Vi befinner oss väl alla, så länge vi lever, i samma värld? Jo, men man kan ändå undra.

De gröna förgiftar världen. Merkel lät genomföra die Energiwende, det vill säga med kort varsel stänga ned delar av kärnkraften och forcera stängningen av resten. Det skedde efter tryck från tyska miljöpartister och under livligt bifall från det svenska systerpartiet. Resultat: Ett ohämmat koleldande som förgiftar luften, och dessutom överlämnandet av ett vasst vapen till Putin. Tyskland och Europa blir alltmer beroende av rysk gas.

De gröna förfular världen. Allt fler anskrämliga vindsnurror förstör landskapen och gör samtidigt, om dumheten fortsätter, elsystemet alltmer beroende av kompletterande kraft när det är vindstilla, det vill säga mer brännande av fossila bränslen.

De gröna korrumperar världen. För dem finns det inga islamister, inga muslimska organisationer med tveksamma mål. De är alla välkomna i det gröna partiet – till dess någon tredje part kanske lyckas påvisa något konkret och avslöjande. För dem är också FN helt utan fläckar. I varje situation där det inte räcker att ställa krav enbart på den svenska regeringen åberopar de FN utan att bry sig om att organisationen är genomkorrumperad och påverkad och styrd av länder som de annars vill isolera, till exempel genom att neka vapenköp. (Detsamma gör socialdemokraterna.)

De gröna utlämnar de svagaste och mest bortglömda. För dem är det viktigare att kunna glänsa här hemma med kostsamma, till resultatet tveksamma insatser än att för samma eller mindre kostnader rädda mångdubbelt fler, som försmäktar i undermåliga flyktingläger.

De gröna beljuger världen. De beskriver den som om den kunde förklaras och förstås av barn och ungdomar och därmed också styras av dem. Alla är i grunden lika snälla som de själva anser sig vara. Bara man talar vänligt till jihadisten och förser denne med pengar kan han förvandlas till en vanlig svensk – även om han kanske måste resa några extra varv med tunnelbanan.

De gröna lider av godhets- och storhetsvansinne. Alla de särdrag som beskrivits ovan utgör sammantaget ett slags mental sjukdom. Den är ständigt närvarande, förstås, men något slags självbevarelsedrift får de gröna att inte alltför ofta skylta med den. I Opinion Live den 22/11 visar dock Niclas Malmberg den i all dess nakna fulhet, se särskilt vid 26.00. Man förstår också varför 92 procent av miljöpartisternas sympatisörer är nöjda med statstelevisionen – men bara 29 procent av SD:s. Och det förklarar samtidigt varför statstelevisionen, här i programmet företrädd av Jan Helin, alltmer ser sig skickad att uppfostra medborgarna och se till att de lyder överheten. Miljöpartiets dominans i vissa kretsar förklarar också annat. Miljöpartiet har varit särskilt omhuldat av högutbildade. Därav förstås den högre utbildningens tillstånd.

De gröna skapar en livsfarlig värld. Den godtrogenhet och välvilja som präglar de grönas världsuppfattning är livsfarlig, också för dem själva. Vem skulle vilja arbeta för en organisation som alltid försöker dölja eller förringa sina höga tjänstemäns förlöpningar, till exempel sextrakasserier, som använder sig av väpnade enheter som rutinmässigt våldtar, som vägrar använda de vapen som står till buds utan istället tittar bort eller tittar på när inte bara massmord utan också folkmord genomförs? En organisation som låter ett organ med länder styrda av diktatoriska regimer anklaga Sverige för etnisk rensning. Och så vidare.

Det ville miljöpartisten Zaida Maria Catalán, som beslutade att arbeta för en sådan organisation, FN. Hon fick betala med sitt liv.