I artikeln ”Därför är det vänligare att önska god helg i stället för god jul” (14/12) resoneras om hur vi svenskar bör hälsa på varandra under julen. Ska vi säga god jul eller god helg?
I artikeln ”Därför är det vänligare att önska god helg i stället för god jul” (14/12) resoneras om hur vi svenskar bör hälsa på varandra under julen. Ska vi säga god jul eller god helg?

“Hedra din fader och din moder, för att det må gå dig väl och du må länge leva i ditt land.”
Tänk vad ett enda litet inlägg på Instagram kan betyda! För ett tag sedan flimrade det förbi en kopp buljong i mitt flöde, med följande text:
”Om du blir sugen på nåt på eftermiddagen men inte vill dricka kaffe/te. Gör som tanterna och farbröderna gjorde när jag var barn: Drick en kopp buljong! Som tilltugg kan man ta en bit knäckebröd och doppa. Jättegott och underskattat!”
Idag är det precis tio år sedan den tunisiske gatuförsäljaren Mohamed Bouazizi satte eld på sig själv och därmed startade den arabiska våren (enligt den vedertagna historieskrivningen som låter lite märkvärdig – ungefär som att Portugal fick sitt latinamerikanska kolonialvälde för att kapten Pedro Álvarez Cabral år 1500 navigerade fel vid Kapverdeöarna och hamnade i Brasilien i stället för i Indien – men får duga eftersom jag inte känner till någon mer övertygande berättelse).
San Francisco Unified School District har beslutat att byta namn på Abraham Lincoln-gymnasiet (Abraham Lincoln High School) eftersom Abraham Lincoln, som var president 1861–1865, inte visade att svarta liv räknades för honom.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Den 17 december 1918 införs allmän och lika rösträtt i Sverige.

Liv Ullmann slog igenom i Ingmar Bergmans Persona, men det var som Kristina i Utvandrarna som hon lade världen för sina fötter. Hon föddes den 16 december 1938 i Tokyo, Japan där hennes far Viggo Ullmann var utlandsbaserad flygplansingenjör. När andra världskriget bröt ut flydde familjen till Toronto i Kanada. Fadern dog i en olycka 1944, och efter kriget reste Liv Ullmann hem till Norge med sin mor Janna och sin storasyster Bitten.
Jag har en människosyn som fyller många goda människor med förfäran. Min människosyn är att nästan alla människor, i valet mellan att leva av eget eller av andras arbete, föredrar det senare (om omständigheterna i övrigt är lika).
Varför lever du själv inte på försörjningsstöd? säger då någon människovän för att försöka snärja mig i mina egna garn. Det beror bara på att försörjningsstödet är för snålt tilltaget, svarar jag. Om det uppgick till 100 000 kronor i månaden i stället för 10 000 kronor i månaden så skulle jag ta saken under övervägande. Du skulle klättra på väggarna av att inte ha något att göra! fortsätter människovännen aggressivt. Jag kan väl göra intressanta saker utan månadslön, säger jag. Charles Darwin fick ingen månadslön när han gjorde sin femåriga, epokgörande resa med the Beagle. Han hade egna pengar och fick en del av sin motvilliga pappa.

