Om du vill kan jag vända på analysen

Patrik Engellau

Jag har tjatat en hel del om det där med å ena sidan politikervälde med vidhängande välfärdsindustriellt komplex och å den andra den nettoskattebetalande medelklassen såsom varande vårt samhälles huvudmotsättning.

Det är en rent marxistisk beskrivning plankad efter mästarens utvärdering av sin tids industrikapitalistiska samhälle. Jag tycker att det är en i alla avgörande stycken – till exempel därigenom att den tydligt pekar ut huvudkontrahenterna i dagens politiska kamp – övertygande analys.

Men det tycker inte alla, kanske för att de inte känner sig väl till mods med marxisminspirerat tänkande. Det får jag respektera. Då får jag väl ta på mig andra glasögon och försöka förklara vårt samhälles huvuddrag på annat sätt.

Jag prövar med något etnografiskt. (Wikipedia: Etnografi… är en vetenskaplig teknik för att beskriva och jämföra världens olika kultur- och samhällstyper genom fältstudier… Forskaren observerar gruppens beteenden, uttalanden för att få uppfattning om varför och hur deras beteenden inträffar… Etnografi fokuserar mycket på att undersöka vilka mekanismer som bestämmer hur gruppen som studeras förstår och sätter mening på världen.)

Under mina forskningsresor har jag kommit till ett djupt religiöst land. Den gud som medborgarna dyrkar skiljer sig på ett avgörande sätt från exempelvis den kristne eller den muslimske guden. Skillnaden är att guden i det här landet, som heter Sverige, har den fördelaktiga egenskapen att faktiskt kunna dela ut sekulära välsignelser, till exempel pengar, till sina troende efter ett relativt förutsägbart system. Det fungerar inte alltid och inte för alla, men leveranssäkerheten är betydligt större än något som tidigare registrerats inom andra religioner.

Praktiskt taget alla medborgare i Sverige deltar i den ständigt pågående gudstjänsten även om de sakrala uppdragen är olika. Medborgarna delar in sig i tre grupper med distinkt åtskilda funktioner. Den första och mest ansedda gruppen är prästerskapet (även om det inom prästerskapet finns befattningshavare med låg status precis som det inom katolska kyrkan är skillnad på en kardinal och en kanik). Det högre prästerskapet, som kallas politiker, har ett slags huvudansvar för religionen. Deras uppgift är att säkerställa att guden dyrkas på rätt sätt och framför allt att genom olika heliga sakrament förmå guden att leverera sina håvor. En stor del av håvorna går till prästerskapets försörjning. Lägre tjänstemän inom prästerskapet ägnar sig åt den mer praktiska fördelningen av gudens materiella välsignelser.

I den svenska religionen finns en särskild dogm om att guden ger prästerskapet magiska krafter. Prästerskapet kan, om omständigheterna är de rätta, betvinga ödet. Det kan till exempel, genom att till landets skolor utfärda heliga budord om sådant som alla människors lika värde, vända en fallande tendens i PISA-undersökningarna. Svenskarnas nuvarande utbildningsminister utlovade för åtskilliga år sedan att han skulle rädda skolan på hundra dagar. Han misslyckades. Svenskarna tolkar dock inte misslyckandet som ett tecken på att prästerskapet skulle sakna gudomlig makt utan bara som indikation på att just den här individuella prästen inte står i förbindelse med kraften. (En annan tidigare hög utbildningsbiskop höll på i åtta år utan att lyckas. Han hade inte heller något gudomligt stöd.)

Den andra gruppen består av systemets klienter, dem som på grund av fattigdom och allmän svaghet älskas särskilt av guden och därför ger systemet dess existensberättigande. Naturligtvis har prästerskapet prioriterad tillgång till gudens årliga skänker, men det som blir över när prästerskapet belönats efter förtjänst går oavkortat till klienterna.

Den tredje gruppen har som huvuduppgift att genom sin dagliga syssla förrätta de nödvändiga offer till guden som krävs för att systemet ska fungera. De dyrkar guden genom att tillägna honom sitt arbete.

Alla svenskar är fromma. Dagligt tal, framför allt inom prästerskapet, handlar för det mesta om hur guden bäst ska vördas för att inte vända sitt ansikte från Sverige. Det ledande prästerskapet tillsätts genom allmänna val. När prästerna valtalar handlar det om vilka prästgrupper som är bäst skickade att beveka guden och på så sätt ge alla medborgare mer än de förtjänar.

Ateism och kätteri bestraffas hårt. Den som i ord eller handling skändar guden blir begabbad och utfrusen av alla de andra svenskarna. Men det finns så få gudsförnekare att de sociala konflikterna är obetydliga.

På många sätt, inte minst genom sin homogenitet och enhetliga gudstro, är Sverige en idyll. Men för den sakens skull ska man inte förneka att det existerar tendenser till gudsförnekelse eller avgudadyrkan. Särskilt inom den grupp som varje dag prisar guden genom att bereda honom arbetsoffer kan oroande tendenser iakttas. Bland dessa lär det finnas en hemlig kult av en annan gud som påstås inte behöva så många präster och klienter för att välsigna de troende med sin godhet och sitt beskydd, kort sagt en gud som inte kräver så stora arbetsoffer för att vara nöjd, en effektivare gud om man så vill. Prästerskapet har flera gånger haft anledning att med största eftertryck brännmärka den sortens kätteri.

