Den spårbundna trafiken har en lång historia men det var först efter uppfinningen av ångmaskinen som det blev praktiskt att utveckla den i större skala. Den första järnvägen för allmän trafik var sannolikt Surrey Iron Railway i södra London som öppnades i juli 1803. Utbyggnaden av ett nära nog globalt järnvägsnät dominerade 1800-talet och spelade en central roll i 1800-talets enorma ekonomiska utveckling. Bilen är huvudsakligen en senare utveckling men fanns redan i några få exemplar ungefär samtidigt som de första järnvägarna. Bilen blev en realitet först under slutet av 1800 talen genom Carl Benz och senare under 1900-talet genom Henry Ford. Bilen kom därefter att dominera 1900-talet på samma sätt som järnvägen dominerade 1800-talet. 

Man kan fråga sig hur järnvägens utveckling skulle ha blivit om bilen och därmed bussar och lastbilar hade utvecklats först. Hade det då blivit några järnvägar? Skulle det därvid ha varit rationellt att ekonomiskt och praktiskt utveckla en spårbunden trafik överhuvudtaget? Mitt svar är där tveklöst nej. Vägtrafiken är kolossalt mer flexibel och också mindre utsatt för omfattande störningar. Den senaste tidens allvarliga störningar i järnvägstrafiken speciellt i Stockholmsområdet har varit ytterst allvarliga och kan inte längre ignoreras.

För sju år sedan invigdes Botniabanan, i första hand för att snabba upp trafiken mellan Örnsköldsvik och Umeå. Den totala kostnaden uppgick till drygt 15 miljarder kronor. Tanken är vidare att bygga ut järnvägen för att till slut göra det möjligt för boende längs nästan hela Norrlandskusten att med snabbtåg tas sig ned till Stockholm. Man får hoppas att ambitionen stannar i Luleå och inte fortsätter till Treriksröset.

Detta skulle säkert vara rationellt om befolkningstätheten hade varit mera som i Mellansverige eller ännu mer som i Centraleuropa och inte som i Nordskandinavien och Island samt delar av norra Nordamerika och Ryssland. I dessa vidsträckta och glesbefolkade områden är tveklöst flyg och snabbussar i kombination det mest rationella och ekonomiska sättet att förflytta sig. Snabbussar har ju inte minst visat sig vara ett sätt som föredras speciellt av dem som måste betala resan själv. Dessutom är dessa flexibla och fungerar liksom flyg bättre när vädret ställer hinder i vägen för tågtrafiken.

Den grönröda regeringen vill förhindra detta genom att lägga straffskatt på flyg med motiveringen att flyget skall bära sin del av de förväntade klimatkostnaderna och tvinga över resenärerna till en oflexibel och störningsutsatt tågtrafik. Det troliga resultatet blir förstås att avfolkningen i landets glesbygder accelererar ytterligare.

Problemet är helt enkelt att tågtrafik i glesbefolkade områden inte lönar sig. Vägtrafik är flexibelt och förnuftigt och bussar och bilar kan vidare på sikt drivas med både naturgas, vätgas eller med elektriska motorer om man så önskar. Moderna bussar idag är väl så bekväma som tåg. Regionalbussen mellan Uppsala och Västerås som jag ofta använder har en perfekt fungerande Internet och resan är allmänt väl så behaglig som tåget.

För tung godstrafik krävs säkert andra lösningar men där finns ju i flera fall också fartygstransporter i kombination med specialbyggda lastbilar.