Tysk polis stänger nu glöggstånden som en del av regeringens stränga coronapolitik. Det är vanligt att sälja glögg (tyska glühwein) utomhus i Tyskland under advents- och jultiden.
DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Den norska skådespelerskan Liv Ullmann föddes den 16 december 1938.
Hon kom till Sverige för att medverka i Ingmar Bergmans film Persona 1966 och blev sedan kvar i landet.
Med Max von Sydow arbetade hon i Vargtimmen, Skammen, The Night Visitor och En passion, samt de därpå följande storfilmerna Utvandrarna och Nybyggarna i regi av Jan Troell efter Vilhelm Moberg.
INTERVJU Richard Sörman samtalar med USA-kännaren Ronie Berggren om vikten av att hålla huvudet kallt när man kommenterar politik. Det är (nästan) aldrig så enkelt som att motståndarna bara har fel och vi själva alltid har rätt. Den starka polarisering som finns i USA, och även alltmer i Sverige, riskerar att ta vårt förnuft ifrån oss. Klarar vi inte av att bedöma skeenden med objektiv klarsynthet tappar vi all trovärdighet. På sikt är risken också att konflikter förvärras i onödan.
Har den svenska kulturtraditionen någon framtid, eller är kulturarvet hotat, och i så fall av vem? Författaren Einar Askestad ger en inblick i kultursverige av idag, en värld av politisering, intolerans och korruption.
På detta sätt tackar jag för mig och utträder som medlem i Författarförbundet. Varför gör jag det? Är det av något intresse, eller angår det bara mig? Låt oss titta på det.
Carl Johan Ljungberg opponerade sig nyligen mot min tes om att den nettoskattebetalande medelklassens – dit exempelvis jag och troligen även Carl Johan hör – huvudfiende är politikerväldet. Carl Johan sa att det inte ligger till på det sättet utan att vår huvudfiende i stället är journalisterna.
Där har Carl Johan fel, men felet ska inte hållas emot honom utan tvärtom belönas med en blomsterkvast eftersom han genom sin invändning osökt ger mig ett tillfälle att åter förklara min uppfattning (som jag framfört i över trettio år utan att få anledning att revidera).
Det diskuteras alldeles för lite i Sverige om vad EU egentligen gör. I dagarna har den svenska regeringen accepterat att EU och alltså också Sverige ska ta upp lån för att hjälpa sydeuropeiska länder som har välkända problem med att övervaka att pengar kommer i rätt fickor. Genom att ta lån undergrävs svenska medborgares ekonomi i framtiden samtidigt som vi hjälper regeringar i Sydeuropa, och då borde dessa vara alldeles speciellt bra för de egna medborgarna och för EU. Är de det? Man kan vara stark europavän och samtidigt skeptisk mot EU:s utveckling. Här ska först ges några allmänna synpunkter på hur EU fungerar och sedan på konsekvenser som ingen verkar ha räknat med.
Det svenska luciafirandet den 13 december uppmärksammades internationellt av användare på sociala medier. Här följer ett litet urval inlägg från Twitter och Facebook:
DENNA DAG I SVENSK HISTORIA I december 1768 vägrade kung Adolf Fredrik att underteckna ett regeringsdokument i en protest mot sin begränsade makt. Den 15 december avsade sig kungen tronen i rådkammaren och abdikerade därmed formellt. Hans avsikt var att framkalla en urtima riksdag, för att därigenom få möjlighet att ändra författningen till kungamaktens fördel.

VIDEO Ambassadör Örjan Berner intervjuas om sin nya bok Krig eller fred: ödesdigra beslut i kristider av Patrik Engellau.

På svenska heter den här filmen Ett päron till farsa firar jul (National Lampoon’s Christmas Vacation, 1989) och ingår i en serie päron till farsa-filmer om familjen Griswolds misslyckade semesterfiranden. Serien gavs ut under National Lampoons varumärke, en humortidskrift i ungefär samma anda som Mad.
Det är välkänt att polisen har gett upp. Våldsmonopolet har i de utsatta områdena överlämnats till grupper som inte lyder annan lag än sin egen. Ute i motsatta hörn av verkligheten, i glesbygden, hinner polisen aldrig fram om inte den enda tillgängliga polisbilen råkar vara i närheten av brottet. I de flesta fall får de drabbade vara glada om någon besvarar deras nödanrop och ännu gladare om de får besök och överlyckliga om den upprättade anmälan inte går direkt i papperskorgen.
Västerlandet befinner sig numera i ungefär samma sinnestillstånd som den unga Sovjetunionen för hundra år sedan. Sovjetunionen bildades år 1922 och styrdes av rättrogna, ideologiska entusiaster som var övertygade om att de hade hittat en metod att göra mänskligheten – på kort sikt dock bara den egna nationens folk enligt Stalins princip ”Socialismen i ett land” – lyckligare.
Läkaren Sebastian Rushworth är verksam i Stockholm. Han presenterar sig så här på Twitter:
”I am a physician practicing in Stockholm, Sweden. My primary interests are evidence based medicine, medical history, and medical ethics”.
DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Karl XII, född 17 juni 1682 på Slottet Tre Kronor, död 30 november 1718 i Fredrikshald i Norge, var kung av Sverige från 1697 till sin död. Han kröntes den 14 december 1697 krönt i Stockholms Storkyrka. Han var då femton år gammal. Vid ceremonin framhölls hans ställning som enväldig kung genom att han inte avgav någon kungaförsäkran samt att han själv satte kronan på sitt huvud.
Utdrag ur Carl Grimbergs Svenska folkets underbara öden:
Finns det någon tradition som känns så svensk som Lucia? Trots att den har sitt ursprung i den katolska tron så har ett helt unikt luciafirande vuxit fram i Sverige. Ett firande som är så införlivat med svensk kultur och tradition att inte ens katolska kyrkan förmår ta upp kampen med det.
Visst, det är klart att katoliker i Sverige också firar sitt helgon, den unga flicka som led martyrdöden på 300-talet, på samma sätt som katoliker över hela världen, men även den svenska traditionen hålls vid liv. Luciatågen ser likadana ut i de katolska församlingarna som i vilket annat sammanhang som helst, med den skillnad att man jämte de gamla svenska luciasångerna också sjunger sånger och psalmer ur den katolska psalmboken.
Dan Korn och jag har gjort en serie videoprogram om Sverige, rasismen och slaveriet som så småningom kommer att publiceras på YouTube. Dans kunskaper är enorma och dessutom är han stark ty han hade med sig 27 kilo gamla böcker från England där han bor. Han använde böckerna som referenser i programmen.