Så stark är dock den allmänna tron på den svenska gudens förmåga och godhet att prästerskapet, i sin människokärlek, ägnar ett avsevärt engagemang åt mission, det vill säga åtgärder för att frälsa även andra människor än svenskarna till ett liv i tro på den svenske guden.

Prästerskapets högsta ledning menar att den svenske guden har tillräcklig kraft för att utan besvär ta sig an snart sagt hur många nya troende som helst. De nyfrälsta kallas nysvenskar och visar sig oftast ha särskild fallenhet för att finna sig till rätta i klientgruppen. Prästerskapet menar att den svenska gudens kraft bara verkar inom Sveriges geografiska gränser och att proselyterna därför måste bosätta sig på svenskt territorium för att bli delaktiga i den svenske gudens nåd.

Om den svenska religionen, liksom den katolska, kommer att hålla i tusentals år – eller hundratals eller tiotals eller ens till nästa vår – är oklart. Det bestäms av hur uthållig den svenska guden är, eller, annorlunda uttryckt, hur uthållig den svenska gudstron är.

I sista hand kommer detta att avgöras av svenskarnas syn på prästerskapet. Om svenskarna insisterar i sin tro på prästerskapets övernaturliga förmåga att genom böner, ceremonier och missionsverksamhet förmå guden att lösa alla problem så kommer det svenska samhället att bryta ihop eftersom de arbetsoffer som erläggs till guden för prästerskapets disposition inte kommer att räcka till alla de angelägna ändamål som prästerskapet i sin godhet lyckas tänka ut.

OK, duger den analysen bättre än den marxistiska? Den är samma sak fast med en annan lins som ger ett annat perspektiv. Det är inte så underligt. Verkligheten är verkligheten vilken lins du än väljer. Men du måste ha en lins för att alls kunna se.

58 thoughts on “Om du vill kan jag vända på analysen

  1. Lilla fröken PK skriver:

    Om terrängen inte stämmer med kartan, väljer PK-sektens dyrkare självklart kartan och vandrar vidare i förvissning om en framtid full av sång. Tills man går in i väggen eller ner för stupet.

    Gilla

    • Björn G skriver:

      Enligt terrängen, var det i förrgår ett år sedan terrorattacken på Drottninggatan.

      Staten ger idag 60.000:- i skadestånd till de föräldrar som där förlorade sin dotter.
      Samtidigt ger regeringen 100-tals miljoner, i bidrag, till dem som befinner sig OLAGLIGT i Sverige (likt chauffören av lastbilen).

      Finns det någon rättvisa här i PK- kartans Sverige?

      Liked by 6 people

  2. Bo Svensson skriver:

    Man kan prova olika linser för att se vilken som ger den tydligaste bilden.

    Prova denna: Ett globalt nätverk av en intelligenselit med religiösa vanföreställningar har fått för sig att deras framgång måste bli på vår bekostnad. – De har gett sig fan på att dra ner oss i skiten för gott och använder sin makt över massmedia för att se till att så skall bli.

    Och ”vi” är då de som lett den starka tekniska och kulturella utvecklingen de senaste fem seklerna.

    Liked by 6 people

  3. Johan skriver:

    Public Service och DN m fl blaskor är lika nitiska som Tomas de Torquemada, Storinkvisitorn, en gång var… Tomas hade åtminstone mål och mening. Vad makten i Sverige pysslar med vet ingen. Lämmlarna vet inte heller varför dom i en strid ström springer utför stupet…

    Liked by 3 people

  4. svenne skriver:

    ”Den andra gruppen består av systemets klienter, dem som på grund av fattigdom och allmän svaghet älskas särskilt av guden och därför ger systemet dess existensberättigande”.

    Symbiosen (samliv till inbördes nytta mellan två organismer av olika arter) mellan vilka olika arter det handlar om i detta fall klargörs tydligt i Patriks text. Den växelverkan mellan prästerskapets ”godhet” och klienternas ”utsatthet” är grogrunden för den situation som landet nu befinner sig i.

    Många politiker har under ett antal decennier skapat denna symbios och på grund av – en från början – bristande fantasi om vad detta kunde leda till orsakat skador för landet som troligtvis inte går att reparera. Valmanskåren blev från början utesluten för medverkan i processen och det är nog därför resultatet blev som det blev.

    Försvaret av ”systemets existensberättigande” har nu visat sig vara ett fullkomligt vansinne. De politiker som har varit inblandade och drivit denna linje bör inte längre tillåtas stryka omkring i riksdagshusets korridorer. Detta understryks ytterligare då de är beredda att införa censur för att kunna behålla sitt ”prästerskap”.

    Liked by 4 people

  5. Lapp på lapp men ingen söm skriver:

    Antropologi och etnografi är ämnesmässigt i princip samma sak. Beteckningen Etnografi användes/ används huvudsakligen i en nordisk kontext. Medan begreppet antropologi används i anglosaxiska länder. Båda handlar om kulturanalys.

