin hjälp hade han andra bittra män med eller utan hatad farsa.
    Personligen så tror/inser jag att socialdemokratin är en extrem form av kommunism. Man kan tycka vad man vill om kommunism, men det är ju jävligt svårt att snacka bort T-34, T-54/55, Tatra kolos Kalashnikov, eller deras Hockey framgångar, Mig 27, ja listan på odödliga skapelser eller händelser är ju rätt lång.
    Här hemma så sträcker sig kommunismen till två saker berika sig själv på andras bekostnad. samt medvetet rasera Sverige på alla plan!
    Varför låter vi dom då fortsätta?
    Fan vet, men det verkar som om 80% av folket går på någon form av lyckopiller,
    av det tyngre slaget.
    Övrigt så grillade igår önskar jag kunde dela med mig av den smaken.
    Köttet vart perfekt, grönisarna med inlagda i vitlök och precis lagom glacerade över kolgrillen, till det pommes i fritösen. Ja jag skiter i kossornas fisar, grillat kött är bäst!

    Gillad av 5 personer

  9. lenam skriver:

    Härligt Bitte med en uppfriskande nostalgitripp. Aldrig har jag läst något liknande i en morgontidning. Deras intetsägande ledarsidor handlar oftast om ingenting. Nytänkande eller bevarande av det fina som vårt land är byggt av. Det som är byggt och skapat före oss. Lutar åt konservativt tänkande som dyker upp efter att allt det fina som byggts upp raserats.

    Gillad av 2 personer

  10. Spiro skriver:

    De slutliga siffrorna för våldtäktsbrott under 2018 har offentliggjorts av Brå. Den brant uppåtgående trenden håller i sig och 2018 placerar sig med sina 7556 anmälningar om fullbordade våldtäkter som nytt rekordår.

    Hur kommentetar public service denna galloperande fasansfulla utveckling?
    Har elefanten någonsin nämnts vid namn?
    Annat när det gällt vita mäns felsteg, ex kulturprofilen, Thimell eller varför inte Lasse Kroner där bevisen inte ens verkar var säkerställda.

    I Uppdrag gransknings program om den dåliga uppklarningsprocenten och polisens ointresse för våldtäktfallen, kan man dra vissa slutsatser:

    Våldtäkterna är inte högprioriterade
    Gärningsmännens signalement döljs om det inte gäller en vithyad.
    Domstolarna dömer så löga straff som det går.
    Utvisning ur riket förekommer i stort sett aldrig.

    Slutsats, våra makthavare verkar, för att citera Löfven tycka att det är ok,
    Att svenska flickor och kvinnor skändas och inte längre kan röra sig fritt verkar vara ett obetydligt problem för vår feministiska stormakt.

    Gillad av 14 personer

    • Dnam skriver:

      Precis, våldtäkterna är ett resultat av folkhemmet. Jag föreslog detta som en uppgift i statistisk samhällsvetenskap under dagens Patrik. Att finna andra data som korrelerar med våldtäktsgrafen, kanske ökande CO2? Våldtäkterna är klimatets fel?

      Du antyder också överkursen, nämligen att förstå ickelinjära fenomen, i detta fall, för varje ytterligare våldtäkt, hur många kvinnor stannar inne, slutar jogga, (nu senast läste jag om en kvinna som blivit våldtagen då hon var ute med barnvagnen), osv? Om man extrapolerar, vid hur många våldtäkter slutar kvinnor röra sig ute överhuvudtaget?

      Min fru har numera knockoutspray med på dagen också.

      Gillad av 4 personer

      • W skriver:

        http://foliehatteniteckomatorp.blogspot.com/
        Frågan brukar ställas, så fort det offentligas arbete mot hedersvåld eller jihadism skärskådas och kommer på tal, det blir nästan alltid långbänk. Sossarna ser helst att frågan alltid placeras i långbänk.

        Man misslyckas eller vill inte ta tag i, att strypa bidragen till organisationer som sprider antidemokratiska budskap. Det finns ingen annan förklaring än, att problemen förminskades, förnekades eller allra helst, sopas under mattan av sossarna.

        För Löfvén & Co, har det var mycket bekvämare, att fördöma högextremism eller vanlig pursvensk kvinnomisshandel, än att ta upp problem kopplade till integration. Där har också Löfvén, i parti och minut kopplat detta till SD!

        Samma sak med våldtäkter, ufförda av vår nya adel.

        Gillad av 2 personer

  11. Hovs_klipphällar skriver:

    Bittes välformulerade krönika idag har flera bottnar — den kan utgöra avstamp för allmänt sossehat eller mera nyanserade reaktioner.