SAGA Den här sagan skrev jag inspirerad av sagor som jag älskar i samlingar från början av 1900-talet, som Bland tomter och troll och Guldslottet. Jag är särskilt inspirerad av Amalia Fahlstedts ”Lucia” och Selma Lagerlöfs ”Luciadagens legend”.
Det var en gång en konung, som hade en dotter, som hette Lucia. Hon föddes på Lucianatten och fick därför namn efter helgonet. Lucianatten är årets mörkaste natt, men natten då hon föddes var mörkare än alla andra lucianätter.
PODCAST I ett nytt avsnitt av podden Tankar från framtiden läser Eddie (Mohamed Omar) sin egen sorliga julsaga om prinsessan Lucia och Flugornas fru.
I en nyligen utgiven bok reflekterar jag över klassamhället och bostadsformen, ägd eller förhyrd bostad. Jag har mött läsarreaktioner av innebörd att jag anses vara negativ till bostadsrätten. Så är det inte, men det finns en del reflexioner att göra i anledning av bostadsrättens möte med noll/minusränta och dess möte med en okontrollerad asylinvandring.
Född 1938 växte jag upp i Småland i ett klassamhälle. Det var ett samhälle som byggde på skillnaden mellan offentlig och privat anställning. Det var ett klassamhälle som inte byggde på stora ekonomiska skillnader utan på klasskillnadens ursprung, nämligen Konungen eller Kungl.Maj:t. Att bära uniform, att vara offentligt anställd, att ha en titel var avgörande för hur du mottogs av omvärlden.
Tysklands förbundskansler Angela Merkel inför hårdare coronarestriktioner. I praktiken vill hon att det traditionella julfirandet ställs in. I ett jultal till förbundsdagen varnade hon för att de som firar jul kan bli skyldiga till att döda sina mor- och farföräldrar:
– Om vi träffar för många personer nu före jul, och det sedan blir den sista julen med mor- och farföräldrarna…”
DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Freden i Stettin slöts den 13 december 1570 efter det Nordiska sjuårskriget mellan Sverige och Danmark, samt mellan Sverige och Lübeck.
I september 1570 öppnades förhandlingar vid en fredskongress i hamnstaden Stettin i nuvarande nordvästra Polen av medlaren, den tysk-romerske kejsaren Maximilian II. Freden undertecknades den 13 december samma år.
Sverige håller just nu på att göras om från nationalstat till ”rättsstat”. Det är inte vår historia eller vår identitet som ska utgöra grunden för vår nationalitet utan det formella medborgarskapet. Därför är det knappast märkligt om många svenskar inte längre känner förtroende för det svenska etablissemanget. Varför ska människor känna samhörighet med ett Sverige som inte längre är det Sverige som gjorde dem till svenskar? Sverige håller på att bli en antinationalistisk nation. Förändringen kommer inte att passera utan konvulsioner.