Värdegrund?

Render.ashx

Lorentz Lyttkens

När en person talar flytande och med självförtroende ger det normalt lyssnaren en känsla av att det sagda verkligen är sammanhängande. Talet ger intryck av precision och konsistens. Orden som används verkar entydiga.

Ett ord som blivit mycket vanligt de senaste tio, femton åren är ”värdegrund”. Det hörs på uttrycket att det handlar om värden förankrade i själva urberget – grunden. Men ännu har jag aldrig hört någon i det offentliga samtalet berätta hur grunden är beskaffad. Slutsatsen är tämligen given: Det finns ingen grund oberoende av värdena. Vad användarna av orden menar är troligen att de värden de kallar värdegrund är grundläggande värden. Och grundläggande värden är de som är viktigare (enligt talaren, lagstiftaren, företrädaren, FN, osv) än andra värden.

Den som använder termen ”värdegrund” menar med andra ord att det finns en hierarki eller rangordning av värden. Det är knappast en revolutionerande tanke. Den yttersta testen på en människas rangordning av värden är vilka värden hon är beredda att dö för (om några), göra större eller mindre uppoffringar för.

Vad människor säger om sin egen rangordning ska man nog inte ta för allvarligt. Det är först när man tvingas ta konkret ställning som man vet vilka värden som verkligen betyder något för en som människa. Svenskarna har dessutom skaffat sig en del egendomliga vanor när det gäller värden och uppoffringar.

Den stora välfärdsstaten har en logik som innebär att den som behöver något kräver att andra ska göra uppoffringar. Det välfärdsindustriella komplexets ”värdegrund” innebär att det finns väldigt många offer och en grupp (vanligen välutbildade vita män) som är, om inte direkt förövare så åtminstone skyldiga att göra väsentliga uppoffringar för alla det är synd om. Kommer någon ihåg Åsa Romsons tal i Almedalen 2014? Allt tal om strukturell underordning och strukturellt förtryck handlar definitionsmässigt om att en mindre grupp skor sig på en större. Det är ingen tillfällighet att det strukturella perspektivet på bland annat jämställdhet, diskriminering och utanförskap flyttat fram positionerna så kraftigt de senaste tio åren. Det välfärdsindustriella komplexets behov av offer är i praktiken omättligt. Dess behov av självständiga människor och grupper som skapar sina egna resurser är däremot begränsat till nödvändigheten av att få skatteintäkter.

Vem är det som anses ha en värdegrund? Det tycks inte vara individer. Själv har jag ingen värdegrund utan håller mig med värderingar. Det är organisationer, verk, myndigheter och företag som påstår sig hålla sig med en värdegrund. Även kommuner, och får man anta, politiska partier, ingår i skaran. Det finns ett enormt antal dokument där aktörer av det här slaget presenterar sin värdegrund. Uppmaningen i de flesta fall är att medarbetarna ska tala om värdegrunden, möjligen diskutera den men inte ha väsentliga invändningar. Den som inte håller med får söka sig någon annanstans. Medarbetare i förskolor, försvaret, universiteten, skolor, verk och myndigheter med en från värdegrunden avvikande uppfattning lär sig snabbt att hålla tyst. (Det skulle man kunna kalla ett strukturellt förtryck). Eftersom dokumenterade värdegrunder till sin natur är oklart formulerade kan de tolkas på många olika sätt. Det innebär att organisationen alltid kan klämma åt en medarbetare som inte passar in med hänvisning till värdegrunden.

Problemet med den deklarerade värdegrunden är att den begär att varje medarbetare ska ansluta sig till den. Var och en ska hålla sig med de rätta värdena. Annars Exit. Samtidigt är ”de rätta värdena” öppna för ett otal olika tolkningar.

Det är intressant att fokus under senare tid förflyttats från hur vi beter oss till hur vi tänker, känner och värderar. Allt tal om värdegrund handlar om den förflyttningen och den innebär att individer och medarbetare blir ansvariga för sitt inre liv. Ett olämpligt uttalande om romer, socialbidragstagare, kvinnor, invandrare, muslimer, afrikaner eller någon annan grupp som utsätts för strukturellt förtryck uppfattas dels som en fördom (vilket det mycket väl kan vara) dels som ett uttryck för en person som förfallit till extremism, rasism, hat, fientlighet och fascism. Det välfärdsindustriella komplexets försvarare håller sig med en ”värdegrund” där man hellre fördömer personen än handlingen och inte sällan med en intolerans som balanserar mellan fientlighet och hat.

