Gästskribent Hans Jensevik: Om Tino Sanandajis bok ”Tio tusen miljader. Skuldkalaset och den förträngda baksmällan”

Boken Tio tusen miljader. Skuldkalaset och den förträngda baksmällan kom ut i augusti 2018, den borde ha anmälts då. Men det blir nu, jag släpper den inte för den är värd att läsa (boken kan beställas här). Den rekommenderas varmt. Det är inte en klassisk debattbok. Den är inte till för politikerna. Den är till för dig. Den ger råd hur privatpersoner kan positionera sig ekonomiskt i en politisk galen tid.

Om Sanandajis tidigare bok Massutmaning handlade om invandringens olika konsekvenser så handlar denna bok om Sveriges förmåga att i en kommande lågkonjunktur med krympande resurser finansiera innehållet i samhällskontraktet och dessutom försörja många av de två miljoner som har fått uppehållstillstånd sedan 1990-talets början och ännu inte assimilerats i vårt samhälle. Det kommer att få konsekvenser för den enskilda medborgaren i urbefolkningen.

Alltså heter näst sista kapitlet ”Hur du skyddar dig mot baksmällan”. Där finns 27 späckade sidor innehållande 25 råd. Först en kurs i fem avsnitt om fastighetshantering, allt ifrån villor till bostadsrätter – som att du är ledamot i en bostadsrättförenings styrelse. Sedan sju avsnitt hur du förvaltar ditt sparande, vilket kräver en typ av kunskap som få privatpersoner har. Resterande 13 avsnitt kan karaktäriseras som olika smarta tips.

Men före åtgärderna i kapitel tio kommer diagnosen. Det är hela nio kapitel, som ändå inte är mastiga ty Sanandaji är en bra skribent och duktig på att förklara och han har samma inställning till ekonomiska nyckeltal som läkare till medicinska. De är fakta. För patienten Sverige är det två, hushållens skuldkvot och de reala fastighetspriserna. Du möter dem i två diagram redan i inledningskapitlet, både skuldkvoten och fastighetspriserna från 1875 till 2015.

Man ska jämföra med tidigare krisperioder men det räcker med att ta fram pennan och rita vertikala streck 1990, startåret för den senaste finans- och fastighetskrisen. Avläs där kurvans höjd och dra en horisontell linje fram till nu. Inte svårt att konstatera att läget är ohållbart. Den som förstår ser också att alla politiska behandlingsfönster har passerats.

Senare i kapitel fyra, ”Mysteriet med finanskriser” berättas om den klassiska ”Fisherkrisen”, som börjar med överskuldsättning. I vissa länder tickar den i takt av en per generation. Människan lär sig inte och speciellt inte i historielösa länder med undermåliga skolsystem. Det var drygt 25 år sedan i Sverige och nu händer det igen. Men ingen sådan kris är den andra lik. Gemensamt för kriserna är en långsam obeveklig förlust av aktivitetsuppehållande efterfrågan. Hur djup krisen blir innan det vänder är svårt att förutse och att göra något åt.

I detta kapitel berättas också om ”Anders” som idag har miljonskulder då han tvingats sälja sin bostad med förlust och vägrats skuldsanering. En miljon på 90-talet har växt med ränta på ränta till sex miljoner idag. Det finns cirka 25 000 personer i denna situation enligt Kronofogden. Sanandaji kan i texten blanda tunga teoretisk och empiriska inslag med belysande citat ur dagstidningar på ett mycket klargörande sätt. Det sker ofta på samma sätt som i Massinvandring, där det var legio.

För en läkare är kroppstemperaturen det viktigaste medicinska nyckeltalet för att bedöma en patients allmäntillstånd. För ett land är motsvarande ekonomiska nyckeltal BNP (Bruttonationalprodukten). Hela kapitel två, som heter ”Det går inte bra för Sverige” är en ekonomisk exercis i Sveriges BNP-utveckling per capita. Trots att den radikala vänstern inkluderande V och MP och stora delar av S vann tillväxtdebatten i mitten av 90-talet, att ekonomisk tillväxt inte är OK, så genomför Sanandaji pliktskyldigt hela det ekonomiska resonemang, som många inte vill höra. Ekonomisk kunskap säger att landets höga välfärd beror på kombinationen av en hög BNP-tillväxt med hög indikation på kvalitetsinnehåll genom ett samtidigt högt värde på arbetsproduktiviteten. Så var det länge. Nu är BNP-tillväxten per invånare låg och arbetsproduktiviteten även så. Sveriges internationella kräftgång i välfärden är väldokumenterad även här.

Nästa kapitel handlar om kommunernas ekonomi. De finansieras genom inkomstskattebaser och är extremt beroende av en god BNP-tillväxt. Invandrarna kommunplaceras med statsbidrag för två år, där det finns tomma lägenheter men ofta få jobb. Orsaken till det senare är ett svagt lokalt näringsliv som tvingat urbefolkningen att flytta. Här får många citat ur pressen illustrera vad ekonomisk teori har att säga om dels kommunal överbelåning, dels svårigheter att finansiera viktig lokal verksamhet. Kommunerna sköter ju i stort hela välfärdsproduktionen. Baumols kostnadssjuka ägnas därför stort utrymme. Den förklarar varför det krävs ständiga resurstillskott utöver vad den för låga tillväxten ger.

Det finns överbelånade kommuner som kommer att få mycket svårt att betala tillbaka sina lån. Det gäller ett 30-tal och här kommer kommunernas eget finansbolag KommunInvest (KI) in i bilden. Skulle investerare i KI förstå hur läget är kan en förtroendekris drabba KI mer stora räntehöjningar och även utlösa den solidariska borgen som finns mellan alla medlemskommuner för att KI skall klara sina åtaganden.

