Om Den Goda Rösträtten

bild[31]

Krister Thelin

Inom kort kommer Demokratiutredningen att lämna sitt betänkande. Men dess ordförande Olle Wästberg har redan aviserat att ett förslag är att sänka rösträttsåldern i lokala val till 16 år. Han avslöjade, att han inledningsvis varit tvärt emot men låtit sig övertygas under utredningens gång, bland annat med hänsyn till att Norge har denna gräns och att forskningen visat, att åldern är väl vald för att lotsa unga in i ett ökat engagemang till båtnad för valdeltagandet – och därmed demokratin. Förslaget har redan blivit hårt kritiserat och kommer att säkert att diskuteras framöver. Låt mig bidra med några synpunkter.

Myndighetsåldern har skiftat över tid. 15 ansågs en gång vara lämpligt, något som avspeglas i vår nuvarande straffmyndighetsålder. 21 var sedan under mycket lång tid den gräns då mognadsgraden ansågs vara formellt nådd. Den sänktes år 1969 till 20 för att därefter år 1975 sänkas ytterligare till nuvarande 18 år. Denna gräns är också den som FN:s barnkonvention anger mellan barn och vuxna. Den som är under 18 är barn (“underårig”) och saknar full rättshandlingsförmåga. Barn har inte den mognad och utvecklingsgrad som vuxna, vilket även leder till att de är särskilt skyddsvärda. Hänsyn tas inte till individuella variationer i mognad eller utveckling. Någonstans måste en gräns dras.

Bristande rättshandlingsförmåga har inte bara barn utan också vuxna som av psykiska skäl inte kan bedöma konsekvenserna av sina handlingar. Fram till 1989 kunde de vuxna som stadigvarande var sinnesförmörkade bli omyndigförklarade, vilket alltså medförde att de förlorade sin fulla rättshandlingsförmåga. Men också rösträtten gick förlorad. Detta ansågs vara en brist, och omyndigförklaring ersattes med förvaltarskap: rättshandlingsförmågan gick förlorad men inte rösträtten. Sverige är i detta hänseende unikt. I andra länder finns antingen omyndigförklaring med förlorad rösträtt och/eller en möjlighet att hindra den som på valdagen inte är vid sina sinnens fulla bruk från att rösta (vilket alltså inte går i Sverige). I vårt land kan alltså den som nått vuxen ålder men som på grund av “sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande är ur stånd att vårda sig eller sin egendom” likväl rösta. Det anses av dem som drev fram reformen vara ett demokratiskt framsteg (jag vet, ty jag var med). I praktiken kan det nog antas att rösträtten själva verket utövas av dem som agerar som ombud eller ställföreträdare för den röstberättigade.

Rösträtten följde från år 1945 myndighetsåldern, det vill säga 21 år. 1965 sänktes den till 20 år, och år 1969 till 19 för att alltsedan 1975 vara 18 år, alltså åter samma som myndighetsåldern. Kravet på sänkt rösträttsålder har som regel förts fram av vänstern, uppenbarligen i hopp om att de ungas röster skulle komma den till del. Miljöpartiet har också länge haft rösträtt vid 16 år i sitt program.

De successiva sänkta myndighets- och rösträttsåldrarna de senaste 40-50 åren har inte varit konsekventa. Någonstans har hos politikerna tydligen tvivel funnits om att de nymyndiga och rösträttsfähiga kanske trots allt inte varit fullt mogna och ansvarstagande. Så har exempelvis rätten att köpa alkohol frusits vid den tidigare myndighetsåldern 20 år. På motsvarande sätt ges enligt brottsbalken en straffrabatt åt den som är under 21 år. Och lagen om vård av unga har för vissa fall kvar såväl 20 som 21 år som gräns för ingripande. Så vi har för närvarande den smula märkliga ordningen, att unga får utse lagstiftare men anses omogna och som barn enligt alkohol-, straff- och omhändertagandelagarna. De svenska politikernas besked är alltså: “rösta på oss, det är du klok nog för, men vi anser att du ändå inte kan betraktas som vuxen”.

