Befria kyrkan från partipolitiken

Om tre veckor avgörs Svenska kyrkans framtid – ska hon förbli en arena för partipolitik eller bli en myndig, självständig kyrka?

Allt fler upptäcker hur orimlig situationen för Svenska kyrkan är idag. Den formella skilsmässan som borde ha trätt i kraft redan år 2000 när kyrka och stat officiellt skildes åt, vann aldrig laga kraft. Istället lever Svenska kyrkan fortfarande i någon slags fas av ofullbordad äktenskapsskillnad: Tre politiska partier har, likt en partner i förnekelse, vägrat att släppa greppet om henne.

Kyrkan styrs därför av förtroendevalda där 118 av 251 ledamöter i kyrkomötet – som är Svenska kyrkans högsta beslutande organ – är valda utifrån partipolitisk tillhörighet och skrämmande ofta saknar både svenskkyrklig erfarenhet och kristen tro. Ytterligare 69 ledamöter i kyrkomötet tillhör nomineringsgrupper med koppling till politiska partier. Endast 62 ledamöter tillhör partipolitiskt obundna nomineringsgrupper, det vill säga grupper som är formade utifrån synen på kristen tro och teologi istället för på politik.

Det är självfallet helt orimligt.

En kristen kyrka ska finnas till för alla och förkunna ett fritt, kristet evangelium utan att först filtrera det genom ett politiskt raster. Svenska kyrkan ska vara en trosgemenskap där människor oavsett bakgrund, kön, ålder, hudfärg, språk, social status, politisk hemvist, sexuell identitet och så vidare samlas och förenas av tron på Jesus Kristus – inte en åsiktsgemenskap fokuserad på dagspolitiska trender.

Att befria kyrkan från det partipolitiska oket betyder inte att tysta kyrkans röst i politiska frågor: Det ligger i en kristen kyrkas uppgift att ta ställning för samhällets svaga, för människovärdet och peka på orättvisor och orättfärdighet. Men en kristen kyrkas legitimitet kommer av att hon företräder en tydlig, kristen bekännelse som förmedlar stabilitet och tidlöshet. Det är därför inte kyrkans uppgift att vara först på alla progressiva bollar i ett samhälle som domineras av allt snabbare lappkast och trender.

För att kunna ta sina uppgifter på allvar krävs att kyrkan vågar (och har mandat) att gå i klinch med partier, politiker och statsmakt – det kan hon inte göra så länge hon är en förlängning av riksdagen, vilket kyrkan i praktiken är idag.

DN:s Erik Helmerson sammanfattade läget i en enda mening i torsdagens ledare: ”Det är helt bisarrt att en religiös församling låter sig kontrolleras av politiska partier.” Men Svenska kyrkan kommer bara att tillåta sig kontrolleras av politiska partier så länge som medlemmarna – det vill säga du och jag – tillåter det. När vi säger ifrån, så upphör det. Vi kan rösta bort partipolitiken ur Svenska kyrkan, och vi kan göra det redan den 17 september.

Den enda lösningen är därför att ta med sig familj och vänner och gå och rösta. Så kan vi en gång för alla befria Svenska kyrkan från partipolitiken och låta henne bli det hon är ämnad att vara – en kristen kyrka, byggd av levande stenar och med evangeliet om Jesus Kristus som värdegrundsgaranti.

Helena Edlund

 

11 thoughts on “Befria kyrkan från partipolitiken

  1. Hortensia skriver:

    Efter ett vederkvickande besök i en ljus och luftig, vacker gammal kyrka där vi anhöriga till ett trettiotal välartade konfirmander, som i sina vita kåpor och böljande, blonda hårsvall mest liknade ett solkysst luciatåg, uppmanades att tänka på terroroffren i Barcelona och Åbo, vågar jag hysa ett litet hopp om Svenska kyrkan.

    Jag ångrar inte mitt beslut om utträde ur kyrkan och har inte för avsikt att tillfälligt återinträda enbart för att rösta i det kommande valet, men den befriande känslan av att få se hundratals barbenta, bararmade, obeslöjade, sjungande, glada och stolta svenska män, kvinnor och barn sida vid sida i kyrkbänkarna dröjer sig kvar.

    http://www.smp.se/ledare/nar-ar-en-kyrka-kyrka/

    http://thoralf.bloggplatsen.se/2017/08/24/11471476-logner-och-tokigheter/

    Liked by 4 people

  2. Kenneth Lundgren skriver:

    De politiska partierna förnekar allt oftare sina egna beslut. Partierna vill ha inflytande över den från staten åtskilda kyrkan, partierna går förbi de demokratiska spelreglerna genom decemberöverenskommelsen, partierna prioriterar inte att beslutade lagar efterlevs.

    Man kan fråga sig, vart är vi på väg?