Huruvida landet har en bostadsbubbla diskuteras i kapitel fem och här är det mycket teori. I kapitel sex sker en genomgång av ekonomins alla upptänkliga skulder och frågan hur det ser ut totalt hänger i luften. I kapitel sju behandlas den mest ”ömma tån”, bostadskrisen och hur man utan att någon drabbas kan avreglera bostadsmarknaden. I kapitlen åtta och nio, ”Gräddfil till lägenheter” och ”Barriärer som bromsar byggandet” räknas orättvisor upp som kan få gemene man så ilsken att reformer på bostadsmarknaden kan genomföras. Går det, då etablissemanget sitter vid köttgrytorna och politikerna ofta längst fram?

Tino Sanandajis böcker Massutmaning och Tio tusen miljarder riktar sig alltså till gemene man med råd i ett land där politiken för länge sedan passerat ”point of no return” på vägen mot ”failed state”. Nu crowdfundar Sanandaji för en ny rapport om talangutvandring och företagarflykt. Snart kan du få en bok i handen där råd fanns till vilket land du ska utvandra. Om du swishar 500 kronor till nummer 123 525 2036 så får du som tack ett ex av boken.

Hans Jensevik är pensionär. Han har varit VD och delägare i Svensk Kommunrating, storstadsutredare, administrativ biståndsarbetare i Afrika och kommunekonom och ekonomichef i Uppsala kommun. Lärare i Nationalekonomi, Göteborgs Universitet och forskarassistent på stadsbyggnad, CTH.

62 reaktioner på ”Gästskribent Hans Jensevik: Om Tino Sanandajis bok ”Tio tusen miljader. Skuldkalaset och den förträngda baksmällan”

  1. Aha skriver:

    ”försörja många av de två miljoner som har fått uppehållstillstånd sedan 1990-talets början och ännu inte assimilerats i vårt samhälle. Det kommer att få konsekvenser för den enskilda medborgaren i urbefolkningen.” – värsta formuleringen hittills som beskriver den försörjningsbörda som den nettoskattebetalande medelklassen har att ta försorg om. I decennier kommer denna formulering vara relevant – om den någonsin kommer att vara irrelevant. Den naive medelklassaren, och de verkar vara i majoritet, anser att det här ordnar sig bara invandrarna får jobb. Det har de tyckt sedan Balkaninvandringen 1990. I snart trettio år har man alltså uppträtt som idioter.

    Tills det ordnar sig ska vi alltså låta äldre sköra vänta på tryggt boende, likaså vänta i cancerköer samt dras med en usel skola. Fattigpensionärerna får hanka sig fram, liksom de hemlösa. Den grova brottsligheten består liksom polisens oförmåga. Kvinnofriden minskar. Den ekonomiska utvecklingen blir fortsatt svag.

    Ändå, i skrivande stund, fortsätter man fylla på invandrare med i stort sett oförändrade nivåer. De finns tom de som vill öka takten. Hur självmordsbenäget kan ett samhälle vara? Hur idiotiska, styvnackade kan samhällets företrädare bli?

    SD är svaga som inte trumfar in konsekvenserna.

    Liked by 26 people

      • Rune skriver:

        SD är oerhört svaga. Eftersom det är endast fyra (4) personer i partiet som får ha någon åsikt. Övriga håller tyst för att inte bli uteslutna.

        Liked by 1 person

      • Mr. Brownstone skriver:

        Jag är evigt trött på allt tjat om SD hit och SD dit. Att rösta på SD har blivit som att ropa i öknen. Dessutom är det inte alls tvunget att finansiera alla nyanlända.

        Liked by 3 people

    • Axel skriver:

      Vill man ha en inblick i hur 7 klövern fungerar i Riksdagen så skall man kolla in. Youtube galenskaparna trögfattarföreningen. Där ges en realistisk bild av vårt styre i riksdagen. Vi har ju konsekvenserna framför våra näsor.

      Gilla

  2. Bo Svensson skriver:

    Att stater och kommuner inte skall vara kreditvärdiga är lika självklart som att man inte har rätt att skuldsätta sina barn. – De framtida skattebetalare som förmodas känna sig förpliktigade att betala tillbaka, har ju inte fått tillfälle att ge sitt medgivande.

    Budgetens poster skall uttryckas i andelar av de tillgängliga skatteintäkterna, då blir det med automatik budgetbalans.

    Liked by 2 people

    • Bo Svensson skriver:

      Jag drog mig i det längsta från att djupdyka i problemet bank och finans men allt klarnar om man konstruerar primitiva system i teorin, där alla väsentliga ingredienser finns med.


      Det finns behov av betalsystem, av att låna och av att spara och det finns otaliga sätt att få till svindelsystem som samlar kapital åt oförtjänta men en redig ordning är att ge spararna makten över kreditgivningen: För att några skall kunna spendera i förskott vad de tänker jobba ihop till senare, måste det ju finnas andra som vill skjuta upp spenderandet till senare av vad de redan tjänat ihop till.


      Definitiv ordning på bank och finans: https://www.alternativ.nu/index.php?topic=161643.0

      Gilla

  3. Lars skriver:

    Nog är det märkligt. Bostadsbubbla, skenande markvärden kännetecknar hela västvärlden, minst i USA, kanske beroende på bilberoendet och de långa avstånden och den billiga bensinen. Men Manhattan är dyrt! Sverige har haft decennielånga, dubbla decennier, av oförmåga att hantera byggkostnader och att producera hyresrätter med rimlig hyra. Att avreglera i en akut brist situation är vansinne, driver priserna, the sky is the limit. Men djupare finns problemet med städers tillväxt, bristen på regional planering av kommunikationer och bostadsbyggande och lokalisering av arbetsplatser (t.ex. skattemässig subvention av norr ort och söderort i Stor Stockholm skulle kunna vända trafikströmmarna förutsatt att man identifierar var man ska bygga nya centrum som får växtkraft av egen förmåga (en söderut, Södertälje, och en norrut, Uppland Väsby) /)..