    Vill man läsa på djupet om Aboriginer eller Papuaner, som folkslag, hittar man huvudsakligen litteraturen under begreppet Antropologi. Om man däremot vill läsa om äldre tiders Norska fiskesamhällen, som subkulturell företeelse, eller om Samer, hamnar man under beteckningen Etnografi.

    Samer som i äldre litteratur för övrigt benämndes som Lappar. I dag en obsolet beteckning. Vi är ju ytterst villiga här i Sverige att rensa i fördomarnas djungel. Sant eller inte tycks ofta spela mindre roll. Kanske handlar det om en huvudsakligen svensk kulturell företeelse. Där kalhygge lätt förvandlas till föryngringsyta. Och en städare blir till lokalvårdare. Ungefär som alla lärare numera arbetar som pedagoger.

    Dags kanske att börja forska på det svenska tidstypiska förändringsarbetet, där många äldre beteckningar får stryka på foten. Där Astrid Lingrens ord negerkung ändras till bara kung.

    Jag misstänker att SVT kommer att utvidga den semantiska jakten även till den ljudmässiga världen. Och börja peta och redigera om i TV-program som Pippi Långstrump. Om de nu inte redan gjort det..?

    Liked by 3 people

  6. MartinA skriver:

    ”På många sätt, inte minst genom sin homogenitet och enhetliga gudstro, är Sverige en idyll.”
    Nej. Det sverige har ni marxister mördat. Nu försöker ni utrota oss svenskar helt och hållet. Till exempel genom att av ren illvilja skriva ”svensk” istället för medborgare. Ni förnekar att vi ens finns till.

    Ytterligare ett fel i artikeln är att det högsta prästerskapet är mediabaronerna och oligarkerna. DE styr värdegrunden. Politiker sitter kort tid och har en svag bakgrund och är mer funktionärer i systemet. Men det är visst litet jobbigt att tala om för PE? Vems ärenden går han?

    Visst har marxismen fördelar som analys. Men som övergripande analys gick den under i första världskriget. Marxismen fungerar ej som analys över etniska gränser, bara inom grupper. Någonting som kulturmarxisterna vägrade acceptera och därför utvecklade en av de illvilligaste ideologier som sett dagens ljus. Ja, och så PE då, han har också vägrat acceptera det.

    Alltså PE låtsas att han tar till sig av kritiken men förstår inte ett ord av den. Det här var verkligen en beklämmande artikel att läsa.

    Gilla

    • MartinA skriver:

      Allra helst som det är just genom att vägra ta med etnicitet i den marxistiska modellen som dagens heterogena konfliktfyllda sverige har skapats. Och så har PE mage att påstå att sverige är
      ”På många sätt, inte minst genom sin homogenitet och enhetliga gudstro, är Sverige en idyll.”

      Går det att ens samtala med såna här oärliga och, fy fan.

      Gilla

    • uppstigersolen skriver:

      Det är måndagsmorgon. Som pensionär tittar jag ut och ser att våren är på väg. Jag blir glad, klappar katten och läser sen DGS. PE skriver som vanligt, fast ur ett nytt perspektiv. Jag funderar på om jag ska skriva en kommentar. Sen läser jag Dig Martina och inser att du inte har en lika skön morgon som jag har. Kom igen, livet är underbart.

      Gilla

      • MartinA skriver:

        När jag klappar katter så klappar jag katter. När jag fräser ifrån sånt här hyckleri så fräser jag ifrån sånt här hyckleri.

        Gilla

    • Jan Bengtsson skriver:

      Han lär väl stödja anti-Svenske Globalisten Kristersson i höst,
      som har Liberal-Marxisten Justin Trudeau som högsta förebild,
      även även om vi glimtvis sett att ett uppvaknande skett för NYA tankar…

      Paret Adelsohn vore en lämplig förebild,
      för både Patrik och Uffe…

      Som ser realistiskt på lösningen av Sveriges problem!

      Gilla

      • MartinA skriver:

        Det finns ingen lösning på sveriges problem. Det har etnicitetsblinda marxister sett till. Härifrån finns det bara att söka trygghet i sin egen grupp. Ja, eller att sälja sig till såna som PE och hoppas att de trettio silvermynten räcker till att köpa sig litet trygghet.

        Gilla

  7. Jari Norvanto skriver:

    Det krävs en lins för att se, men det krävs mer för att inse. Majoriteten politiker och mainstreammedier ägnar mycket krut åt ”bilden av Sverige” – på bekostnad av analys och trovärdighet. Eller hållbarhet, som ju annars är ett värdeord i deras dubiösa retorik.

    Liked by 2 people

  8. Orban visar vägen skriver:

    Sagt lite annorlunda så tror jag anledningen till att pk-isterna har haft initiativet så länge är att de har lyckats måla upp en bild där de har moralen på sin sida. Det är alltigenom falskt, från början till slut men alla som pekar på att svensk invandringspolitik är omoralisk och ond ignoreras framgångsrikt. Detta är uppförsbacken som SD alltid har kämpat i, man har planterat i svenskarnas medvetande att SDs och andras position är ond. Det är detta stigma som MED söker att undvika men det kommer inte att lyckas när de väl kommer ur busken.
    Hur skall man kunna vinna utan att gå till anfall?