En sänkning av rösträttsåldern till att omfatta barn på bara 16 år skulle vidga detta inkonsekventa gap. 18-årsgränsen bör av mognads- och utvecklingsskäl enligt min bestämda mening alltjämt vara lägsta gräns för såväl myndighet som rösträtt. Däremot bör de gamla myndighetsåldrarna 20 och 21 utmönstras, där de nu släpar kvar i viss lagstiftning och alltså omyndigförklarar. Är man myndig, så bör man vara det fullt ut. Inte heller är den omständigheten, att vi tillåter certifierade “omogna” vuxna att rösta skäl nog att spä på med omogna barn.

Ja, men demokrati- och valdeltagandeargumentet för sänkt rösträtt som Olle Wästberg för fram? Det finns, inte minst bland statsvetare, en utbredd föreställning om att valdeltagandet måste öka för att legitimera demokratin. Det nära 100-procentiga valdeltagandet i SSSR och de gamla folkdemokratierna verkar hägra. I USA brukar valdeltagandet ligga runt 40 procent. Men sällan brukar statsvetarna döma ut USA som odemokratiskt på den grunden. Yttrandefrihet och fri åsiktsbildning är nämligen bra mycket viktigare demokratiska faktorer än valdeltagandet. De röstmaximerande förespråkarna utgår också från en felaktig premiss. Rösträtten är just en rätt – alltså också en rätt att avstå från att rösta. Få länder har röstplikt (i EU bland annat Belgien), men ingen statsvetare påstår att Belgien, där man alltså kan bötfällas om man utan laga skäl avstår från att delta i val, är mera demokratiskt än Sverige. Inte heller “demokratiargumentet” håller som skäl att sänka rösträttsålder och den vägen “skola in” barnen i “demokratin”. Att Norge har 16 år övertygar inte i sig, ej hellre att Europaparlamentet förespråkar 16 år för deltagande i EP-valen, uppenbarligen i syfte att öka deltagandet i det valet. Barnröster bör inte användas för att höja valdeltagandet.

Det finns en stark misstanke (styrkt av opinionsundersökningar) att de rödgröna krafterna som vill se en sänkning av rösträttsåldern tror sig gynnas därav. Det är liknande utgångspunkter som ligger bakom önskemål om att förstärka icke-medborgares rösträtt (vid sidan av lättnader i krav på att förvärva medborgarskap). I dag räcker det för en icke-svensk medborgare att vara folkbokförd i tre år för att få rösträtt i lokala val, något som bland annat håller Malmös röda styre kvar vid makten. Att låta folkbokförda barn på 16 år också ingå i valmanskåren måste onekligen te sig lockande på sina håll. Som Lenin sa: “intresset ljuger aldrig”. Men Burke påminde oss också om ålderns betydelse för vad som styr: hjärta eller hjärna.

33 reaktioner på ”Om Den Goda Rösträtten

  1. Stig Palm skriver:

    Kanske dags att diskutera en höjning av rösträttsåldern till kanske 25 år?
    Det handlar om kunskap och mognad även om 25 år i det avseendet en låg ålder.
    Vi ser nu senaste exemplet på Politisk omognad, en ung kvinna i ledande ställning hos MUF hoppar av därför att hon inte får som hon vill. Dessutom anser hon att samarbete med SD är en omöjlighet?

    Gillad av 5 personer

    • Hortensia skriver:

      Klokt resonerat, Stig Palm.

      Om Sverige ska kunna komma på rätt köl, måste ”naivitet” bannlysas från den politiska arenan. Det förutsätter att såväl väljare, som potentiella politiska makthavare är vuxna, ansvarsfulla och vid sina sinnens fulla bruk – vilket uppenbarligen inte alltid har varit fallet på sistone.