    Men vad beror det på ?

    En bostadsbubbla föder sig självt, främst genom kreditexpansion som ger större efterfrågan och högre priser, som ger mer kredit expansion.

    Kostnadssidan domineras av kommunernas markkostnad och brist på kommunikationer.

    Bostadsbyggare tar en risk, därvid är det fördelaktigt att förflytta risken till köparen av bostadsrätter! Hyresrätter är mer problematiska. Full behovstäckning innebär en risk.

    Kostnadssidan av bostadsbyggande är problematiskt. 70 % av kostnaden för ett fler familjs hus är kring avgifter för mark, anslutningar mm. En nyckelfärdigt Älvsbyhus om fyra rum o kök kostar ca 1 miljon, men markkostnaden 1.5 miljoner och ovanpå det anslutningar,
    tomtarbete, avgifter mm. För några år sedan kostade samma nyckelfärdiga hus 600 tusen.

    Byggindustrin är en fusk bransch. Full av under entreprenörer, jobbare med egen firma, fackliga restriktioner, specialregler för Sverige, sju årig plan process.

    Årtionden av regeringar av olika valörer och kulörer, ett helt byggnadsverk i Blekinge och inte fan får man bukt med problemen. Släpp in billiga byggbolag från utlandet och få stopp på karteller och monopol i Sverige, fackliga och arbetsgivare.

    Liked by 4 people

    • Jan Andersson skriver:

      Det är ingen konst att bygga ett småhus. Materialet är billigt nuförtiden, och en gammal snickare jag dryftade detta med svarade att på en färdig grund bygger tre snickare ett litet hus på fem dagar: en som sågar och två som bär i varsin ände och spikar. Hans gäng hade byggt sexhundra hus på det sättet.

      Problemet är kommunernas oförmåga och tvekan över att ta tag i problemet. De behöver göra en plan över tillgänglig mark och avlopp, vatten och el. Inom en månad vet de ganska väl vad som kan bebyggas. Om husen sedan byggs med korta tidplaner och till nettopriser av en duktig samordnare kan de stå färdiga inom ett halvår, och de unga som ropar efter bostäder stannar i kommunen och kanske till och med bildar familj!

      Kan det verkligen fungera så enkelt? Kommunernas utredare behöver ytterligare ett par år för att fundera på den frågan.

      Liked by 7 people

      • Hans Jensevik skriver:

        Jag håller med. Jag är 76 år och samhällsbyggare, krigare och gentleman som jag klargjort i en tidigare artikel. Jag minns från min ungdom arbetarnas egnahemsrörelse. Man byggde husen själv efter jobbet. Alla kunde slå i spik och man fick hjälp av kompisarna på jobbet. Då var tomten billig och virket dyrt. Idag är det tvärt om. Byggde för fem år sedan och fäste mig vid vad billigt materialet var. Nu är det tvärt om. Kan inte folk bygga själv? Man behöver hjälp med grund (grävare) och att sätta stomme (snickare en dag). Sedan gör man resten själv till elen ska in.

        Liked by 4 people

      • Linden skriver:

        Bygga hus på fem dagar…
        Har själv byggt två lösvirkeshus i egen regi. Det första mer av en tillfällighet fick ett stormfälle 1969 av en bonde som kroknat.
        En lämplig utmaning för en ung man. Att från stock, utan några förkunskaper, organisera alla momenten var något av ett mandomsprov.

        På fem dagar reser man stommen, sedan återstår det dryga arbetet…

        Gilla

    • bölder o sand skriver:

      Vi lånar till våra hus pga skatten. I USA kan du betala ett vettigt hus om du har ett vettigt jobb, i Sverige är det skatt på skatt på skatt, inte bara på lönen, utan själva husbygget. Att bygga ett hus kostar en bråkdel i USA jämfört med i Sverige pga skatten här och att det därför i Sverige endast finns två sätt att bygga, antingen via stora företag som i kraft av sin storlek kontrollerar marknaden och kan fiffla, eller små fifflare som undviker skatt och har arbetare från Litauen och Polen och liknande, och också köper in material därifrån. Att bara ärligt bygga ett hus i Sverige idag kostar en förmögenhet, just pga skatten. Därför lånar vi så mycket.

      Liked by 5 people

      • bölder o sand skriver:

        I mitt område så ser man allt fler polacker och andra ”företagsamma” invandrare flytta in bygga hus på över 400m2, skillnaden i kostnad blir enorm mot när Svensson skall göra det.

        Liked by 1 person

      • Lars skriver:

        Nej, där har du fel. Visst, sänk skatten, som Rheinfeldt regeringen, så ökar konsumtionsutrymmet, men priserna ökade! Var det länge sedan du tittade på prisutvecklingen i Kalifornien? Eller i New York? Var du med 2008? Har du hört talas om sub prime? London? Amsterdam? Madrid? Barcelona?

        Jag diskuterade den reala kostnadssidan, utbudet. Men visst, ta bort bostadsbidrag, försörjningsstöd, pensioner så kommer efterfrågan att minska radikalt. Hur många är det nu i USA som lever i absolut fattigdom? 40 miljoner var senaste siffran jag hörde.

        Gilla

      • Bölder och sand skriver:

        Sänkte Reinfeldt skatten? På vad då, inget jag märkte, de förändringar du pratar om kan lika gärna vara mätfel, vitt brus.det krävs så klart en substantiell sänkning över hela brädet. Jag vet att du nu kommer med långa litteraturstudier och jag kommer inte att svara ens om du hittar på någon ny förolämpning. Det är helt enkelt tråkigt.