    Detta handlar därför inte om pengar utan om vem man kan utpeka som ond, och för mig så är pk-isternas hycklande position alltigenom ond, alltifrån batikhäxornas ensamkommande sexslavar, våldtäkterna, slöseriet, utträngningeffekterna, hyckleriet som skapas, islams utbredning och ökande kvinnoförakt, försvunnen kvinnofrid, migranter som förbises i läger och andra länder, sveket mot svenskarna osv osv. Jag tror inte detta kan vinnas så länge man accepterar att vara den onda parten. Att pk-isterna är de onda blir allt mer tydligt, de ömmar för terrorister som hugger huvudet av småbarn och våldtar småflickor, och de ömmar för våldsverkare och våldtäktsmän som offer i Sverige, deras ondska är så uppenbar så det krävs just svensk media för att upprätthålla myten, 100% systemtrogen men med läsare som fortfarande inbillar sig att de inte bara får statens projektion av verkligheten.

    Anfall är bästa försvar.

    Liked by 9 people

  9. Orban visar vägen skriver:

    Förresten, är det uteslutet att Rosling blev mördad? När han som blev upplyft till bärare av sanningen plötsligt sa att vi så klart istället skall hjälpa på plats så gick han och dog.

    Liked by 3 people

  10. Björn G skriver:

    Om Sveriges 7-klöver politiker kallas för Prästerskap kanske Sveriges journalister kan kallas för ”Den Helige Ande”, som förmedlare av Prästerskapets godhetsbudskap .

    Nu kan vi höra att Sveriges journalister också förmedlar ”egna” godhetsbudskap och kallar även Ungrare invandringsfientliga, rasistiska, islamkritiska och en massa annat.

    Möjligen vet inte Sveriges journalistkår att Ungern har varit ockuperat av muslimer i hundratals år (så de har redan erfarenhet), samt att Ungern år 1920 förlorade 70 procent av sitt territorium, för att därefter bli ockuperat av de goda kommunisterna.

    Det kanske är dags för Sveriges journalistkår att hejda sig, i sin godhetsförmedling, eller åtminstone hålla sig till att kritisera den egna klientförsamlingen.

    Liked by 6 people

    • Å skriver:

      Om ”Den Helige Ande” är närmare Gud än vad prästerskapet är, så har du nog rätt i hur hackordningen ser ut. Det finns ingen politiker som rår på medias makt

      Liked by 1 person

  11. Östrahult skriver:

    En mästerlig text. Jag skulle kunna lägga till följande. Prästerna har en närmast gudomlig förmåga att vrida och vända på allting utan att det genomskådas. Några exempel:

    • Nationalism och nationalstat är jättefult, utom när man ställer krav på att alla ”svenskar” ska betala skatt, man ska inte kunna smita utomlands
    • Kristendomen är inget att ha förutom som förmildrande omständighet för att stoppa utvisning av afgan som påstått sig ha konverterat till kristendomen.
    • Att Sverige är en feministisk stormakt bevisas dagligen av vår främsta kulturinstitution Svenska Akademin som dessutom lever under kungligt beskydd. Sverige behöver ingen kung utom när andra varianter inte funkar

    Liked by 1 person

  12. Orban visar vägen skriver:

    Mitt andra inlägg föll bort, kort så skrev jag att det verkar som om Patrik, trots allt, när en tro om att vi kan skapa en ”medelklass” bestående av tant brun, tant grön och tant gredelin och att allt handlar om pengar. Detta är fel, istället så vinner man röster, som Orban visar, genom att peka på det stora problemet: Att vi inte är som gästerna och inte vill bli det heller, ens om de bidrog ekonomiskt.

    Liked by 4 people

  13. Hovs_hällar skriver:

    Underhållande, men jag finner denna analys förvirrande.
    Föredrar den enkla förklaringsmodell som kan kallas sociologisk eller vad man nu vill.

    Människor har ett behov av existentiell mening i livet — detta behov tillgodoses framförallt genom olika slags religiös tro, Men tätt sammanvävda med denna tro finns även andra liknande gemenskaps-skapande aktiviteter. Det kan vara så enkla saker som att heja på olika fotbollslag, ex-vis, men även annat som vi enklast stoppar in i kategorin ”politik”.

    Bland annat drivs vi av att ha en gemensam kultur — det är allt som kan kallas ”kultur” som håller oss samman och får samhället att fungera genom att den styr våra sociala interaktioner.

    Marxismen är egentligen en slags religiös tro, fast utan någon gudsgestalt. Här i landet har den haft stort inflytande just som religions-surrogat. Och de senaste decennierna har i synnerhet Sverige drabbats av en fanatisk och destruktiv sekt med vagt marx-inspirerade förtecken — PK-sekten.

    Denna sekt försöker i typiskt marxistisk anda riva ner våra traditionella kulturella nätverk för att kunna sätta upp sina egna. Alla värderingar som hyllar svenskarnas dygder och framgångar framställs som ”onda” av PK-sektens hejdukar. Man försöker på alla sätt förstöra vår självkänsla som folk, och importerar miljontals migranter från främmande kulturer för att förnedra oss.