      Krister Thelin resonerar också klokt angående inkonsekvensen i en glidande åldersgräns, för att betraktas som vuxen och fullt ut ansvarig för sina handlingar. Myndighetsdagen borde innebära en fullkomlig övergång mellan barndom och vuxenliv och det är ologiskt att den infaller under (de förvisso inte obligatoriska) gymnasieåren, när ungdomarna generellt försörjs av sina föräldrar.

      Enligt min mening, är det närmast ett hån mot demokratin, att det räcker att ha varit folkbokförd i tre år för att få rösträtt i lokala val, Man borde behöva vara läs- och skrivkunnig, självklart med goda färdigheter i svenska språket, och inneha ett svenskt medborgarskap, för att få rösta i svenska val.

      Gillad av 5 personer

      • Hortensia skriver:

        Här finns ett exempel hur underligt resultatet av ett kommunalval kan bli när det enda krav man ställer på väljarna är en folkbokföringsadress:

        ”Ahmed Yonis har en teori om varför han och S inte lyckades bättre i valet och SD kan få besätta fem av 35 stolar i fullmäktige.

        – Många nyanlända är analfabeter. Alla ser inte skillnad på Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna. Många kan ha röstat fel trots information i skolar och på arbetsplatser.”

        http://www.smp.se/lessebo/personkryssen-gav-bara-aran/

        Gillad av 1 person

      • elfyma+ skriver:

        Instämmer. Det blev rabalder under valet 2010 när ”nyanlända” röstade på Sverigedemokraterna i bl.a Rosengård. Det visade sig att de inte kunde se skillnaden på SD:s och Socialdemokraternas valsedlar, eftersom många inte kunde läsa.

        Det fanns också muslimer som röstade på Skånepartiet i tron att det var ett islamistiskt parti.
        http://www.expressen.se/kvp/skanepartiets-han-mot-mona-lockar-muslimer/

        Sossarna löste problemet (”utmaningen”) genom att guida väljarna ända in i valbåset med ”rätt” valsedel i kuvertet. Det är förstås inte tillåtet, men valförrättarna såg mellan fingrarna när de egna partikamraterna myglade.

        De politiskt korrekta föreslog efter valet att valsedlarna borde förses med partisymboler så att även analfabeterna kunde välja ”rätt”. Hur lågt kan kraven på väljarna sänkas ?

        Varför inte låta även vovvarna rösta ? De påverkas ju också av politiska beslut om antal rastgårdar och placeringen av lyktstolpar.
        http://vlt.se/nyheter/vasteras/1.2924983-rastgardar-for-hundar-onskas-pa-flera-platser

        Många vovvar lär också vara medlemmar i politiska partier och deras ungdomsförbund för att blåsa upp medlemssiffrorna.

        Gilla

      • Hortensia skriver:

        ELFYMA+, rösträtt för vovvar förefaller ju precis lika logiskt och demokratiskt försvarbart som att tillåta partifunktionärer ”hjälpa” tvåbenta analfabeter att rösta ”rätt”!

        Val(p)observatörer skall väl inte behöva hugga i, i vår superduperdemokrati – eller behöver någon göra en pudel? 😀

        Gilla

      • Ivar Leek skriver:

        Ditt exempel Hortensia är om möjligt ännu mera skrämmande än förslaget om sänkt rösträttsålder, Thelins misstanke att de rödgröna tror sej gynnas av detta är välgrundad och Olle Wästberg är säkert klar över att vad som från det hållet förväntas av Demokratiutredningen- 16 år – den bör snarare höjas till 24 så att man har 5-10 års arbetslivserfarenhet efter avslutad skolgång, förslaget stärker inte folkstyret= demokratin däremot politikers möjlighet att styra folket.

        Gilla

  2. BjörnS skriver:

    Rösträtt bör kopplas till myndighet – och det bör också rätten att köpa alkohol på bolaget. Jag är misstänksam. Rätta mig om jag har fel men är inte MP, V och F! överrepresenterade hos unga? Varför väcks åldersgränsfrågan nu? Om gränsen sänks i kommunalval kommer den längre fram att sänkas också för riksdagsval. Vilka tjänar på det (politikens version av ”follow the money).