        Liked by 2 people

      • pllay skriver:

        I Sverige betalar majoriteten av den lönearbetande delen av folket höga skatter och har därför smått om egna pengar att spendera.
        De företag som önskar sälja sina produkter måste anpassa sig till kundernas köpkraft, detta gör att prisbilden på konkurrensutsatta konsumentvaror är låg i ett internationellt perspektiv.
        Undantag naturligtvis för de oligopol och monopolmarknader som tvärtom luggar sina kunder gruvligt (mat, sophämtning, väg och vatten m.fl.).
        Många företag fokuserar därför sina säljansträngningar på stat och kommun, en kundgrupp med på tok för mycket pengar, inkompetens och ansvar.
        Vidare har byråkratin och skattemyndigheten effektivt lyckats stoppa försök till privata initiativ, det som inte följer myndighetens intentioner skattas sönder eller förbjuds lagstiftningsvägen alternativt regleras på så ett komplicerat sätt att endast storföretag kan trassla sig genom djungeln (EU, bygglov, läkemedelslagstiftningen, patentansökan).
        Myndighetens projekt att genom byråkratiska regler och procedurer detaljstyra våra liv och forma oss till bricks in the wall har lyckats väl i Sverige, motståndsfickorna är få och oorganiserade, närmast betydelselösa för den vidare utvecklingen, 83% kan inte ha fel.

        Liked by 3 people

      • M.D. skriver:

        Lars: ”Hur många är det nu i USA som lever i absolut fattigdom? 40 miljoner var senaste siffran jag hörde.”

        Var inte löjlig. ”Absolut fattigdom” är lerhyddor och en skål ris om dagen. Till och med uteliggarna har smartphones här. Förutom diverse federala sociala program finns även en betydande mängd privata välgörenheter, framför allt för barnfamiljer. Med det sagt finns det mycket som kan förbättras, men att ta i så byxorna spricker är bara fjantigt.

        Gilla

  4. Jan Andersson skriver:

    Jo, men det finns en mycket enkel åtgärd för att göra situationen mycket ljusare: minska kraftigt bidragen till invandrarna efter en viss tid för att öka incitamentet att lära sig svenska och ett yrke, eller välja att att åka hem igen.

    Den arbetskraftsreserv som då kanske försvinner kan lätt ersättas med alla som friställs från överflödiga statliga departement och förvaltningar, och som uppfunnits av makteliten själva utan att någon medborgare har frågat efter dem. Regeringskansliet har till exempel bortåt 5000 anställda, en svindlande hög siffra.

    Sveriges ekonomi behöver akut saneras enligt principerna i Lyxfällan, och utgifterna anpassas till intäkterna. Allt annat kommer att göra våra ungdomars liv mycket begränsade i ett läge när vi behöver all optimism, framåtanda, uppfinningsrikedom och entreprenörskap mer än någonsin.

    Liked by 10 people

  5. Hasse skriver:

    Ekonombloggaren Lars Wilderäng (Cornucopia) har skrivit om bostadsbubblan många gånger.

    Här kommer lite uppgifter från hans blogg, hämtade ur minnet. (Jag kan alltså inte garantera att de är helt korrekta, men felmarginalen är liten.)

    Under den förra fastighetskrisen kring 1990 var bostadsrättspriserna i Stockholm 50 procent högre än motsvarande siffror för BNP, löner och KPI. För något år sedan låg de 300-400 procent högre!

    Han har också tagit upp ett exempel med ett kvarter I Vasastan (det kan dock ha varit en enskild bostadsrättsförening), där priserna per kvm låg på 3000 kr i början av åttiotalet. Sedan steg de till 17000 kr fram tlll åttiotalets slut. När krisen kom sjönk de ner mot 10000 kr. Sedan dess har de nog varit uppe och vänt vid (minst) 100000 kr.

    För er som tror att fastighetspriser alltid stiger på lång sikt, så visar ett annat diagram den reala prisutvecklingen på fastigheter i Stockholm mellan åren 1909 och 1980. Priserna SJÖNK med 60 procent i reala termer under de åren …

    Det är alltså först från mitten på nittiotalet som den riktiga boomen satte igång. Vi hade i och för sig en vansinnig utveckling under åttiotalet, men sedan sjönk priserna med ca 40 procent. Egentligen sjönk de ännu mer eftersom många inte kunde sälja sina fastigheter. Själv bodde jag i Stockholm precis innan priserna började stiga kring 1995. Då kunde man köpa en 2:a på Norrmalm (strax norr om Odengatan och strax väster om Valhallavägen) på ca 55 kvm för drygt 500000 kr.

    När den förra fastighetskrisen bröt ut hade jag en god vän som mer eller mindre fick skänka bort sin nybyggda 2:a i en attraktiv stad. Jag hade också ett par vänner i Stockholm, som tvingades sälja sina bostadsrätter med 30-40 procents förlust. Då handlade det om några hundra tusen kronor i förlust. I dag snackar vi några miljoner i förlust …

    Liked by 2 people

    • Burre skriver:

      Jo, men det är tillgång och efterfrågan. Hade vi inte haft en liten invandring och de de svenska födslotalen vore lika låga som idag, så hade det blivit fler lägenheter lediga när 30- och 40-talister går bort, än det finns efterfrågan.

      Förutom i de absoluta topplägena i storstäderna, så hade priset för bostadsrätter gått mot noll. I mellanstäder och förorter, där en tvåa idag kostar ett par miljoner, hade de inte kostat 100 000:- ens.

      En kamrat köpte ett nytt HSB-bostadsrättsradhus i Kil (Värmland) för 50.000:- runt 1990. Han ångrade sig innan han hade flyttat in och fick till slut sålt den för 1:-. I år kostar de strax under miljonen. Utan finanskris hade han väl fått tillbaka sina 50.000:- och den hade kostat ungefär lika mycket idag. Men med massinvandring och white flight har den 20-dubblats i pris.