    Denna fanatiska PK-sekt har infekterat makthavarnas tänkande, och de flesta makthavare är numera därmed våra fiender, då man som sagt försöker riva ner hela vår kultur.

    Utan vår svenska kultur är vi ingenting.
    Vi har ett militärt försvar för att kunna försvara vår kultur mot invasion utifrån, men nu finns fienden mitt ibland oss.

    Liked by 8 people

    • Björn G skriver:

      En enkel modell, varsågod.

      Det billigaste sättet för en regim, att hålla folket förslavat är genom TRO.
      Det näst billigaste är genom BRÖD och SKÅDESPEL.
      Det dyraste (och osäkraste) är genom MILITÄR.

      Sveriges regim är på väg att gå från TRO till ……?

      Liked by 1 person

    • Linden skriver:

      Att invasion pågår, med sjuklöverns goda minne, därom råder inget tvivel.
      En invasion som vi till råga på allt får bekosta själva.

      Men inte nog med det vi blir samtidigt matade med lögner.
      Löfven har möjligen en talang och det är att bombastiskt blåljuga oss rakt i ansiktet. Samtidigt som han
      använder storsläggan mot SD där inget fulknep är för lågt.

      Att titta/höra på statsmedias nyhetsutsändningar är numera rena plågan.
      Man vet i allmänhet innan hur nyheten kommer att vinklas. Ex nu i Ungern. Eller Trump eller Syrien…..

      Vad har vi för motmedel att ta till? Är vi tillräckligt många som vaknat. Jag tillåter mig att vara skeptisk.

      Liked by 2 people

  14. A Nilsson skriver:

    Vid slutet av 2017 fanns drygt 12 000 kända och efterlysta illegala invandrare i Sverige – tidigare beräkningar och uppskattningar handlar dock om långt fler.

    Trots att antalet ökar, och förväntas öka än mer, görs allt färre utlänningskontroller.

    2012 gjordes 42 467 inre utlänningskontroller – 2017 hade antalet sjunkit till 23 469.

    De regler vi måste följa för inre utlänningskontroll upplevs också begränsande för de poliser som jobbar med det, säger Patrik Engström, chef vid Nationella operativa avdelningens gränspolissektion, till SVT Nyheter.

    Allt tyder på att den nedåtgående trenden fortsätter under 2018; under januari och februari utfördes 2 949 kontroller jämfört med 5 991 under samma period 2017.

    https://samnytt.se/fler-illegala-invandrare-farre-utlanningskontroller/

    Man häpnar, hur stämmer det med Löfvens och mannen med den kluvna tungan Kristerssons och inte minst Ygemans uttalade löften om att de som inte får uppehållstillstånd ska utvisas?
    Lögnhalsar.

    Liked by 1 person

    • Bo Svensson skriver:

      Jag antar att man måste plocka helt slumpmässigt vem man skall kolla istället för att använda sitt omdöme och kontrollera dem som efter utseendet att döma har störst sannolikhet att höra till kategorin illegal invandrare.

      En ordning mera i överensstämmelse med vett och sans är att man tillåts tillämpa omdöme och ge ett tröstäpple till dem som kunde göra troligt att de var legala. – Genom att tala svenska utan brytning eller visa id-handling.

      Liked by 1 person

    • Bromma1214 skriver:

      A.Nilsson. En dag får svenska folket veta hur många som vistas här illegalt. Det blir
      Ingen rolig nyhet. De här typerna behöver några år för att ta över knark,beskydd,
      Utpressning, beställningsmord etc. Polisen är redan idag kraftlösa. Arma land.

      Liked by 1 person

  15. al skriver:

    Läs Ilan Sadés och Josefin Utans debattinlägg på SvD idag. S föreslår att 50 % av arbetskraften i privat företagsamhet ska vara kvinnor. Man tar sig för pannan! Vad mera kan S hitta på?

    Liked by 1 person

  16. Lars skriver:

    Ja den förklaringen är bättre än den pseudo marxistiska. Pseudo? Eftersom den marxistiska bygger på ”den järnhårda lagen” om skillnaden mellan kapital och lönearbete vilket utgör grunden för klassindelning i samhället och ger en motsättning baserad på produktionsförhållandena.

    Nu begrundar du samhällets ideologiska överbyggnad, den kulturella och identitetsbildande halvreligiösa retoriken och ideologiska rättfärdigandet av politiken, medan den grundläggande skillnaden mellan kapital och arbete är intakt.

    Fördelarna är många. Man kan beakta det positiva i välfärdssystemen och se det utifrån perspektiv kring hur kapitalismen fungerar, hur inkomster fördelas och hur ägande fördelas och hur olika former av ”försäkringsskydd” behövs och hantera både de positiva och negativa sidorna med kapitalismen. Man kan diskutera produktionssättet vad gäller offentliga tjänster utifrån perspektiv som styrning, ägande och effektivitet, kund och klient. Man kan dissekera olika välfärdssystem utifrån en intressentanalys, man kan komplicera bilden och se det ur systemperspektiv och dynamiskt över tid utan att se det som en konflikt mellan två parter. Man kan se politiken som väsentlig för skapande av välfärdssystem, men också konstatera att det kan vara kontraproduktivt, ett ideologiskt munväder, röstköp och man kan se system leva ett eget liv som egentligen syftar till att bevara systemen, brödfödan för de anställda.