    Gillad av 1 person

  3. Göran Fredriksson skriver:

    Den som skall påverka hur Sverige styrs på såväl riks- som kommunal nivå bör ha kunskaper för att kunna göra ett informerat val. Utbildning på svensk grundskolenivå inkl. språkkunskap eller godkänt särskilt kunskapsprov. Detta bör gälla även för att få medborgarskap.

    Gillad av 2 personer

  4. Jan Andersson skriver:

    Håller verkligen med om att 25 år vore bättre. Unga idag mognar inte tidigare, utan senare än förr. Förr hade man levt halva livet vid 30 år, men de flesta 30-åringar idag har fortfarande ganska barnsliga intressen. Någon hävdade nyligen att män inte mognar förrän vid 50 års ålder, vilket det faktiskt ligger en del i. En 16-åring är ett barn. Men eftersom Sverige idag verkar totalt oförmöget att fatta några kloka beslut överhuvudtaget, så kommer nog detta att gå igenom…

    Gillad av 2 personer

  5. Ingemar skriver:

    De är helt fel ute. Vill man stärka demokratin så behöver man minska toppstyrningen i riksdagen. Varför ha 349 ledamöter när de ändå tvingas följa partipiskan? Ledamöterna sitter i riksdagen på ett mandat från väljarna, inte från sin partiledning. Anne-Marie Paulsson har skrivit om detta i boken Knapptryckarkompaniet.

    Gillad av 2 personer

  6. Stefan Eriksson skriver:

    I den bästa av världar skulle en utredning om demokratin och bristande tillit därtill, utmynna i viktigare råd/förslag, till gagn för sitt berättigande.
    I den mån en utredning av detta slaget endast leder till resonemang om åldern på röstberättigade, är det i sig ytterligare ett sätt att undergräva tilltron till demokratiska system.

    Det finns i mina ögon avsevärt viktigare missförhållanden som bör belysas till gagn för ett demokratiskt statsskick, och dess legitimitet.

    Den utbredda ”nånannanismen” är överst på listan av missförhållanden.
    Det gäller både väljare och valda.

    Gillad av 1 person

  7. cmmk10 skriver:

    Rösträtt har också varit kopplat till huruvida man bidrager till samhället. Jag kan i viss mån sympatisera med tanken, att den som inte betalar skatt kanske inte heller skall vara med om att tillsätta dem som skall fördela inbetalda medel.

    Gillad av 2 personer

  8. Dude skriver:

    Istället för ålder (som ju är ohyggligt relativt till utveckling i vilket fall som helst) varför inte sätta gränsen vid ”fullgången grundskola”? Där har du ju redan en samhällsbeslutad miniminivå för vad som anses nödvändigt för att kunna fungera som en självständig vuxen individ.

    En åldersgräns (vare sig den är 18 eller 16) baserad på födelseDATUM har redan den absurda konsekvensen att den skär rakt igenom skolklasser som har kommit exakt lika lång i sin formella utbildning. Eftersom svenka val är i slutet av September så faller det ju t.ex i dag ut så att cirka 3/4 av alla andraringare på gymnasiet får rösta, medans 1/4 av deras klasskamrater inte får rösta bara för att de råkar vara födda några dagar senare.

    Gillad av 1 person

  9. Ådärkomdenja skriver:

    Att utredningen gjorts av en ”liberal”, i form av Olle Wästberg, förskräcker. Vad gott har kommit från det kroniskt befäckade och alltid opålitliga utspelspartiet, förut benämnt ‘folkpartiet”?