      Så länge räntan ligger stabilt under 4-5% och med segregerade förorter, med ökande våld och otrygghet, kommer bostadspriserna att vara fortsatt höga i välmående bostadsområden.

      Liked by 4 people

      • Hovs_klipphällar skriver:

        Burre — Stämmer bra med mina intryck. Det som driver fastighetspriserna är massinvandringen. Förutom folkökningen i sig, så driver den bort människor från de områden som håller på att tas över av MENA-folket — alltså främst hyreshusen.

        De som kan, flyttar till bostadsrätter i ”säkra” områden eller till villor — vilket är exakt vad jag själv gjort för övrigt.

        Det pågår en gigantisk folkförflyttning här i landet, där alla som har möjlighet att flytta bort från ”mångkulturen”, dvs. bort från MENA-folket även gör detta.

        Samtidigt fortsätter svenskarna att med sömngångaraktig säkerhet rösta för sin egen utplåning, på 7-klövern.

        Kan någon begripa detta?

        Liked by 3 people

    • bölder o sand skriver:

      Fast idag har vi massinvandring, så de få ställen där man nästan kan undvika mångkulturen kommer nog att bara fortsätta stiga i värde, det är ett veritabelt lämmeltåg från Malmö.

      Liked by 5 people

  6. Aurora skriver:

    Människor hanterar orostider och ekonomiska försämringar olika. Ska man hålla hårt i pengarna? Nej, om alla gjorde det skulle krisen accelerera. Man kan se på Lyxfällan. Männiksorna som spenderar behövs. Ekonomin rullar. Hela det ekonomiska systemet är egentligen som Ebberödsbanken. T.o.m bidragstagarna, som många irriterar sig över, spenderar. Så bra. De håller ekonomin rullande.

    Liked by 2 people

      • Aurora skriver:

        Inte alls. Som systemet fungerar idag så bidrar t.o.m bilbränder positivt till BNP. Money makes the world go round. Sade jag något om att jag skulle sympatisera med detta faktum?

        Liked by 1 person

      • Bölder och sand skriver:

        Ja till bilbrännarBNP. Din poäng är dels triviell och dels felaktig. Ekonomiska långsiktiga förbättringar kommer av produktivitets och kvalitetsförbättringar. De pengar som bidragstagaren använder har tagits från arbetande människor, vilket medför att de arbetar mindre och har mindre utrymme att ta fram sagda förbättringar (här bortser vi också från det omoraliska i själva stölden) dessutom så försvinner ytterligare pengar i en slösaktig statsapparat som nu yttermera verkar använda den största delen av skatten till att öka antalet bidragstagare. Så BNP är ett uselt sätt att mäta ekonomisk utveckling, eftersom det leder till just ditt triviella argument. Ger jag pengarna till Göran H kanske han utvecklar en ny motor, ger jag dem till en migrant så skall först staten ha cirka hälften i friktion och sedan används pengarna till att köpa importerade matvaror eller kläder från Kina, till vad nytta för mig? Med ditt argument så är åldringsrån positiva för de får hjulen inom sjukvården att snurra, ett vakuöst argument som folk serverar som en djup insikt.

        Liked by 1 person

    • Aha skriver:

      Alternativen till att ge pengar till bidragstagare är att medelklassen ger sig själv pengarna för att sedan spendera dem på konsumtion. Pengar kan även ges till pensionärer med liknande syfte.

      Att ge pengar till ekonomiska migranter, utlänningar, borde ligga långt ner på listan.
      – Här får du en bunt pengar av mig så att du kan köpa tjänster av mig
      I praktiken betyder detta att svensken ställer upp och jobbar gratis åt invandraren.

      Liked by 1 person

  7. Lars Bernhoff skriver:

    Det är dags att tacka invandraren Sanandaji som är entreprenör i att sprida kunskap som vi inte får på annat sätt. Att han använder sitt intellekt för att sprida kunskap som kan höja sina nya landsmäns om sitt lands tillstånd något vi ska vara mycket tacksamma för. Han borde släppas fram idebatten oftare och ställas mot alla politiker som fortfarande agerar med okunnigt men fulla av känslor som får härja i beslutspositioner utan krav på seriösa konsekvensanalyser.
    Sannandajis böcker är så värdefulla och är viktiga bidrag för oss som vet att en demokrati kan endast klara sig bra om dess medborgare förstår vad som fungerar och vad som kommer att bli svårhanterliga problem. Då kan vi agera för att samhället ska välja vägar framåt som gör att vårt samhälle kan klara sina åtaganden. Och förbli attraktivt att leva i.
    Tittar vi på vad vår riksdag och regeringarna presterar med hjälp av den nya kunskap Sanandaji ger oss så borde böckerna vara obligatoriska för alla som tar på sig rollen som beslutsfattare på alla politiska nivåer.

    Liked by 8 people

      • bölder o sand skriver:

        Det är nog ingen tillfällighet, de har många välutbildade, tyvärr så används dessa till att bygga kärnvapen, jag studerade fysik med flera därifrån. Så i valet så hade jag helst sett att ingen alls kom hit därifrån, inte heller Sanadaji eller Bali för med dem kom också en fatwa från Khomeiny som vi lever med än idag.

        Liked by 2 people

      • Utan invandrare spurtar Sverige skriver:

        Jag instämmer med Bölder och Sand. Sanandajis böcker och Balis twitter är klen tröst i ockuperat land, och är ett pris jag mer än gärna skulle betala för att slippa invandrare i Sverige.

        Liked by 1 person

      • Fredrik Östman skriver:

        Bölder och Spurt, om jag förstår honom rätt, så ger er Tino rätt. Han är ingen idiot.

        Perserna är ett gammalt kulturfolk. De drabbades av araberna samtidigt med grekerna och romarna.