    Liked by 1 person

    • Lars skriver:

      Man kan analysera och se hur många av välfärdssystemen är producerande t.ex. skola, vård och omsorg eller kommunal verksamhet och därmed en del i det kapitalistiska produktionssättet, men ägaren är skattebetalarnas representanter, det politiska systemet, och man kan se att andra delar av välfärdsystemen är omfördelande mellan generationer och mellan grupper och andra försäkringsmässiga t.ex. pensioner, sjukvård. Man kan då analysera, om man så vill, motsättningarna inom dessa producerande system som en konflikt mellan löntagare och ägare. Framförallt så klumpar man inte samman olika företeelser. Man kan lämpligen analysera ur systemperspektiv och konstatera att olika system tenderar försvara sig mot desintegration, de har ett övergripande överlevnadsmål.

      Gilla

    • Sixten Johansson skriver:

      Jag tror att så mycket har förändrats de senaste hundra åren att alla gamla ismer och logier ger otillräckliga förklaringsmodeller för vår samtid och framtid. Människan själv och hennes system fungerade i många avseenden annorlunda för hundra år sedan, annorlunda för femtio år sedan, t o m annorlunda på 90-talet. Hur djupt förändringarna gått är omöjligt att veta, så allt man kan göra är att studera samtidsyttringarna och försöka gissa.

      Exempelvis var arbetarna för hundra år sedan som växande träd med grenar och rötter. Socialisterna såg bara stammarna och ville inympa klassmedvetande och kampvilja i dem. Men vilka är arbetare i dag? Och vilka utgör vilka klasser i dag?

      Grovt sett har västerlänningarna i dag stamkvistat sig själva, kapat sig vid roten och rullar som stockar mot upplag och sorteringsverk. Samtidigt har uppryckta hela träd av okända sorter importerats och blandas med de hyvlade stockarna huller om buller. Hur ska det kunna fungera? Gammalt systemkunnande räcker inte för att hantera det nya och de som har makten saknar intresse och kapacitet för att lära sig något nytt.

      Så mycket har förändrats att vi tvingas börja bygga upp mer allmängiltig människo- och samhällskunskap igen. Vi behöver då utgå från kärnan, individens biologi och psyke. Sedan studera de omgivande sociala ringarna, antropologin, gemenskapen, kulturen, växelspelet mellan individ och flock. För att klara sig tvingas också varje grupp definiera och välja sitt ”vi” – och viets mening, mål och metoder.

      Gilla

      • Lars skriver:

        Jag tror den marxistiska analysen är ganska död idag ur olika avseenden som historiematerialismen, klassanalysen, produktionsförhållanden och överbyggnad. Det blir så lite kvar t.ex. kapital kontra lönearbete motsvarar helt enkelt kapitalets andel av intäkterna kontra lönearbetets. Det finns ju i det inget kontroversiellt. Dialektiken kan delvis användas som en förklaringsmodell av organisationers beteende, ett perspektiv, men inte allenarådande. Historiematerialismen, tron på sociala lagar och förutsägbarhet är definitivt död anser jag. Tanken i kommunismen om samhälleligt ägande och planering istället för att låta prismekanismen verka på marknader för varor och tjänster är död, men inte samhällsägande av viss verksamhet, för marknader har begränsningar i praktiken bl.a. avseende långsiktighet eller naturliga monopol och likaså tycks inkomstfördelningen bli mycket skev – vinnaren tar allt – och livet går inte att planera och framtiden kännetecknas av genuin osäkerhet både på individplanet och för samhällen. Vi har bättre verktyg idag för att analysera ekonomin, som har primat, precis som Marx konstaterade, men dessa verktyg ger ingen bra koppling till individ och system och ger ingen bra bild av hur de fungerar. System kan vi analysera med normala verktyg som finns inom företag och IT, men kopplingen mellan individ och system är dåligt belagd och inom nationalekonomin är Micro ekonomin (individ) omhuldat och man vill bygga Macro modeller för samhället baserade på Micro, men det är mycket omtvistat bl.a. inom den nya beteende ekonomin och inom post Keynesianism, men inte inom huvudspåret, som är vad som lärs ut.

        Gilla

      • Lars skriver:

        Jag gissar att t.ex. postmodernismen eller post-marxister eller kultur
        marxister osv, där många byggde på Frankfurterskolan eller amerikanska marxister insåg att kritiken av samhällsförhållanden inte kunde baseras på marxism utan de sökte sig vidare och hamnade i nya återvändsgränder där allt blev relativistiskt och subjektivt. Så det finns faror förknippade med att säga att nya tider kräver nya analysmodeller. Det grundläggande kapitalistiska funktionssättet med kapital, lönearbete, marknader har inte förändrats sedan 1800-talet, men kunskapsnivå, teknologi, handel och utrikespolitik, samt utbyggnad av välfärdssystem i den industrialiserade världen (tydligen bara små skillnader mellan USA (med privata försäkringar inkluderade) och EU 18) och den materiella tillväxten ger ju ett annorlunda samhälle.