    Detta är ett typiskt klåfingeraktigt, och vänsterpopulistiskt flirt-förslag, papperskorgen nästa. Håller med [Stig Palm] om att en höjning till 25 vore en rimligare förändring. När man ser riksdagsdebatter idag, förskräcks man av de lillgamla karriär-ungtuppar, med väloljat munläder försöker spela rollen som förment kloka och erfarna. Medan floskel- och pk-hopkoket avslöjar potemkinkulissen, det blir ofta pinsamt att lyssna till. I konsekvensens namn, höj även riksdagsmannaåldern till minimum 25, eller varför inte 30?

    Gillad av 4 personer

  10. JAN BENGTSSON skriver:

    LOGISKT SETT, bör RÖSTrätt kopplas till mogenhet att inhandla alkohol…

    Alltså TJUGO idag.

    Däremot innebär DET inte en TILLRÄCKLIG mognad att kandidera till RD.

    Där vore nog 25 högst relevant!

    Med lite arbetslivserfarenhet i bagaget…

    INTE DIREKT från skolbänk till RD…

    Gillad av 2 personer

  11. Rick N skriver:

    Det här med att välja vilket parti man anser vara det bästa att styra och ställa i Sverige BORDE vara en STOR grej att ta på största allvar. Dvs, ALLA borde noga kontrollera var de står, vad partierna säger, men framförallt resultat. Om partiernas påståenden om orsak och verkan håller.

    Nu gör ju inte ens alla vuxna precis detta, men personligen tycker jag ungarna, de som inte ens gått ut gymnasiet ännu, ska behöva slippa detta ansvar. Skolvalen räcker.

    Sedan är jag lite förvånad över att vänstern förespråkar sänkning. Har det gått dem spårlöst förbi att SD är rätt stora i skolvalen? Eller viftar man bort detta med att ”ungar gillar att vara motvalls” medan en röst för rödgrönt (i synnerhet grönt tror jag) vore att visa någon slags självklar mognad?

    Pja, MP har ju verkligen kommit ut som ett moget och handlingskraftigt parti …

    Gillad av 1 person

  12. Christer Carlstedt skriver:

    Att rösträttsåldern sänktes till 18 år under Palmes tid förklaras enklast av konstaterandet att det började blåsa litet snålt kring S. Här gällde det att kvickt bredda röstunderlaget eftersom det var allmänt känt att ungdomar tenderar att vara litet röda.

    Tag nu och titta på bilförsäkringar! Då konstaterar man snabbt att om ett fordon framförs regelbundet av någon under 25 år så är antingen försäkringspremien högre eller självrisken högre. Förklaringen är enkel. Personer under den åldern har inte förmågan att kunna förutse risker i sitt beteende på samma sätt som äldre. De orsakar följaktligen mera skador och allvarligare sådana. Nej, försäkringsbolagen har inte hittat på detta själva! För det första har de viss statistik att tillgå. Därutöver finns faktiskt psykologisk forskning kring åldersrelaterad planeringsförmåga.

    Att då föreslå att rätten att påverka ett lands styresskick skulle utökas till att omfatta ännu mindre lämpade har inget med demokrati att göra. Det är bara klåfingrig enfald.
    Skulle jag ha låtit min 13-årige son ha fått köra bilen för att det inte är demokratiskt att inte alla i familjen får köra?

    Gillad av 5 personer

    • Gunhild skriver:

      Här ett utdrag från NTF:s hemsida om ålder, bilkörning och risker;

      ”En ung nybliven förare har inte den erfarenhet som en van bilist har. Trots det anser sig ungdomar vara mer trafiksäkra än andra, samtidigt som de underskattar risker i trafiken. Detta är ett problem – tillsammans bidrar de olika faktorerna till att en oproportionerligt stor andel unga förare råkar ut för olyckor”.

      ”Statistik och undersökningar visar att de flesta äldre människor kör säkert, de följer trafikreglerna och undviker ofta att ge sig ut och köra i svårare situationer som halka eller rusningstrafik. De kompenserar sina eventuella fysiska svagheter genom att anpassa hastigheten och skapa tryggare marginaler”.