        Gilla

  8. Nordbo, ej flyttfågel skriver:

    Efter vad jag förstår kan man jämföra det Tino Sanandaji lyfter fram – för Sveriges del – med motsvarande basfakta som en klinisk undersökning av en enskild människa kan ge. Den bilden behöver kompletteras med psykologiska levnadsfakta, för att bli komplett. Att ställa 2 miljoner invandrare emot en majoritet av svenskar är rent fördärvligt. Det är Tino Sanandaji själv ett exempel på. Mer anpassad än svenskheten själv. Vid det finska inbördeskriget 1917 var det den sociala skiktningen, ihop med ideologi, som drog upp frontlinjerna. Där saknades helt en etnisk dimension. Idag stavas den dominerande ideologin ”politisk korrekthet”. Till det moderna Sverige måste vi lägga – inte en etnisk dimension – utan en extremt månghövdad – som ännu inte landat i svenskhet. Och den växande majoritet av väl anpassade invandrare, som inte släppt kontakten med sina rötter. Varför skulle de göra det? Och så barn av första, andra och tredje generationen. Olika långt komna in i det svenska, och även mentalt mer uppblandade. Och med äldre släktingar – med en fot kvar i det gamla. Vid en utlöst samhällskris kommer konfrontationens ytor att bli extremt komplexa. Många etniska svenska – med en PK-inställning – kommer hellre understödja vissa etniska grupper, än de som de kallar för populister. Kulturella gränslinjer, etnicitet, klass och historisk bakgrund kommer att utvecklas till ett sammelsurium. Och i denna turbulens skall PK-ideologin simma runt. Man kan ställa sig frågan hur finska inbördeskriget artat sig om där även funnits en mer månghövdad mänsklig materia. Lägg till detta den mer okuvliga religiösa dimensionen. Plötsligt blir variablerna kaotiska. Och värre blir det när man betänker att samhället i Finland 1917 huvudsakligen bestod av ett agrarsamhälle. Med en tämligen uthållig buffringsförmåga. I dag lever vi fjättrade till ytterst komplicerade tekniska system. Mycket sårbara för den mer illvillige. Sverige har heller ingen lagerhållning för mat. Och svenskens våldskapital måste nog betecknas som lågt. Bra mycket mindre än det vi möter i många av våra utanförskapsområden, och hos mer nyanlända unga män. Om denna nya etnisk/religiösa-axel kan vi inte tala, utan att utlösa en kaskad av fördömelser och infekterade värdeomdömen. Talet om ”en enda gemensam värdegrund” maskerar enbart dessa förhållanden. Och fungerar därmed som hämmande för analysen. Bara detta kommer att göra oss extra sårbara när konfliktytorna skräller till utanför det egna fönstret. Det är sådana tankar som gör mig svettig i vargatimmen. Att fundera i exit-termer går säker bra för medelålders. Men vad gör den som passerat 70-strecket och har kapitalet bundet i villa och ett älskat sommarhus? Säljer rasket och flyttar till Portugal, utan att kunna ett enda ord portugisiska? Och lämna vuxna barn och barnbarn efter sig? Och hoppas på att pensionen från det gamla landet fortsatt flyter in? Från ett samhälle på väg att bryta samman? Tänk vad våra politiker har ställt till med! Och jag som hade hoppats på en trygg ålderdom, i mitt eget gamla hemland.

    Liked by 9 people

    • Göran Holmström skriver:

      Nordbo håller med i det mesta du skriver, dock ej i våldskapitalet.
      Det finns ytterst kompetenta personer på det området i vårt avlånga land.
      Alla gamla tjuriga gubbar som fått en ypperlig utbildning i form av värnplikten.
      Sverige rankades riktigt bra internationellt innan mesen ”Stridshingsten” avvecklade det hela. Minns när special Air service ( SAS) skulle leka vinterkrig med Nato vid norska gränsen och sprang bort sig i snön, Det var Svenska fjälljägare som hjälpte dessa krigare hem till varm choklad och smörgås, observera att dom var ute på en tvådagars övning.
      Våra killar bodde ute veckovis i extrem kyla och fungerade.
      Jag tror och hoppas att det finns många som vill rädda vårt land när den dagen kommer.
      Mvh Göran.

      Gilla

      • Rolf Lampa skriver:

        Snökrigare mot ökenkrigare. Snöstorm mot sandstorm. Hm.

        Klimatdebatter åsido (…) har vi nog en annan situation att förhålla oss till, nämligen ”kulturell assymetrisk inflytande-dominans”, om vi byter ut den direkta krigsretoriken mot en indirekt.

        För visst är det väl så. Att få eller ingen vågar säga att frontlinjerna egentligen går vid religion mot religion (eller religion mot svensk sekularism). ”Kultur” heter istället den oberörbara och därmed oidentifierbara problemställningen.

        Jag är djupt religiös (jodå, och utan att skämmas dessutom) och därför tycker jag mig se ganska vad frågan om ”multikulturalism” handlar om när frågan i själva verket handlar nästan enbart om en viss monokultur, dvs viss enskild (alltså inte multi) ideologi med totalitärt världsherravälde på den religionspolitiska agendan.

        Till exempel så ändrades inte landets grundläggande värderingar särskilt mycket när efterkrigstidens ”inom-européer” kom till vårt land. Inte ute i stugorna i alla fall. Även då var det fråga om monokultur. Men inte av ett totalt främmande slag. Och så vidare.

        Liked by 1 person

      • Göran Holmström skriver:

        Håller med om det kloka du skriver, är även själv motvilligt djupt religiös.
        Gillar bara inte dom som tolkar Guds ord värst mycket, utan ser hellre Gud som en övergripande kraft som inte har tid med människans små förvirrade handlingar.
        Mvh Gröran.

