Ulf Larsson

Var går gränsen mellan fiktion och verklighet? Läsarna av Det Goda Samhällets krönikor erbjuds att försöka avgöra vad som är autentiskt och vad som är fiktivt i DN-artikeln här nedan:

FEBRUARIKYLAN FRÅN SALTSJÖN piskar in över parkeringsplatsen, där det står några till synes övergivna bilar. Eftermiddagsmörkret sänker sig sakta över det ödsliga vinterlandskapet, där Thielska Galleriet tronar som en väldig borg en bit från oss. Ute på vattnet passerar en stor Finlandsfärja. Fartygets upplysta fönsterrader påminner oss om att det finns ett annat liv inom räckhåll, ett varmt och välkomnande liv. Det är nästan svårt att tro Stockholms City ligger bara några kilometer bort.

Här, i närheten av Blockhusudden på Djurgården i Stockholm, kommer troligen ett av huvudstadens nya områden med nyckelfärdiga lägenheter att börja uppföras under våren.  För att också Stockholm ska kunna fullgöra sina skyldigheter och erbjuda flyktingar med permanent uppehållstillstånd egna bostäder, pågår som bäst en än så länge relativt okänd krisplanering inom staden. Det handlar om sammanlagt 4000 flyttbara lägenheter som upphandlas av Stockholmshem. I de flesta fallen kommer lägenheterna att forma hela kvarter.

Som DN har visat i ett tidigare reportage, har boendesegregeringen i Sverige minskat de senaste åren. Men Stockholms stad vill förvissa sig om att denna utveckling fortsätter:

– För att motverka segregation vill vi sprida flyktingbostäderna över hela Stockholm. Det är inte socioekonomiskt och demografiskt försvarbart att bara bygga såna här bostäder i redan utsatta områden, säger stadshusledningens speciella samordnare Alice Kholod Eriksson.

Förutom Djurgården finns långt gångna planer på att uppföra flyktingbostäder i denna form vid bland annat Bromma flygplats, i Tantolunden, på Gärdet och i Hagaparken. I vissa fall kan man även bygga om centralt belägna kontorsfastigheter till flyktingbostäder, bland annat Åhlénshuset på Östermalmstorg och delar av Garnisonen på Karlavägen.

– I Bromma finns flera lämpliga områden. Nära flygplatsen måste man beakta bullernivån som gör det mindre lyckat med bostäder just där, men runtom finns flera områden som ligger för planering kommande år, berättar Alice Kholod Eriksson. Dit hör bland annat skogsområdet runt Solviksbadet och Beckomberga sjukhuspark.

I Göteborg har planerna på flyktingbostäder i attraktiva områden lett till våldsamma protester. För att i möjligaste mån försöka undvika detta, vill politikerna ännu inte gå ut med alla aktuella platser innan det finns tydliga besked och alla tillbörliga beslut fattats. Stockholms bostadsborgarråd Ann Margarethe Livh (V) väljer att tills vidare ge begränsad information, till exempel att det främst blir kvarter i 2–3 våningar.

– Säger vi alla platser samtidigt, så kommer det att uppfattas som rättvist. Men säger vi platserna successivt, hinner vi med att informera. Vi ska fundera lite mera på detta nya, innan vi går ut med exakta platser, säger hon.

Planerna, som alltså inte är offentliga än, tas just nu fram i förvaltningarna medan Stockholmshem har uppdraget att upphandla. Prislappen beräknas ligga på dryg en miljard kronor. Vinnande anbudsgivare placerar ut 1 500 lägenheter i år, och resten av totalt 4 000 lägenheter under 2017 och 2018. De upphandlade kvarteren om 80 eller 300 modullägenheter kan sedan pusslas ihop på olika sätt på olika platser och modulernas antal kan anpassas lokalt. Just nu talas om 6–8 platser för kvarteren, men det kan växa till kring 20 om man lyckas passa in små kvarter i befintlig bebyggelse.

– Vi får bedöma från fall till fall hur stort vi vill ha det, säger Alice Kholod Eriksson. Vi försöker undvika mark där alla kommer att överklaga eftersom det fördröjer projektet. Samtidigt kan vi inte berätta om alla platser innan det går att visa upp hur det ska se ut.

Lägenheterna blir på mellan 1-3 rum och kök, och får en särskild integrationsanpassad utformning med bland annat könssegregerade, multikulturella toaletter av det slag DN tidigare uppmärksammat och fri wi-fi för att underlätta flyktingarnas kontakter med hemlandet. I vissa fall planeras för nybyggnation av skolor i anslutning till de nya områdena samt mindre simhallar för män respektive kvinnor.

Detta slags integrerade bostadsområden planeras inte bara i Stockholm utan i flertalet av landets större städer eftersom det är där de flesta flyktingarna vill bo. En stor del av höstens oroligheter på asylboendena har, som DN tidigare klargjort, berott på att de boende upplevt sig vara isolerade och inte kunnat sysselsätta sig, och att det ibland varit mycket stora avstånd till service, sjukvård och kommunikationer. Detta hoppas man nu kunna råda bot på genom att bygga i centrala och eftertraktade lägen, och man vill också undvika att tillskapa ytterligare socialt utsatta områden långt utanför stadskärnorna. Några exempel utöver Djurgården och Bromma i Stockholm som DN fått ta del av är Västra Hamnen i Malmö, området runt Uppsala Slott, Stadsliden i Umeå, Botaniska Trädgården i Lund, Fiskebäck i Göteborg och runt Svartån i Örebro.

Det ansvariga statsrådet Ylva Johansson välkomnar satsningen, men poängterar samtidigt att kommunerna från 1 mars är skyldiga att erbjuda flyktingar som fått uppehållstillstånd permanenta bostäder:

– Det är glädjande att man tar den här utmaningen på allvar och visar att man är beredd att ta sitt ansvar, säger hon till DN. Vi kan heller inte bygga in segregering i detta, utan det är av största vikt att de här bostäderna placeras in i områden som redan är så att säga etablerade och välfungerande, med närhet till det omgivande samhället. Annars finns det risk för att integrationen försvåras. Det är heller inte rimligt att vissa stadsdelar ska kunna köpa sig fria från den flyktingsituation vi har i Sverige idag, medan andra redan utsatta områden får ta ett orimligt stort ansvar. Nu måste vi alla hjälpas åt för att klara de utmaningar vi har framför oss, avslutar Ylva Johansson.