Bert Stålhammar

Nu inleds den tid då alla vårens gigantiska skaparkrafter krafter släpps lösa. I luften hörs lockropen från hundratusentals flyttfåglar som är på väg till sina gamla häckningsplatser i Sverige. Autostyrda av magnetfält eller vintergatsljus med en precision som får våra satellitsystem att påminna om indianernas rökpuffarmorse hittar de fram till målet. Förklara hur det går till den som kan.

I myrstackarna kryllar det av liv och det som ser ut som kaos är i stället en exemplarisk uppvisning i effektivitet, organisation och måluppfyllelse. Utanför bikuporna dansar drönarna sina orienteringsdanser för att demonstrera för sina arbetskamrater var den bästa nektaren kan hämtas. Plötsligt en dag har träden nya lövkronor utan att Miljöpartiet på minsta vis har bidragit till denna allt omfattande grönska.

Under de nyutspruckna björkarna rullas oändliga vitsippsmattor ut med oräkneligt antal blommor i väven. De bara finns där. Föräldrar med sina små barn betraktar förundrat hur änder och svanar kommer simmande med sina ungar i långa led i en sorts flytande dagis.

Allt detta fascinerande och livgivande som sker nu runt oss kan vi tacka vår Skapare för. Inga socionomer, ekonomer, kommunalråd eller riksdagsledamöter har varit iblandade.  Vår sköra planet Tellus roterar alltjämt på i sin en gång fastställda bana. Solen rör sig över himlavalvet och ger oss sommar och så småningom höst. Då skördas rågen från rågsådden och äpplen från äppleträden. Ingen ungliberal eller annan vänsterflummare har ännu fått för sig att försöka bryta denna lagbundenhet. Det sägs att Linné sagt att ”se på skapelsen är som att se Gud på ryggen”.

Parallellt med att vi upplever vårens lagbundna skönhet skräms vi alltmer  av hur laglösheten breder ut sig i vårt land. Ingen svensk toppolitiker vågar i dag nämna Guds namn eller tala om Sverige som ett kristet land. I stället har man i sin gemensamma dårarnas fest kommit en bra bit på väg att skapa det normlösa samhälle som man drömmer om. Resultatet talar för sig själv. Utan Gud finns heller ingen moral. Vägen till total anarki ligger öppen. De flesta av dagens politiska ledare tycks inte ens kunna se Gud på ryggen.