    Själv kommer jag att tänka på arkitektur och stadsplanering. Läs boken ”Lort-Sverige” av Lubbe Nordström. Här får man en aning om vilka problem det fanns i dåtidens Sverige, med smuts och bostadsmisär. Sossarna ville bygga bort den sortens problem. Tyvärr vägleddes de av en orealistisk vision om den ”nya människan”, och en typisk likgiltighet för det äldre samhällets förtjänster. Kort sagt: allt nytt var bra men allt gammalt var ”dåligt”.

    När funktionalismen slog igenom på 30-talet fick betongsossarna ett planeringsverktyg som passade dem precis. Bort med alla dekorationer och sånt tjafs! Här skulle byggas rationellt!

    Fulheten upphöjdes till norm.

    Och så har det fortsatt, ända in i våra dagar.

    Själv hade jag turen att under min tidiga barndom bo i en gammal byggnad som var omgiven av en stor vildvuxen trädgård, en by-skola där min far arbetade som lärare. Jag minns hur vi fyllde hela klädkorgar med äpplen, och hur vi gjorde äppelmos så att det räckte hela året…

    Gillad av 6 personer

  12. Patria Amissa skriver:

    Brev till min Storebror (som alltid ser mig, hur han nu bär sig åt).
    Hej Storebror, hoppas du mår bra! Hörde att du har fullt sjå med värdegrundsarbete och såna prylar, men du kanske ändå kan ge mig ett par minuter. Du och jag har ju ett kontrakt som vi båda undertecknade för länge sedan. Det var väl ungefär då när det kördes mest Volvo Amazon och Saab V4 på våra landsvägar. Jag har alltid tyckt det var ett bra kontrakt, och jag skröt mycket om det förr i tiden, t.ex. för olika utlänningar man träffade på campingsemestrar med barnen och så. Utlänningarna tappade oftast hakan av förvåning och beundran, vilket jag tyckte var coolt.

    Min del av överenskommelsen var busenkel. Jag skulle bara betala en faktura varje år, och du skulle i gengäld fixa en massa grejer åt mig. Visserligen tyckte jag väl ibland att fakturan verkade saltad, men den var i alla fall ordentligt specificerad, jag säger inget annat. Där fanns inkomstskatt, fastighetsskatt, bensinskatt, fordonsskatt, elskatt, moms på alla varor och tjänster och olika punktskatter och sånt uppräknat. Allt som allt blev det en rätt ansenlig summa, och det blev just ingenting över till mig. Hade ju annars varit lite kul att kunna sätta in en eller annan krona på Postsparbanksboken. Men jag var så nöjd ändå, du fixade ju allt jag behövde.

    Men nu är jag lite besviken. Har fått en känsla av att du vill bryta kontraktet med mig. Kan det stämma, och varför har du i så fall inte sagt något? Bland det du lovade att greja tyckte jag att nattväkteriet var viktigt och bra. Till exempel skulle polisen hålla buset i schack, och ”att hålla gränsen”, dvs ”inte släppa någon djävul över bron” som inte har här att göra var ju självklart att du garanterade.

    Både du och jag satte väl en ära i att våra barn fick gå i skolor av världsklass. ”Det ser jag till”, sa du. Och att vi själva och våra gamla föräldrar skulle få bra vård i god tid när vi blev sjuka eller gamla var ju självfallet. Att du skulle fixa att tågen skulle gå på säkra järnvägar och komma i tid behövde ju inte ens diskuteras. Och det var faktiskt en hel del annat också som du lovade i kontraktet.

    Men, handen på hjärtat, har du inte slarvat lite med din del av vår överenskommelse under, låt säga, de senaste 15 åren, eller fanns det något väldigt finstilt i kontraktet som jag missat? Om du håller med om att du sjabblat till det, tycker jag det vore mest reko att tala klarspråk. Och i så fall borde vi ta en fika och snacka igenom hur vi ska ha det i fortsättningen. Vill du skippa det här med kontrakt helt och hållet, eller ska vi snickra ihop ett nytt?
    Men för att du ska slippa skämmas när vi träffas, tänkte jag ge dig en chans att rädda ansiktet. Dina kompisar som är slängda i juridik har säkert berättat vad condictio indebeti betyder. Vill därför be dig om en kreditfaktura för den tid du fuskat med din del av kontraktet. Nu har jag ju trots allt utnyttjat en del av det som finns kvar av det du fixade innan du började slarva (t.ex. kört bil på gropiga gator och vägar), så jag ska inte vara knusslig. Du kan lätt gå in och titta på de fakturor du skickat till mig under de senaste femton åren. Om du returnerar 50 % +ränta på ränta av det samlade beloppet är jag inte direkt nöjd, men jag ska i alla fall inte bråka.
    Vänligen
    /Lillebror

    Gillad av 4 personer

  13. lookslikeanangel skriver:

    Nostalgisk spaning.