      Måntro ser det likadant ut inom politiken?

      Gillad av 1 person

  13. Rolf skriver:

    Apropå valdeltagande och demokrati. Jag tycker det är viktigt med ett högt valdeltagande, eftersom väljarnas åsikter då får genomslag i parlamentet. Europaparlamentet är väl här närmast ett skräckexempel på en församling som för svensk del totalt saknar representativitet. Där sitter t ex FI, och tidigare Piratpartiet (har väl åkt ur?) och Junilistan, partier som inte har varit i närheten av att komma in i riksdagen. Och MP fick väl 16 % i EP-valet. I EP sitter ett antal obskyra partier, som inte finns, eller finns i mycket lägre andel, i de nationella parlamenten. Om det är någon institution inom EU som präglas av ett demokratiskt underskott så är det EP. Bevare mig väl för att den församlingen ska få mer att säga till om!

    Gilla

  14. Lennart Bengtsson skriver:

    Förnuftigt och läsvärt. Det var mig obekant att man i Sverige har rösträtt även vid sinnesförmörkelse ( ett gammalt fint ord). Även om jag personligen tycker att 20 eller 21 är mest lämpligt så har nu ändå 18 blivit accepterat. Det bör i så fall tillämpas konsekvent. Att sänka till 16 år verkar högst olämpligt även om man redan nu har rösträtt vid sinnesförmörkelse.

    Gilla

  15. Bertil Rolf skriver:

    Mycket intressant och klargörande.

    Anmärkningsvärt – om än inte överraskande – är att staten kräver att en privatperson ska vara helt mogen för att kunna sköta sina egna affärer men att det räcker att vara halvmogen för att delta i skötseln av statens affärer.

    Nej, om 16-åringar ska anses mogna nog att bestämma om statens affärer måste de väl i konsekvensens namn också vara mogna att bestämma om sin alkoholkonsumtion. Och vice versa.

    Gillad av 1 person

  16. Gösta Johnsson skriver:

    Behåll nuvarande gräns för rösträtt , 18 år. En 16 åring är fortfarande barn , även om en och annan kanske är ”övermogen” så är det övervägande flertalet långt ifrån mogna att tilldelas ett sådant ansvar. Sänk de övriga konstiga myndighetsåldrarna 20 och 21 till samma årsgräns så att enhetlighet skapas inom lagar övriga regelverk.

    Gilla

  17. dolf skriver:

    Jag skulle snarare vilja se ändringar åt andra hållet.
    1. Inför viktad rösträtt. Rösten är proportionerlig mot inbetald skatt. Slopa ålderskravet helt. (Barn har ingen inkomst, betalar ingen skatt, så det löser sig självt. Skulle någon ungdom vara så förslagen att han/hon blir miljonär så torde han/hon också vara kapabel att rösta.)
    2. Sätt en minimigräns på t.ex. 115 i IQ (medelvärdet plus en standardavvikelse). Per definition är hälften av alla människor dummare än genomsnittet. Rösträtten borde begränsas till dem som är kapabla till att tänka.
    3. Inför någon form av kunskapstest. För att få rösta på ett parti måste man visa att man vet vad det är man röstar på. Ett prov sammanställs för varje parti. Personen röstar genom att besvara provet och använder provet som valsedel. Vid rösträkningen rättas provet, rösten räknas endast vid godkänt resultat, annars ogiltigförklaras den.

    Gillad av 2 personer

    • Rikard skriver:

      Hej.

      Vilket intelligenstest bör användas? Betänk att intelligenstester (mest kända är troligen WAIS och Stanford-Binet) mäter på ordinal skala.

      För att besvara den frågan måste vi veta vilket intelligenstest som bäst mäter förmågan att fatta insatta och genomtänkta beslut utan att påverkas av socialt tryck och andra samhälleliga förväntningar om korrekt och acceptabelt beteende.

