Gästskribent Hans Jensevik: Om Tino Sanandajis bok ”Tio tusen miljader. Skuldkalaset och den förträngda baksmällan”

Boken Tio tusen miljader. Skuldkalaset och den förträngda baksmällan kom ut i augusti 2018, den borde ha anmälts då. Men det blir nu, jag släpper den inte för den är värd att läsa (boken kan beställas här). Den rekommenderas varmt. Det är inte en klassisk debattbok. Den är inte till för politikerna. Den är till för dig. Den ger råd hur privatpersoner kan positionera sig ekonomiskt i en politisk galen tid.

Om Sanandajis tidigare bok Massutmaning handlade om invandringens olika konsekvenser så handlar denna bok om Sveriges förmåga att i en kommande lågkonjunktur med krympande resurser finansiera innehållet i samhällskontraktet och dessutom försörja många av de två miljoner som har fått uppehållstillstånd sedan 1990-talets början och ännu inte assimilerats i vårt samhälle. Det kommer att få konsekvenser för den enskilda medborgaren i urbefolkningen.

Alltså heter näst sista kapitlet ”Hur du skyddar dig mot baksmällan”. Där finns 27 späckade sidor innehållande 25 råd. Först en kurs i fem avsnitt om fastighetshantering, allt ifrån villor till bostadsrätter – som att du är ledamot i en bostadsrättförenings styrelse. Sedan sju avsnitt hur du förvaltar ditt sparande, vilket kräver en typ av kunskap som få privatpersoner har. Resterande 13 avsnitt kan karaktäriseras som olika smarta tips.

Men före åtgärderna i kapitel tio kommer diagnosen. Det är hela nio kapitel, som ändå inte är mastiga ty Sanandaji är en bra skribent och duktig på att förklara och han har samma inställning till ekonomiska nyckeltal som läkare till medicinska. De är fakta. För patienten Sverige är det två, hushållens skuldkvot och de reala fastighetspriserna. Du möter dem i två diagram redan i inledningskapitlet, både skuldkvoten och fastighetspriserna från 1875 till 2015.

Man ska jämföra med tidigare krisperioder men det räcker med att ta fram pennan och rita vertikala streck 1990, startåret för den senaste finans- och fastighetskrisen. Avläs där kurvans höjd och dra en horisontell linje fram till nu. Inte svårt att konstatera att läget är ohållbart. Den som förstår ser också att alla politiska behandlingsfönster har passerats.

Senare i kapitel fyra, ”Mysteriet med finanskriser” berättas om den klassiska ”Fisherkrisen”, som börjar med överskuldsättning. I vissa länder tickar den i takt av en per generation. Människan lär sig inte och speciellt inte i historielösa länder med undermåliga skolsystem. Det var drygt 25 år sedan i Sverige och nu händer det igen. Men ingen sådan kris är den andra lik. Gemensamt för kriserna är en långsam obeveklig förlust av aktivitetsuppehållande efterfrågan. Hur djup krisen blir innan det vänder är svårt att förutse och att göra något åt.

I detta kapitel berättas också om ”Anders” som idag har miljonskulder då han tvingats sälja sin bostad med förlust och vägrats skuldsanering. En miljon på 90-talet har växt med ränta på ränta till sex miljoner idag. Det finns cirka 25 000 personer i denna situation enligt Kronofogden. Sanandaji kan i texten blanda tunga teoretisk och empiriska inslag med belysande citat ur dagstidningar på ett mycket klargörande sätt. Det sker ofta på samma sätt som i Massinvandring, där det var legio.

För en läkare är kroppstemperaturen det viktigaste medicinska nyckeltalet för att bedöma en patients allmäntillstånd. För ett land är motsvarande ekonomiska nyckeltal BNP (Bruttonationalprodukten). Hela kapitel två, som heter ”Det går inte bra för Sverige” är en ekonomisk exercis i Sveriges BNP-utveckling per capita. Trots att den radikala vänstern inkluderande V och MP och stora delar av S vann tillväxtdebatten i mitten av 90-talet, att ekonomisk tillväxt inte är OK, så genomför Sanandaji pliktskyldigt hela det ekonomiska resonemang, som många inte vill höra. Ekonomisk kunskap säger att landets höga välfärd beror på kombinationen av en hög BNP-tillväxt med hög indikation på kvalitetsinnehåll genom ett samtidigt högt värde på arbetsproduktiviteten. Så var det länge. Nu är BNP-tillväxten per invånare låg och arbetsproduktiviteten även så. Sveriges internationella kräftgång i välfärden är väldokumenterad även här.

Nästa kapitel handlar om kommunernas ekonomi. De finansieras genom inkomstskattebaser och är extremt beroende av en god BNP-tillväxt. Invandrarna kommunplaceras med statsbidrag för två år, där det finns tomma lägenheter men ofta få jobb. Orsaken till det senare är ett svagt lokalt näringsliv som tvingat urbefolkningen att flytta. Här får många citat ur pressen illustrera vad ekonomisk teori har att säga om dels kommunal överbelåning, dels svårigheter att finansiera viktig lokal verksamhet. Kommunerna sköter ju i stort hela välfärdsproduktionen. Baumols kostnadssjuka ägnas därför stort utrymme. Den förklarar varför det krävs ständiga resurstillskott utöver vad den för låga tillväxten ger.

Det finns överbelånade kommuner som kommer att få mycket svårt att betala tillbaka sina lån. Det gäller ett 30-tal och här kommer kommunernas eget finansbolag KommunInvest (KI) in i bilden. Skulle investerare i KI förstå hur läget är kan en förtroendekris drabba KI mer stora räntehöjningar och även utlösa den solidariska borgen som finns mellan alla medlemskommuner för att KI skall klara sina åtaganden.

Huruvida landet har en bostadsbubbla diskuteras i kapitel fem och här är det mycket teori. I kapitel sex sker en genomgång av ekonomins alla upptänkliga skulder och frågan hur det ser ut totalt hänger i luften. I kapitel sju behandlas den mest ”ömma tån”, bostadskrisen och hur man utan att någon drabbas kan avreglera bostadsmarknaden. I kapitlen åtta och nio, ”Gräddfil till lägenheter” och ”Barriärer som bromsar byggandet” räknas orättvisor upp som kan få gemene man så ilsken att reformer på bostadsmarknaden kan genomföras. Går det, då etablissemanget sitter vid köttgrytorna och politikerna ofta längst fram?

Tino Sanandajis böcker Massutmaning och Tio tusen miljarder riktar sig alltså till gemene man med råd i ett land där politiken för länge sedan passerat ”point of no return” på vägen mot ”failed state”. Nu crowdfundar Sanandaji för en ny rapport om talangutvandring och företagarflykt. Snart kan du få en bok i handen där råd fanns till vilket land du ska utvandra. Om du swishar 500 kronor till nummer 123 525 2036 så får du som tack ett ex av boken.

Hans Jensevik är pensionär. Han har varit VD och delägare i Svensk Kommunrating, storstadsutredare, administrativ biståndsarbetare i Afrika och kommunekonom och ekonomichef i Uppsala kommun. Lärare i Nationalekonomi, Göteborgs Universitet och forskarassistent på stadsbyggnad, CTH.