    Gilla

  3. Bengan70 skriver:

    Min fru o jag kommer att rösta i kyrkovalet i år, i likhet m alla andra valår. Efter Helenas olika inlägg uppstår frågan: om man inte ska rösta i enlighet m riksdagsvalet, hur ska man då rösta? Vilka alternativ finns och vad står de för? Tacksam för lite inspel.

    Gilla

  4. Bengt Olof Dike skriver:

    -Men väljarna hade ju valt deras kandidater, bäste Helena!

    -Orimligt, skriver Du om att huvuddelen av kyrkomötesledamöterna kommer från politiska partier eller från nomineringsgrupper med partipolitisk bakgrund.

    -Men snälla nån då, det är ju väljarna som har valt dem! Har väljarna fel? Jag har redan i går påmint Erik Helmerson i DN att gudstron inte är partipolitisk och att KM har en läronämnd, som i realiteten bestämmer läran. Hur många gånger skall det alltså behöva påminnas om, att de politiska partierna INTE på sina respektive kanslier utformar läran och skickar över teser, som om inte skall sättas upp på KM-lokalens innerväggar övers digitalt till ledamöterna?

    Får det ännu en gång även erinras om att partiernas respektive ordförande nu har deklarerar att partierna stannar i kyrkovalen, varför det förefaller mig som om nuvarande kampanj mot deras avträdande därifrån är orealistisk. Helena, vi måste också ställa frågan varför väljarna inte ger de s k obundna grupperna sitt stöd, trots kanonaden mot partierna.

    Att särskilt Frimodig Kyrka kräver indirekta val beror ju på att gruppen säkerligen helt riktigt ser betydligt större chanser för egen del i KM än den har med nuvarande ordning. Men direktval är mycket mer demokratiskt, eftersom det ger alla kyrkotillhöriga möjligheten att påverka sammansättningen av den – märk detta – organisatoriska beslutsordningen.

    Slutligen betyder dessa rader inte att jag till fullo delar kyrkoledningens åsikter. Det finns förvisso politiska tendenser i flera frågor, där utrikessynen är en tydlig. Själv har jag i kyrkomötet tagit upp frågan om den (tidigare) rekryteringen av chefer som var politiskt betingad.

    Men därifrån till att beteckna Svenska kyrkan som en politiserad, delvis okristlig kyrka som kanske övergivit både Bibeln och dess budskap är steget groteskt stort.
    När jag i går läste Frimodig Kyrkas valtidning, som var bilaga till Världen i Dag, häpnade och reagerade jag starkt över särskilt Göran Skyttes groteska slutsats och demagogiska paroller. Som om Svenska kyrkan inte skulle vara en kristen kyrka!
    Vad är den då, är min stående fråga till dem, som utsätter vår demokratiska folkkyrka för en sådan smutskastning?
    Och återigen detta: Till vem bekänner gudstjänstbesökarna sin tro? Till Gud eller till Stefan Löfvén?

    Den som tvivlar uppmanas vänligen att gå till kyrkan i morgon, tre veckor innan kyrkovalet hålls.

    BENGT OLOF DIKE

    Gilla

  5. Samuel Andersson skriver:

    Är imponerad och stöder det som skrivits här ovan om det goda samhället, och befria Kyrkan från partipolitiken. Men är tacksam för det kulturella, sociala, släktregistren, skolväsendet, och det Kristna arvet som Svenska Kyrkan har gett oss, Svenska folket ! Vi får bedja till Gud om att vi vänder om och ”söker Gud” och Hans välsignelse !

    Gilla

  6. Arthur skriver:

    ”Så kan vi en gång för alla befria Svenska kyrkan från partipolitiken och låta henne
    Bli det hon är ämnad att vara – en kristen kyrka, byggd av levande stenar och med
    evangeliet om Jesus Kristus som värdegrundsgaranti”

    Du har faktiskt inte givit oss något tips om vilken valsedel vi skall stoppa I kuvertet för att åtstadkomma detta. Där finns POSK och frimodig kyrkan. De verkar I grunden lika men verkar också ogilla varandra. Deras program på hemsidorna har båda onödiga inslag av riksdagspolitik. Dessutom, hur kan valet medverka till att vi får biskopar som faktiskt är troende kristna, som inte hatar judar och en kyrka som förstår att Muhammed var en falsk profet à la Matteus, och vågar säga det.

    Matteus:

    ”Akta er för de falska profeterna, som kommer till er förklädda till får men i sitt inre är rovlystna vargar. På deras frukt skall ni känna igen dem. Plockar man kanske druvor på törnen eller fikon på tistlar? Så bär varje gott träd bra frukt, men ett uselt träd bär dålig frukt.”

    Är det inte uppenbart? Kyrkans företrädare är så räddhågsna att de glömmer bort att vara kristna, att det är just och endast kristendomen de skall företräda som den enda sanna tron.

