OPINION Det pågår ett slags debatt om köer i sjukvården efter det att Dagens Nyheter i ett  reportage som troligen var avsett att väcka indignation påtalat att personer som har privata sjukvårdsförsäkringar kommer betydligt fortare fram till en läkare än personer som bara betalar landstingsskatt (numera regionskatt).  

Tidningens anklagelse är emellertid inte att privatpatienterna kommer ”fortare fram” utan att de ”går före i kön” vilket känns mer orättvist än ”fortare fram”. Dagens Nyheter skriver ”Nu varnar både vårdgivare och experter för att försäkringspatienterna tränger ut patienter som kommer via den offentliga vården”. Hur ska man förstå det här? 

OPINION Frugan och jag hamnade framför en HBO-rulle som hette Path to War och handlade om hur USA med nästan öppna ögon under president Lyndon B. Johnson körde fast och krossades i Vietnamkrigets träsk. Det slog mig att detta amerikanska krig – och de delvis välmenande men framför allt övermodiga och alltmer självförgörande amerikanska beslut som fattades – ser ut som det underliggande mönster enligt vilket det svenska migrationsprojektet utvecklats.

I båda fallen inleddes det hela med aningen oklara men ädla motiv. Amerikanerna menade att de måste hjälpa till att rädda vietnameserna undan kommunismen som vällde söderut från Kina och Sovjetunionen. På motsvarande sätt ansågs alla migranter som närmade sig Sverige vara flyktingar undan krafter som var så onda att det var en humanitär skyldighet för svenskarna att troligen för evigt låta deras offer bo och i många fall försörjas i vårt land. 

Svenska affärer blir alltmer utsatta för stölder. I organisationen Svensk Handels Trygghetsbarometer för tredje kvartalet 2020 ”anger 36 procent av butikerna att de råkat ut för stöld den senaste veckan, 19 procent har drabbats av hotfullt beteende från en besökare eller kund och 20 procent utsattes för bedrägerier den senaste månaden”. För att komma till rätta med detta la Regeringen nyligen en proposition om ”Tillträdesförbud till butik och förstärkt straffrättsligt skydd mot tillgreppsbrottslighet” som ska börja gälla från 1 mars 2021.

OPINION En för mig tankeväckande men kanske meningslös observation av sociala förhållanden är att när något nytt uppträder i samhället som är stort nog att utöva inflytande under lång tid så kommer människor redan i början av företeelsens existens att ana vilka konsekvenser som kommer att uppträda. Puh! Vad kan det betyda?

Till exempel startade Henry Ford sin första fabrik med montering vid ett löpande band i Highland Park vid Detroit med ambitionen att bilen skulle bli ”var mans egendom”. Då var det ganska lätt att dra ut trenden och föreställa sig åttafiliga motorvägar även om det tog mer än ett halvt sekel innan några sådana förverkligades.  

OPINION En del samhällen klarar nog av mångkultur i bemärkelsen samexistens av människor med helt olika värderingar, sedvänjor, religioner, språk och uppfattningar om hur livet ska levas. Jag föreställer mig att 1800-talets USA var ett sådant medfött tolerant samhälle. Folk fick göra som de ville. Italienarna byggde en kopia av Italien som kallades Little Italy, kineserna hade sitt Chinatown och judarna motsvarande i Borough Park, Brooklyn. Folken levde som bjärt olikfärgade Non Stop-dragéer i en skål utan mycket kommunikation med varandra och framför allt inte med staten.

Sverige kommer inte ens i närheten av en sådan ordning och det har två orsaker, en traditionell och en modern. 

OPINION Även om jag brukar framställa mig själv som anhängare av Betydelsefulla och Högstämda Principer så måste jag tyvärr erkänna att sådant vid närmare eftertanke är båg. I sista hand är det våldet som avgör. 

Läs eftertänksamt dessa hyllade rader ur den amerikanska självständighetsförklaringen, troligen västerlandets mest inflytelserika text: 

Vi anser att dessa sanningar är självklara: att alla människor är skapade lika, att de av sin skapare har utrustats med vissa oförytterliga rättigheter; att liv, frihet och strävan efter lycka finns bland dessa rättigheter; att regeringar har inrättats bland människorna för att trygga dessa rättigheter och att regeringarna likaledes har erhållit sina rättigheter från de styrda. 