        Gilla

  9. Per Eriksson skriver:

    Oräknat bidragsinvandringen skulle Sverige ändå fått enorma problem att klara välfärd, köpkraft och välstånd och anledningen till denna relativa nyfattigdom är att landets industriproduktion ständigt minskar genom en politiskt uppmuntrad avindustrialisering samt en ohämmad utförsäljning av näringslivet i sann globalistisk anda.

    Som om inte landets minskande intjäningsförmåga, parat med en kraftig bidragsberoende befolkningsökning, vore nog, så blir det slutliga ekonomiska dråpslaget den katastrofala skolsituationen där en stor del av skolverksamheten har slutat att fungera, klassisk och empirisk grundad kunskapsinhämtning existerar inte längre i en majoritet av landets skolor.

    Vad det lilla landet uppe vid Nordkalotten ska leva på i framtiden blir, för att använda en politisk floskel, en gigantisk utmaning.

    Liked by 5 people

  10. Östrahult skriver:

    Tack för tipset! Några reflektioner:

    Frågan är hur mycket man kan anpassa sig, de beslut det handlar om för vanligt folk är:

    • Var och hur man ska bo
    • Vad man gör med sitt eventuella sparande
    • Var man ska jobba

    Många har inte så stora valmöjligheter.

    Till detta ska läggas att för många är ekonomin en icke-fråga och det beror på omognad. Omognaden beror på att man inte anpassat sig till nya tider. På 20 års sikt har det skett stora förändringar i individens inflytande över sin ekonomi, friare lönesättning, mera ägande av egen bostad etc. Den fulla konsekvensen av detta har ännu inte gått upp för alla.

    Liked by 1 person

  11. Burre skriver:

    Det är ng inte så enkelt som att ”kraftigt minska bidragen”. Patrik Engellau skrev i artikeln ”DET HÄR KAN NOG BARA GÅ ÅT ETT HÅLL, NÄMLIGEN UTFÖR” den 25 december:

    ”I dessa områden finns många, särskilt unga, arga män, som känner sig lurade av det svenska samhället i alla fall. Om staten drar in på försörjningen aktar de nog inte för rov att i ökande takt ge sig ut på rövarstråt inte bara i närområdet, som förstås blir hårdast drabbat, utan vidare till medelklassens villaområden som hittills kommit relativt lindrigt undan.”

    I år har det säkert förekommit ett 10-tal äkta ”home invasions”, där kriminella har gått in i hus där familjerna är hemmma och rånat och bundit fast dem. Detta när det inte är nödvändigt att råna för att överleva i Sverige.

    Liked by 6 people

  12. Kristina von Heland skriver:

    Det som jag reflekterar över ibland är att siffrorna finns och att det går att räkna ut att det inte håller att försörja alla dessa män och samtidigt behålla det svenska välfärdssystemet. Jag tänker är de helt puckade? De sitter ju med protokollet? Tino hämtar info från det statliga SCB systemet. De säger att han ljuger, han frågar var är felet och får inget svar.
    Jag jämför med ”frihetskämparna” i Katalonien. Det är uppenbart att det kommer bli en betydande ekonomisk försämring om de blev ”fria” från Spanien, ingen valuta utfrysta från EU. De länder som gratulerar och stöder kampen är Venezuela, Nordkorea och Ryssland. Det börjar med tanter och gubbar som skramlar med grytlock och slutar med att vänstern tar över. Samma som med många andra grupper ute i världen.
    Som i Sverige, vad man glömmer, eller inte vill inse, är att de skiter totalt i om välfärden pensionärer folk i allmänhet får gå på svältgränsen. Som i Venezuela, det är smällar man får ta.
    Hard core siffror, fakta, är de resistenta emot då de är på väg mot internationalen som allas lycka bär. Några döingar, svält och umbäranden. Staten och kapitalet i en ohelig allians. Det har gått bra hitintills i Sverige, om det rasar sitter de säkra i sin bubbla, de andra får betala detta gigantiska sociala experiment.
    Därför är det helt omöjligt att få dem att inse hur fel det kommer att gå. De har sitt på det torra. Därför blir det gula västar, Vox får platser i det Andalusiska parlamentet och de gamla ledarna fattar nada. Sverige särskiljer sig då folket tiger och lider, det är förvånande tycker jag. Man har kanske de ledare man förtjänar?

    Liked by 6 people

    • Pontus skriver:

      tja inte alls säkert att Katalonien inte skulle klara sig. Varför skulle EU vägra dem medlemskap? Vill de som borde de få sin stat

      Gilla

  13. bölder o sand skriver:

    Hm, böcker om ekonomi tråkar ut mig nåt enormt så det var lite snålt att man inte fick råden ovan, men visst, vi måste stötta de goda krafterna. När det blir preskriberat så kan jag skriva om vilka finansiella produkter svenska kommuner sitter och köper in, de kan inte benämnas som säkra investeringar och jag är tämligen säker på att de inte ingår i bokens goda råd. Återigen problemet med avsaknaden av ägaransvar, skin-in-the-game, skinn i spelet, en kommunanställd med kanske en fil kand i ekonomi i bästa fall blir pålurad derivat av slugare folk med större incitament som agenter att fatta för dem själva fördelaktiga beslut (och inte ens för banken de jobbar för).

    Liked by 4 people

    • Fredrik Östman skriver:

      Och filkanden agerar även han för sin egennytta, för den där flaskan Chateau Petrus för 20’000 var god som fan, och hans lön blev högre på kommunkontoret. Hans hormonhushåll förbättrade sig, så frugan fick också något fint.

