I Dagens Nyheter protesterar ledande kvinnliga företagare över planerna att legalisera kvotering av kvinnor till styrelseplatser i näringslivet. Detta är ett klokt och efterlängtat ställningstagande då hela kvotiseringstanken i grunden är förkastlig.

För det första är det ingen brist på kunniga och kompetenta kvinnor. Dessa gör och kommer att göra en lika kvalificerad insats som motsvarande män. Det är inte främst bristen på dugliga kvinnor på styrelseplatser utan snarare att det finns många kompetenta kvinnor som inte är särskilt intresserade. Varför skulle just en styrelseplats vara så begärlig? De flesta begåvade och kreativa människor tycker knappast att det är särskilt upphetsande att snigla sig igenom ett mestadels tråkigt styrelsemöte där allt väsentligt redan har bestämts av verkställande direktören och hans närmast medarbetare och rådgivare. Det enda positiva är kanske arvodet och en förhoppningsvis god lunch eller middag efter sammanträdet. Men även detta förlorar efter några gånger sin lockelse. De flesta intelligenta kvinnor och även män har redan insett detta och ägnar sitt liv åt mer intressanta och skapande uppgifter i livet. Även om man av en ren slump skulle få 100 procent kvinnor eller för delen 100 procent män finns det ingen anledning att bli uppjagad så länge personerna är kompetenta och är nyttiga för företaget.

För det andra öppnar kvoteringsprincipen en Pandoras box då det finns ändlösa möjligheter till kvoteringsalgoritmer. Nästa steg blir att kvotera kvinnor från andra länder eller andra världsdelar eller individer från hbtq-kollektivet. En annan kvoteringsprincip kunde vara kopplat till ekonomiskt förfördelade medborgare eller till de som inte haft möjlighet till en högre utbildning och så vidare. Dessutom finns alla slag av subtila eller inte så subtila påtryckningar att välja närstående till ledande politiker eller höga näringslivsrepresentanter.

Den bästa och också enklaste metoden är att helt enkelt välja styrelsemedlemmar efter duglighet och sådana som besitter ett klart omdöme och förstånd. Ungefär som när man valde generaldirektörer och landshövdingar förr i världen. Goda egenskaper är knappast fördelade efter genus utan är väl spridda i befolkningen. Det är därför inte regeringens eller riksdagens uppgift att lägga sig i detta utan det är företagets och dess ägares ansvar. Det finns därför ingen anledning för utomstående att bekymra sig. Inte heller någon anledning för media att jaga upp sig om ett arbiträrt procenttal inte råkar uppfyllas.

Bara tanken att lagstifta för en viss kvoteringsprocent är absurd och riskerar bara att man får in personer i styrelser som helst inte borde vara där. Om företaget går dåligt eller rent av går omkull på grund av usla styrelsemedlemmar så kommer detta att kunna hända vare sig om styrelsen är kvoterad eller inte.

Lennart Bengtsson är meteorolog och klimatforskare med lång internationell tjänstgöring, främst i Storbritannien och Tyskland. Vid sidan av ett aktivt vetenskapligt arbete har han ett allmänt och engagerat intresse i centrala samhällsfrågor.