OPINION Det fanns en tid – beslutet år 1976 om att Sverige skulle bli mångkulturellt är ett bevis – när Sverige trodde sig kunna upprepa det amerikanska invandringexemplet och liksom USA bli en smältdegel av olika kulturer som på något vis bildar en svårupplöslig etnisk legering. Nu hävdar förstås många att det där med smältdegel är en myt och att USA på sin höjd kan liknas vid en massa likformiga men olikfärgade chokladlinser i en skål. Men jag struntar i om USA är en smältdegel eller i stället följt Non stop-modellen; poängen är att folk av olika ursprung på något oförklarligt vis sätter den magiska egenskapen ”amerikan” framför sina medfödda etniska beteckningar.  

OPINION ”Det ekonomiska överskottet” är ett förunderligt användbart begrepp för den som vill förstå samhällenas natur. Fråga vad ett samhälle gör med sitt ekonomiska överskott och du får en djup insikt om dess grundläggande karaktär.

Det ekonomiska överskottet är den del av ett samhälles produktion under exempelvis ett år som överstiger vad som behövs för att hålla produktionsapparaten igång på samma nivå som tidigare. För samhället som helhet är överskottet – där det finns; Gud har inte bestämt att alla samhällen ska belönas med ett ekonomiskt överskott – ett slags bonus eller pengar att leka med om man så vill.  

OPINION Enligt Parisavtalet från 2015 som numera alla världens länder skrivit på (fast USA för två år sedan anmälde sitt utträde) ska länderna vidta tillräckligt kraftfulla åtgärder för att förhindra att den globala uppvärmningen jämfört med förindustriell tid per år 2100 inte överstiger två, helst en och en halv, grad.

Vi hör mycket om de skräckscenarier som förväntas utspela sig om detta mål inte nås. Det blir fler och farligare naturkatastrofer, till exempel översvämningar och orkaner, det blir mer torka och svält, haven kommer att stiga åtskilliga meter när polerna smälter, folk drunknar eller dör av svält eller värmeslag och så vidare. Djurlivets och mänsklighetens överlevnad hotas. 

OPINION På en tillställning träffade jag en kvinna som i tjugofemårsåldern flyttat från Peru till Sverige. Hon sa att hon under sin uppväxt och studietid på nunneskola och universitet i Lima aldrig upplevt något kvinnoförtryck. Nunnorna hade uppfostrat skolflickorna till att studera hårt och anstränga sig såväl inom matematiken som idrotten för att i vuxenlivet kunna förverkliga sina förmågor i högsta möjliga grad. Det var först när hon kom till Stockholm som hon blev fullt medveten om konceptet kvinnoförtryck.  

Det vore lätt att bara skriva av peruanskans observationer som oupplysta fördomar, trots allt kom hon ju från ett u-land så vad kunde man vänta sig? Men för den som kan tänka tanken att det faktiskt finns många människor, till och med peruaner, som kanske fattar något som man själv inte tänkt på så kan den sortens dissonanser stämma till reflektioner. 

OPINION Sverige ska enligt ett riksdagsbeslut år 1975 vara ett mångkulturellt land. Enligt detta beslut ska var och en immigrant ha rätt att välja om han vill ansluta sig till den svenska kulturen eller om han föredrar att fortsätta med de sedvänjor som han haft med sig från hemlandet. Han behöver till exempel inte lära sig svenska språket. Om han får kommunikationsproblem med läkare eller myndighetspersonal så erbjuder svenska staten nödvändig tolkhjälp.

I verkligheten – om man med verkligheten menar något annat än de offentliga bidragsmyndigheter som ägnar sig åt att finansiera etniska föreningar och olika mångkulturella evenemang såsom exempelvis eritreansk musik – så utgår Sverige från att immigranter ska anpassa sig efter svenska förhållanden.

OPINION När människor gör saker tillsammans skapar de trygghet genom gemenskap. Svenska bondbyar före storskiftet 1749 och efterföljande skiften hade stora gemensamma allmänningar dit alla kunde skicka sina djur på bete. Individuella odlingstegar fanns men de var så smala och låg så nära varandra att all odlingsverksamhet måste ske unisont. Kravet på trygghet skapade en tendens till kollektivism.