        Gilla

  17. Richard skriver:

    Jo, det är en beskrivning av samma fenomen ur en litet annorlunda vinkel. Jag tror jag sagt det tidigare; VIK är en bra beskrivning men…

    Du missar den större bilden som också behövs. En liknande utveckling som den vi ser i Sverige sker i andra västländer (som inte i samma utsträckning har VIK). Därför är den rimligaste förklaringen att även globalistiska oligarker har mycket makt över skeendet.

    Liked by 1 person

  18. Den mer farliga balansen skriver:

    Makt handlar i hög grad om att driva igenom sin vilja. Man representerar antingen sig själv eller någon typ av intressekonstellation, ofta kopplat till en hierarki.

    Demokrati skall leda makt underifrån, från de många, och kanalisera upp den till toppen. Likt rötter som suger näring från jorden och leder den högre upp i trädet.

    Alltmer tycks förbindelsen rotsystem krona tappa kontaktenen med varandra. Demokratin börjar få problem, även i legitimitet.

    Nyligen belyste Jan Scherman, i tre teveprogram, dessa hot. Men lyckade med konststycket att undvika migrationens omdanande påverkan på samhällsutvecklingen.

    En del krafter i näringslivet ville minska antalet riksdagsmän. Öka deras kompetensnivå och höja lönen. Marknadsförd som en effektivisering av demokratin. En slags elitismens smala väg. Andra åter ville öka näringsupptaget från de många rötterna. Och vitalisera demokratin den vägen.

    En intervjuad amerikansk akademiker gick längst av alla. Han önskade avskaffa demokratin, helt och hållet. Eftersom folket mest bestod av okunniga. Rentav sågs som dumma åsnor.

    Vi vet att egenintresset har lätt för att koppla sig till korruption. Enbart stor kunskap, i ett expertsamhälle, vaccinerar inte samhället mot detta hot. En växling vid makten är också avsedd att slita sönder begynnande korruptionensmönster. Men naturligtvis är huvudsyftet med demokrati att få med alla på tåget. Att färden framåt blir gemensam. Ren elitism bruka sällan vara hållbar i längden. För det ställer flertalet utanför. Och stort omfattande utanförskap har historiskt lett till revolutioner.

    Vi får inte glömma bort att fascismens kärna består av förakt för svaghet. Och det lär påverka synen på äldre, sjuka och handikappade. Och övriga mer svaga grupper. Vi befinner oss kanske i ett farligt vägval.

    Liked by 1 person

  19. h skriver:

    -Lars
    På mitt första jobb i en försäljningsavdelning på ett stort internationellt företag hade jag en chef som när han fick svårtydda PM (ja, så kommunicerade med internt på den tiden) i sin hand skickade han dem i retur med påskriften ”läst, men ej förstått”. Något att tänkt på för oss alla, eller hur?

    Liked by 1 person

    • Lars skriver:

      Jag förstår inte vad ni inte förstod? Patrik brukar föra fram konflikten mellan kapital och arbete omvandlat till en konflikt mellan nettoskattebetalare och politiker och det välfärdsindustriella komplexet i någon form av huvudkonflikt, med politikerna i topp av det välfärdsindustriella komplexet. En slags pseudo marxism som frångår marxismen dvs löntagare (proletärer) kontra det ägande kapitalet. Så jag tyckte hans analys var ett framsteg eftersom nästa pilsner i marxismen är att överbyggnaden är beroende av produktionssystemen och med överbyggnad menar man ideologi, religion, politik mm. Så när Patrik här diskuterar överbyggnaden dvs ideer och åsikter etc. så har han lämnat produktionsförhållandena kvar och därmed är han (ur marxistisk synpunkt) kvar i den huvudsakliga analysen dvs basen är produktionsförhållanden både avseende offentlig produktion och privat där konflikten går mellan löntagare och kapital (kapital nu offentligt för offentlig sektor). Ur det perspektivet kan man göra andra analyser, se det ur fler perspektiv t.ex. att pensionssystem och andra försäkringssystem avser löntagarnas inkomster och inte är en del i konflikten kapital – arbete. Liknande med omfördelningar i löntagarkollektivet. Om vi sedan byter lins och tittar på samhället utifrån t.ex. systemperspektiv så ser vi att företag, producerande offentliga organisationer etc. utgör olika system mer eller mindre effektiva och kan analyseras med gängse metoder t.ex. intressentanalys. Att ägaren nu är det politiska systemet innebär ingen grundläggande skillnad sett ur marxistisk synvinkel (kommunismen trodde ju det, men kunde då inte förklara hur nomenklatura uppstod…och byggde totalitära system (vilket har att göra med bristen på pluralism och bristen på prismekanism och det centraliserade ägandet)). Patriks grundläggande fråga om huvudkonflikten i samhället är därmed besvarad (ur marxistisk synvinkel). Vi kan nu reducera frågan om välfärden dels till en fråga som ger politiker legitimitet och dels till en fråga om styrning av offentlig produktion (skola, vård, omsorg) och se det ur systemsynpunkt och beaktande begränsningar i kapitalismens med marknadssystem funktionssätt.