    Springer det förresten inte runt falsk profeterer även i dessa tider? När jag googlade efter citatet ovan, såg jag mera Matteus, om än lite taget ur sitt sammanhang.

    ”Då skall många komma på fall och ange varandra och hata varandra. Många falska profeter skall framträda och bedra många. Genom att laglösheten tilltar kommer kärleken att kallna hos de flesta. ”

    http://www.bibeln.se/las/sok?b=2k&q=Matt%2024:3-14,%20Mark%2013:3-13

    Gilla

  7. Petrus skriver:

    Rent principiellt vore det väl vettigt att befria Svenska Kyrkan från partipolitik. Problemet ur min synvinkel är bara att POSK och Frimodig Kyrka står för en teologi som är närmast suicidal precis som sjuklöver-partierna. Om man skall koka ner deras teologi till en minsta gemensam nämnare så är det att det enda, eller säkraste, sättet att komma till himlen är att säga ja till att vräka in så många invandrare som möjligt (mest muslimer). Detta är väl dagens religion i korthet. Spelar ingen roll vilka konsekvenser detta får för kristna svenskar på sikt eller att man får 50-100 ggr mer för pengarna i närområdet. Spelar ingen roll om man på sikt avskaffar kristenheten eller att kristna får det som i Syrien eller Irak (eller Israel 1947-48).

    Det finns olika varianter på det här temat. De som nu styr i Svenska Kyrkan håller på palestinierna. POSK och Frimodig Kyrka håller på judarna. POSK och Frimodig Kyrka är också litet mer restriktiva när det gäller utövande av homosexualiteten. I alla fall Frimodig Kyrka.

    Men vill man motverka invandringskult-teologin så är Sverigedemokraterna enda alternativet. Det hade i och för sig varit bättre om de inte kallat sig för SD i kyrkovalet utan valt en partineutral beteckning. Men jag hoppas att folk som annars skulle ha röstat på Frimodig Kyrka kan överse med detta. Eftersom SD driver en uttalat pro-Israelisk och pro-judisk linje så finns det inga ursäkter för en typisk Israel-dyrkare som är litet orolig för invandringen att inte rösta på SD. Själv tycker jag att Israel-dyrkan och dispensationalism är något avskyvärt eftersom detta innebär att Israel hade rätt att driva ut kristna (av judisk härstamning 2000 år tillbaka i tiden) ur Israel 1947-48 och eftersom Israel har rätt att agera i enlighet med Jesaja 60:10-12 mot svenska folket om de inte aktivt stödjer Israel (utan t ex är neutrala/eftergivliga i stället för att offra 200 000 man på att kriga mot Nazityskland under 2:a världskriget). Jag föredrar alltså traditionell ersättningsteologi, alltså den teologi som var helt dominerande fram till Scofield-bibeln kom på 1900-talet och fram till pingströrelsens genombrott. Men den som dyrkar Israel borde kunna rösta på SD med tanke den profil partiet har i Israel-frågor. Partiets religiösa talesperson Julia Kronlid verkar ju också vara en uttalad anhängare av något typ dispensationalism och är en väldigt uttalad Israel-dyrkare.

    Gilla

  8. Christer Holm skriver:

    Hej Helena!

    Vore intressant om du ville skriva något angående situationen med Svenska kyrkans läger, papperslösa barnfamiljer och polisingripandet.

    Gilla

  9. Sten skriver:

    Lämna tillbaka den svenska kyrkan till den katolska, som staten en gång stal den ifrån. Den enda rätta vägen enligt gud 😉

    Gilla

  10. Jonas Nilsson skriver:

    Bilden av den katolska kyrkan som oförändrad den 1500-talsmässiga är skev (få vill ha den dåtida romerska tillbaks).
    De båda gemenskaperna har följt varandra. Efterkrigstidens ”svenska provins” fungerade nog som en inte så lite kritisk instans i förhållande till dåv katolska. Det är den dagens katolska kyrka som i grunden gått före dagens utveckling men med bättre fernissa. Svenska kyrkan kommer efter och är nu ifatt. Prästäktenskapen har räddat inte så få unga. Nu är det lika(?) upplöst.
    Det sekulära Europa har inte varit nådigare i andra länder.
    Att många romerska församlingarna i Sverige idag förefaller relativt stabila beror snarare på det motsatta: dessa har erbjudit en tänkt säker sakramentsförvaltning tillskillnad från vad många svenskkyrkliga präster kunnat gestalta (inte att undra på med den utbildning som getts). Flera av de starkare katolska präster har sin jordmån i lutherska församlingar.
    Historiskt så är det mer korrekt att beskylla åt andra hållet. Det var missbruk som avvisades, av vilka flera har justerats av Rom. Nu har Svenska kyrkan tagit på sig egna missbruk och det tål att påpekas. Inte dåligt om Rom kunde påpeka det istället för att spela med.
    Idag är påven i Rom och dagens svenska ärkebiskop bästa vänner!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s