    OK!

    En och annan ”madeleinekaka”, men gärna lite nytt på kakfatet.
    Det blir aldrig detsamma en gång till….

    Att fastna i nostalgi är farligt, när nu inte andra gör det….

    Gilla

  14. di svedes zenen mord durkh zeyer regirungs skriver:

    Inte bara S utan även de andra ”respektabla” Bilderberg-partierna från de rothschildröda till de faraoniskt martialiskt royalblue har en ny plan-och den planen är inte folkhemsplanens Sverige utan Kalergi-planens Nya Sverige som är en del av Det Nya Europa där det mest till slut skall bo Kalergi-barn-som alla är Nya Människor.Är detta så svårt att förstå?Den här gången byggs det dessutom med dödligt giftiga taggbuskar som river ordentligt och ibland får ditt huvudet att trilla av.Syrenbuskarna var finns de?De är uteslutande reserverade för EU-anställda och övriga bankanställda i ECB.

    Gilla

  15. Patria Amissa skriver:

    De vita bussarna del 1 (av 2).

    Efter andra världskriget gjorde Sverige en humanitär insats som vi svenskar gärna påminner oss själva om. Lite motvilligt, men efter påtryckningar från Norge och Danmark, hämtade svenska Röda Korset med de berömda vita bussarna ca 15 000 skandinaviska fångar från koncentrationsläger i Tyskland. Detta skedde i mars och april 1945. Efter påtryckningar av judiska organisationer utfördes efter Tysklands kapitulation, i maj och juni samma år, ytterligare en räddningsinsats då uppemot 10 000 fångar (siffrorna lite oklara), bland annat judar, överfördes till Sverige. Operationerna skedde mot bakgrund av det dåliga samvete en del svenskar hade, eftersom Sverige envist upprätthöll goda relationer med Tyskland så länge det gick bra för den nazistiska regimen, men sedan, efter Stalingrad och El Alamein, tvärt vände kappan. Nu var det de allierade som det gällde att smickra. (Lite senare blev vi också kärvänliga mot det segrande Stalinväldet och återsände baltiska krigsfångar till Sovjetunionen liksom även de privata båtar som många balter använt vid sin flykt till Sverige.) Värsta skammen som trängde sig på vid krigsslutet var väl att vi hade släppt tyska trupper genom landet så att dessa på ett logistiskt smidigt sätt kunde plåga våra grannfolk.
    Mötet med de räddade människospillrorna i de vita bussarna var chockartat för hela nationen och för världen i övrigt, och det kändes helt rätt och självklart att de skyldiga resolut ställdes inför en internationell militärdomstol och att det sattes igång en skoningslös jakt på de krigsförbrytare som tyvärr hann fly rättvisan.

    70 år senare var den urgamla flerfiliga hissen mellan helvetet och jordytan åter reparerad, nysmord och ännu en gång i mint condition. Samma order (endast lätt modifierad) som utfärdades t.ex. i oktober 1917, i september 1935, i augusti 1939 samt i januari 1941 i Wannsee utgick från Lucifers välbevakade högkvarter. De lydiga och svavelosande helvetesarméerna, nu utrustade med grejer som de gammaldags nazisterna och kommunisterna inte haft en aning om, typ filmade halshuggningar sända på YouTube för att värva fler proselyter, äntrade på nytt djävulshissen. Hissmotorerna vrålkördes så att vajrarna glödde. Och snart stack naz-IS-mens hydra, med nästintill samma DNA som kommun-IS-mens drake, på nytt upp ett vedervärdigt ansikte ovanför hisschaktet. Givetvis blev katastrofen också denna gång obeskrivlig. Jag upprepar, fullständigt dj-a obeskrivlig!

    Men Lucifers arméer är aldrig i stånd att hålla fred ens inbördes, och snart rasade inbördeskriget mellan Al-ASS-ad (stödd av en muskulös pre- och postkommun-IS-t) och nazISterna. Men även demokratiska krafter och ofattbart tappra, vanliga, fantastiska människor lyckades ännu en gång resa hinder för odjuret, och till sist satt tusentals nazISter i fångläger (dock ännu ej de AlASSad-trogna, vilka fortsatte att trycka i sina hålor, men kriget var dock över för denna gång).