      Gilla

      • Lars skriver:

        Jag borde väl tillagt att ”som jag förstår det”… Det är väl något i den här stilen Jonas Sjögren tänker när han är ”emot vinst i välfärden”, att då skjuter det privata in kapital och gör vinst som inte tillkommer de anställda…nu är ju det kapital som det offentliga använder resultatet av beskattning av inkomster från främst de anställda. Jag får personligen inte ihop logiken, men när man exempelvis säljer ut offentlig egendom t.ex. vårdcentraler i Stockholm billigt, då reagerar jag. Sjögren bygger nog sina tankar på att kapitalet bildas utifrån de anställdas insatser dvs utifrån mervärdet.

        Jag tror man ska använda andra analysmetoder för att förstå hur kapitalbildning går till, hur verksamheter organiseras effektivast och hur man säkerställer lika behandling av medborgare; oväld, rättfärdighet, resursprioritering och ransonering av offentliga tjänster (t.ex. sjukvård). Privata marknader är inte alltid bästa lösningen för produktionen.

        Gilla

      • olle reimers skriver:

        Poängen med att hyra in den privata marknaden för produktionen är att man får in ett antal konkurrerande lösningar som kan utvärderas och bytas ut om så är nödvändigt. Problemet är att den offentliga sidan inte är rustad för att göra långsiktiga urval som är till fördel för skattebetalarna. I stället gör de avvägningar som har med deras egna intressen att göra.

        Antingen gör man något åt denna brist och gör det offentliga till experter på offentlig upphandling och i övrigt skär ner den offentliga sektorn till ett minimum eller så låter man det fortgå i slapphetens tecken som nu där alla ska roffa åt sig sin lilla del av kakan.

        Gilla

  20. Orban skriver:

    Jag lyssnade på en diskussion mellan Fukuyama och Charles Murray med Ferguson som moderator, jag tyckte det var slående att Fukuyama inte verkar kunna förstå problemet, hans analys liknar Patriks.

    Murray verkar istället förstå värdet av ett samhälle utanför politiken och ekonomin, ett civilsamhälle. Trumps väljare beskrivs uteslutande negativt av alla i offentligheten men det är de som är samhällets ryggrad och de förstår utmärkt väl att de anses som utbytbara med valfri invandrare och de förstår värdet av västerländsk kultur och faran med mexikansk eller islamsk kultur, de förstår vad som är ryggraden i samhället.
    Jag tror Trumps väljare instinktivt ryggar för samhällen som det svenska där demokraterna och vänsterliberaler istället fortfarande tror att Sverige är himmelriket. Det handlar inte alls som Patrik skriver om pengar utan om vad som är ryggraden i ett land, vänsterliberaler bara parasiterar på den ryggrad som populisternas väljare utgör. Det är inte
    vänsterliberaler som dör för sitt land, det räknar de med att andra skall göra.

    Liked by 3 people

    • A skriver:

      Ja Orban, man har ju lite svårt att förstå hur maktetablissemanget inbillar sig att de ska bli kvar om deras landsmän byts ut mot afrikaner och araber. Vid någon punkt är det slut. Vore det inte så kunde de ju redan nu instalera sig var som helst i världen.

      Mvh A

      Gilla

  21. olle reimers skriver:

    Bara den som bott i USA eller haft långvarig och regelbunden kontakt med amerikaner kan riktigt förstå omfattningen och styrkan av det religiösa inslaget i det amerikanska samhällslivet.

    Anledningen till att majoritetsbefolkningen länge lyckades hålla ifrån sig socialismen som grund för samhällsuppbyggnaden är just detta. Det är därför förbittringen mellan den traditionellt religiösa gruppen och den socialistbetonade är så stark och öppen.

    Den amerikanska religiositeten är dock annorlunda än den vi sett i Europa. Gud är liksom en del av den egna personligheten. Man anser att man har en skyldighet mot Gud och sina medmänniskor att göra sitt bästa. De tidiga generationerna hade inte mycket annat än Gud att förlita sig på när man sökte ett liv i vildmarken.

    Men, som någon skribent ovan har varit inne på: religiositeten i någon form bottnar i ett mänskligt behov. Ett behov av att slippa vara ensam i svåra situationer. Gud blir symbolen för den mänskliga samverkan och förmågan att kunna verka osjälviskt.

    I Europa blev välfärdsstaten ett slags uttryck för detta mänskliga behov. Faran, som de flesta av oss inte insåg från början,, är att denna välfärdsstat i stället lätt kunde omvandllas till ett instrument för att förslava oss.

    Välfärdsstaten medförde också, i motsats till den amerikanska gudstron, att individerna berövades en viktig del av sin mänsklighet; det empatiska. Guden, välfärdsstaten, var den som var ansvarig; inte jag.

    Kanske islams segertåg i Europa blottar ett mänskligt behov som socialismen berövat oss?

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.