      Gilla

  14. Göran Holmström skriver:

    Minns 1991 väl. Min äldsta dotter föddes då, vart arbetslös ungefär samtidigt, Vänner om fick låna för att betala räntor på sina boenden.
    Jobb vart det ju till slut, pruta på lön för att få arbeta, den var dock ny.
    Men med barn nummer 2 så bit i det sura äpplet och gör det bästa av det man har,
    minns perioden efter med 200 sökande på arbeten som dom flesta skulle rata idag. Jag var då tacksam över ett inte bra betalt arbete, men ett ok sådant.
    Om en likartad krasch kommer nu så, lär det inte förlöpa lika lugnt, tror jag!
    Alla som idag förlitar sig på bidrag, eller försörjs av oss via skattsedeln, vad händer om pengarna tar slut och inga bidrag finns att få?
    Just det scenariot, betalar vi höga skatter för att våra folkvalda ska planera för!
    Men det gjorde dom visst inte, utan öppnade gränserna, köpte röster för stöd hos imagen, som dels gav röster och ”övertalade” sina troende att köpa en Toyota Prius för miljöns skull, Tror ni mig inte så kika i trafiken vilka som kör ljust den bilen. Nu lägger jag inga värderingar i bilval eller trofrågor.
    Men när det gäller mitt lands framtid så har jag en stark åsikt.
    Och om man nu säger sig vara för demokrati och allas väl och varande.
    Så är arbetet långsiktigt och fyllt a disciplin, även ansvar för dom medborgare vars föräldrar varit med och byggt välfärden, samt för dom nya man öppnat gränserna för! Att huvudlöst ösa ut ett lands tillgångar, för sina femton minuter i rampljuset är förbaskat omoget och ytterst korkat.
    Jag undrar, och skulle gärna vilja ha ett svar på vad planen är om lågkonjunkturen med jätte L dyker upp.
    Vad är dom styrandes plan? Har ni ens en?
    Höja skatten än mer.

    Liked by 5 people

    • Bölder och sand skriver:

      Alltså, jag är den värsta tjatgubbe, men fortfarande så verkar folk inte förstå den basala mekanismen. Det finns en topp, alltid, så hur mycket misär det än finns på botten så finns det om du kan navigera dig till den politiska toppen ändå nog att skumma av, läste man inte precis om kommunpolitiker som höjde sin löner med 20-30%, endast höga chefer och politiker kan höja sina löner så, varför? För att de beslutar själva om sin lön. Så därför: de vill ha det så här, det finns rum för enormt mycket mer våld och misär, rån och våldtäkter i Sverige utan att det kommer att röra politikerväldet i ryggen. Även i Somalia så finns en överklass, eller Malawi, jag umgick med en del ur den överklassen när jag bodde i Geneve tillsammans med de mest cyniska jag mött, anställda på FN. Brydde de sig om de fattiga i Malawi, skulle inte tro det, snarare var man bäst köpte smycken och rolexur. Många chateaus runt Geneve ägs av afrikanska potentater. Det är snarare så nu att våra politiker först nu på allvar börjar inse hur mycket det finns att tjäna, det är snarare så att nu först nu börjar politikerna på allvar inse hur bra det är med diktatur som i Kina, ingen får ifrågasätta dig (ser vi någon stor vilja att debattera?) och i Afrika (man kan sno hur mycket som helst ur statskassan).

      Det finns verkligen att tänka över i frasen: de vill ha det då här.

      Liked by 4 people

      • Göran Holmström skriver:

        Jag är den sista att säga emot, Jag klev av bovlivet för ganska precis 20 år sedan, det var mycket lukrativt, tyvärr så finns ju inte lagom varken inom politiken eller på bovkartan. Så valde den smala vägen för mina barns skull, med i detta val var även att försöka leva harmoniskt, och ljuga och bedra minmalt. Ja jag vet ett naivt val i Sverige. Men tror på reinkarnation och hela det paketet. Så har aktivt försökt att bättra på mina odds till att återfödas med mindre elände i nästa liv. Detta har varit intressant, men sett och upplevt saker som jag inte önskar att andra får se. Nej inget man blir värst stark av, bara sorgsen i själen.
        Men åter, håller med dig klart att dom i toppen älskar ett fogligt folk att utnyttja och suga ut allt ur.
        Sedan behöver man inte gilla det eller delta.
        Ja jag önskar ett rättvist samhälle, utan parasiter och myglare. Men inser att det är bara en dröm.

        Gilla

  15. Socrates skriver:

    Till Goran N: Iranierna ar Indo-Europeer. Olyckligtvis (tillfalligt hoppas man) ockuperade av ett gang religiosa fanatiker. Duktiga manniskor som vill leva I frihet.

    Socrates

    Liked by 3 people

  16. mikael westerlund skriver:

    Snälla när ska ni lära er att politikerna och alla betalda revisorer och så kallade matematiker som tino räknar 1+1=1 å vi normala som lärde oss i skolan å räkna å vara ärlig räknar 1+1=2????

    Gilla

  17. En annan skriver:

    Sedan kommer ju det där med de två hållen i väggen in som en gurkskiva på det smulande brödet, med en prioritering på onyttiga serverhallar…
    Snar inkommande förlust i kraftverksbranschen, jo det kommer att blinka mysigt i lalala-land framöver…

    Liked by 1 person

  18. Leif Nilsson skriver:

    Med facit i hand, så hade kanske Odilon Barrot rätt, när han hävdade, att en demokrati ”som ger majoriteten Guds ofelbarhet… (är) den mest despotiska absurditet som någonsin framsprungit ur den mänskliga hjärnan. Om man vill en stats undergång så inför allmän rösträtt”.

    Som jag skrev i min kommentar här på DGS den 27/12, så utgörs väljarna, i ett hastigt växande antal, av ”permanenta välfärdsklienter, som dessutom saknar all kunskap om vår kultur, historia och geografi. Dessutom är många av dessa, direkta fiender till demokratins grundfundament, som yttrande och åsiktsfrihet.”

    “Way of the World” framför tänkvärda synpunkter i ”Why the West Must End Democracy”

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.