Begreppet ”värdegrund” handlar inte om vare sig värden eller värderingar utan om vilka värderingar som ska upphöjas till absoluta normer i det svenska samhället. Det finns ett totalitärt stråk i det här tänkandet.

11 reaktioner på ”Värdegrund?

  1. Olle Lundberg skriver:

    Jag tycker om att teckna typer, figurer, som illustrationer och för nöjes skull. Jaq gjorde en manlig och en kvinnlig tecknad karaktär, som en serieteckning, När man tecknar så måste man förenkla, stilisera. Och tänka: vad gör den här streckteckningen. i det här fallet, till en kvinna respektive man? Nästan alla attribut jag provade landade i förväntade beskyllningar om sexism, ojämlikhet, fördomar, taskigt genusmedvetande. Och hur ska jag teckna en ”mörkhyad man från centrala Afrika söder om Sahara”? Det är knappast möjligt att för mig som vit äldre man karikera fram en sådan bild utan att mötas av grova beskyllningar mot min person, karaktär, värdegrund och säkert dolda avsikter. Sällan har jag känt hur mitt egen inre frihet i skapandet måste silas och mätas i flera varv för att kunna presenteras offentligt. Det är ens eget inre – tankar, åsikter, värderingar – som synas av allt fler. Värdegrundsidén har blivit en tongivande del av svensk sanktionerad kultur. Din klara, välgjorda analys är viktig och visar på en olycklig och mycket obehaglig utveckling.

    Gillad av 2 personer

  2. Tritonen skriver:

    Det börjar, bli vanligt att ideella välgörenhetsorganisationer och fackföreningar inte accepterar aktiva företrädare för ett visst parti (gissa vilket). Värdegrundsfundamentalism som är illavarslande.

    Gillad av 2 personer

  3. Lennart Jonasson skriver:

    Värdegrundsbegreppet är vardagsmetafysik riktat mot de som äro fattiga i anden och oförmögna att begripa att det handlar om en av snällismens många förtryckarinstrument.

    Tragiskt nog finns det folk som tror att det är på riktigt!

    Vaga värdegrundsformuleringar lagda ovanpå det regelverk som finns inom varje organisation kan näppeligen motsäga de regler som finns och har just därför inget annat än förförelse att erbjuda.
    Förförelse som ger allt vad höga chefer heter ansvarsfrihet då något gått snett genom att sparka nedåt och hävda några intetsägande ord om att ”det är mot vår värdegrund”. Begreppet värdegrund brukas också till att utesluta, demonisera samt att fördolt peka med hela handen.

    Ett andligt fattigdomsbevis av rang att värdegrundssörjan fått härja fritt i vårt sargade rike så länge.

    Gillad av 1 person

  4. Karin skriver:

    Jag har skrivit denna kommentar många gånger nu – i Sverige har Värdegrunden allas lika värde effektivt stoppat en konstruktiv diskussion och ett utvecklat tänkande i flera decennier.
    Därför befinner sig Sverige på detta sluttande plan och med en i dag mycket svag demokrati.

    Tack Lorentz Lyttkens för din analys!

    Gillad av 2 personer

  5. Bosse J skriver:

    Sorgligt, vart ska vi obildade bonntölpar med rå men hjärtlig ton som stil ta vägen? Var finns det en plats för oss som förolämpar men känner starkt för alla människors lika värdighet?
    Ska vi tvingas till samma neurotiska och falska hänsynsretorik som värdegrunden kräver av alla andra?

    Gillad av 1 person

    • Sixten Johansson skriver:

      Ja, låt oss dra en lans för den råa men hjärtliga tonen och den brutala uppriktigheten som punkterar falskheten, självgodheten och empatimissbruket, men respekterar människovärdet!

      Gillad av 2 personer

Lämna ett svar till Tritonen Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.