      Vi måste egentligen också mäta kunskap om politik som vetenskap, kunskap om hur landet administreras, varför administrationen ser ut som den gör, ekonomisk och vetenskaplig förankring (så att vi slipper en vice statsminister som tror på chem-trails) et cetera.

      Tanken på att ställa någon sorts krav utöver ålder är inte felaktig, men att koppla den intelligens och kunskap leder snett då det blir svårt till omöjligt att göra denna prövning på vetenskaplig och inte minst rättssäker grund.

      Personligen skulle jag hellre se någon form av frivillig medborgartjänst, uppgående till förslagsvis två år. Allt från dikesrensning till militärtjänst kan ingå. Sökanden måste givetvis anonymiseras för att undvika jäv vid placeringen, och placeringen göras utifrån prov på kognitiv förmåga (så att individen förstår vad den ger sig in på) samt bedömning av färdighet och arbetsförmåga. Den sökande kanske tänkte sig att kratta grusgångar i två år, men hamnar i ett jägarkommando i stället. Att hoppa av bör vara frivilligt, och utan annan konsekvens att man för alltid förlorat chansen.

      Jag tror det hade fungerat strålande som klassutjämningsmekanism vad gäller politiker om man måste ha gjort samhällstjänsten för att få erhålla politiskt ämbete.

      Att sänka rösträttsåldern är enkom för att trygga röster åt det socialmoderata repressiva partikomplexet, inget annat. De flesta väljare är trögrörliga och rör sig mellan partier med likartad profil, och eftersom det finns sju nyanser av identitetspolitik, och den i den närmaste framtiden liggande skiljelinjen kommer att gå mellan just den internationalistiska kosmopolitiska politiken och den nationalistiska patriotiska är det taktiskt att ‘kratta manegen’ med en lägre rösträttsålder. Och varför förs ingen debatt om valbarhetskraven?

      Kamratliga hälsningar,
      Rikard, lärare

      Gillad av 1 person

  18. Hedvig skriver:

    Delar Krister Thelins uppfattning om att alla sakliga skäl talar för att Sverige bibehåller rösträttsåldern 18 år.
    Om någon åldersjustering ö.h.t. skulle äga rum vore det snarare uppåt, då vi vet att hjärnan vuxit klart först i 25-årsåldern (t ex pannloben – där centra för omdöme och framförhållning är belägna).

    Gillad av 1 person

  19. Göran skriver:

    Vad är det för demokrati om man inte får vara med och bestämma? Självklart måste alla som bor i Sverige får vara med och rösta. Rösträtt ska man få den dag man föds. Är man under 18 år lever man de facto i en diktatur.

    Gilla

  20. BCCDR skriver:

    För mig personligen behövs inga ytterligare argument för att avfärda rösträttåldersförslaget än att Olle Wästberg finner det förenligt med sitt samvete att lägga fram det och att Ulf Bjereld ställer sig bakom det.

    Gillad av 2 personer

  21. Hovs-hallar skriver:

    Sänkt rösträttsålder — dumheter. Vänstern tror sig vinna på att unga omogna människor får rösta, men detta kunde lika gärna bita dem själva i baken, då även SD är starka bland ungdomar.

    Unga människor som konfronterats med den såkallade ”mångkulturen” och blivit ”kulturberikade” i skolan — tex. genom att bli sex-trakasserade (flickorna) resp. hotade och rånade (pojkarna) — kan lätt komma att dra sina egna slutsatser om saker och ting, till makthavarnas förskräckelse.

    Gillad av 1 person

  22. rickarddahlin skriver:

    Åldern är måhända inte det mest relevanta här utan personlig mognad. I mitt tycke borde man först visa att man besitter någon form av insikt i hur det svenska samhället är uppbyggt och fungerar.

    Vi borde införa ett standardprov på svenska med säg tio frågor som rör det svenska samhället, dess historia, dess ekonomiska struktur och lite allmänt om hur saker och ting fungerar (eller inte fungerar i många fall) som måste godkännas innan rösträtt tilldelas en.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.