    Här kommer så klart Sverige in i bilden. Med betydligt bättre tekniska möjligheter än under 1930- och 40 talen att dag för dag följa brotten mot mänskligheten förberedde vi oss noggrant för en humanitär insats som skulle vida överskugga de halvtaffliga åtgärder vi utförde med 40-talets skraltiga vita bussar. Sverige hade nu, tack och lov, trissat upp sitt moraliska kapital till nivåer som tidigare aldrig blivit skådade. Och landet förberedde sig därför i synnerligen god tid för de omfattande humanitära åtgärder som rimligen skulle komma att krävas för att hjälpligt röja i spillrorna efter nazISmens fall.

    Gilla

  16. Patria Amissa skriver:

    De vita bussarna, del 2 (av 2)

    I Sverige hade det nu skett ett paradigmskifte, av aldrig tidigare skådat slag. Eftersom (svenska) filosofer övertygande bevisat att alla människor har lika värde, var det nu av yttersta vikt att inledningsvis skicka horder av journalister för att besöka, intervjua, trösta, hjälpa och underlätta livet för de nazISter som hade lidit så svårt under traumatiska händelser i Syrien och Irak; ”Herregud, vad hade dessa stackars människor varit med om?” Nu satt de helt plötsligt tillfångatagna, och mot bakgrund av den för ett tag sedan förvärvade upphöjda svenska moralen var det nu av högsta prioritet att skriva tårdrypande artiklar om hur goda nazISterna egentligen var (och om de kanske inte var jättegoda så var det i så fall de rasistiska svenskarnas fel), och vilka självklara rättigheter de hade att återvända till ett bekvämt liv i västerlandets hägn. Konstigt nog, trots allas lika värde, uteblev i stort besök hos och intervjuer med nazISternas offer, något som dock alternativmedia följde upp. Om vi följt denna strategi år 1945 skulle ha inneburit att de vita bussarna fylldes av härligheter som Göring, Bormann, Hess, Kaltenbrunner, Frank, Frick, Speer m.fl., m.fl., och man undrar vad reaktionen skulle ha blivit i Sverige och i omvärlden.

    Eftersom det nu fortfarande fanns ett antal gammaltroende töntar kvar i Sverige, som tyckte att brottslingar bör straffas för vad deras gärningar är värda och brottsoffer få samhällets stöd, var det nu på hemmaplanen av yttersta vikt att på alla sätt förhindra, eller åtminstone fördröja, lagstiftning som på minsta sätt skulle kunna försvåra nazISternas fortsatta bekväma tillvaro i Sverige. Politiker och jurister slog sina huvuden ihop. Det brukar funka.

    Och svenska kommuner mobiliserade sina yppersta socialsekreterare för att på bästa sätt, med av forskning stödd evidens, möta de hemvändande lidande IS-entusiasterna för att tillgodose deras rättmätiga behov (och krav). Polisen laddade (en del dumskallar skulle säga resignerat) för vad som komma skulle, pundarna i städernas undervegetation gladde sig i hjärtat åt förväntad lysande business, liksom juristerna, som nu med förväntan såg fram emot många sköna miljoner för att försvara nazISter mot fåniga anklagelser från efterblivna moralister, och såg givetvis även fram emot ett otal processer där man med juridiska spetsfundigheter kunde protestera mot sänkt rättssäkerhet för brottslingar, bl.a. terrorister, liksom mot förslag på höjd rättssäkerhet för brottsoffer. Knasigt nog var det i denna veva några gammaltroende kommunalråd i Skåne som ifrågasatte nazISternas rätt att leva på svenska skattebetalares pengar. Detta utlöste dock rättmätigt raseri hos jurister, fackföreningar och journalister, varför dessa dumheter lätt kunde avfärdas.

    Men hur blev det då med nazISternas offer, t.ex. yazidier och kristna? Som sagt fanns det i Sverige fortfarande mindre härdar kvar av löjeväckande gammalmoralister. Dessa tyckte att vi bör hålla fast vid kristen och humanitär etik, dvs att ungefär som efter andra världskriget (om än skröpligt) efter bästa förmåga hjälpa och rehabilitera brottsoffer och att ge brottslingar adekvata straff. Men så underbart att vi i Sverige lämnat detta primitiva stadium av tänkande! Offren skyfflar vi givetvis undan i det fördolda (herregud, de skulle ju kunna frammana sympati!). Och tusentals av barnen, kvinnorna, åldringarna och männen är redan döda. Deras ångestskrik i tortyrens värsta stunder slipper vi höra, Gud vare tack och lov! Och de överlevande människospillrorna är ju så lätta att på olika sätt trycka ner i glömskans hav. För förövarna väntar däremot moder Sveas varma famn.

    Vilken enorm triumf för vår högbröstade feministiska moder! Hur stolta ska inte våra barn och barnbarn, liksom alla i efterkommande led, vara över de moraliska framstegen i vår generation!

    Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.