Frankrike har en lång, invecklad historia av mer eller mindre påtvingad samvaro med muslimska befolkningsgrupper. Under århundraden överföll nordafrikanska pirater skepp från Europa och tog kristna fångar för att göra dem till slavar, också ett inte obetydligt antal svenskar. (Muslimer fick inte förslavas). Denna verksamhet avvecklades först i samband med Frankrikes kolonisering av Nordafrika 1830–1847. I samband med Algeriets frihetskrig kom också många muslimer till Frankrike, särskilt efter den fred som gjorde de algerier som samarbetat med fransmännen icke önskvärda i hemlandet. På senare tid har allt fler muslimer kommit som en del av den moderna folkvandringen.
Kategoriarkiv: Opinion
Opinionstexter skrivna av Det Goda Samhällets skribenter och gästskribenter.
Så långt tillbaka jag kan minnas har svenska politiker lovat trygghet. Jag kunde länge inte förstå vad de menade. Sverige var väl tryggare än andra länder? Vad mer behövdes? På landet gick folk och handlade utan att låsa ytterdörren och små barn kunde vandra ensamma genom parkerna även mörka eftermiddagar och kvällar.
Sedermera förstod jag att löftena om trygghet var en signal till kvinnliga väljare att de inte skulle lämnas på bar backe om de tröttnat på sin man och ville skiljas. Jag deltog i en paneldebatt om välfärdsstaten med en vänsterpartistisk riksdagskvinna. Hon bekräftade min misstanke. Hon utropade med triumferande stämma: ”Jag är själaglad för välfärdsstaten för om den inte funnits så hade jag kanske varit beroende av en karl!”.
Jag har under tre år skrivit ett drygt tiotal gånger om Macron, för det mesta, men inte alltid, positivt. Senast skrev jag om Macrons program gentemot islam. I allmänhet har man dock haft svårt att uppskatta Macrons insatser, liksom Macron själv.
Oftast får han inte ens så mycket uppmärksamhet att hans analyser och förslag bevärdigas med någon som helst intresse. Denna tystnad beskrivs här.
Rune Barnéus, uppfödd i ”Fattigsverige”, närmare bestämt Småland, och så småningom bankchef och barnboksförfattare, har just kommit ut med boken Från världskrig till corona (Ekerlids) som är en välskriven uppgörelse med vår tids dominerande och sedeförstörande PK-istiska idéer. Redan på första sidan gör han en betydelsefull observation:
Med tanke på att alla människor ska dö och att tiden efter vår död troligen är oändlig så kan det vara rimligt att fundera över vad vi ska göra med all denna fritid om det skulle vara så att själen, i den mån den finns, inte bara upphör när kroppen gör det.
Att människor förr i tiden, vilket i det här fallet kanske betyder fram till för tvåhundra år sedan eller så, sysselsatte sig med sådana reflektioner verkar ganska tydligt. Överallt och i alla tider har någon sorts religion varit samhällenas förnämsta institution och religionerna har till stor del handlat om hur ett eventuellt liv efter döden skulle kunna gestalta sig och hur människorna redan i jordelivet kunde lägga den framtida existensen till rätta.
I samband med skådespelaren Sven Wollters och skriftställaren Jan Myrdals död nyligen, skrev Göteborgs-Postens ledarskribent Adam Cwejman en text om den svenska kulturelitens blindhet inför de kommunistiska förbrytelserna, främst vad gäller Sovjetunionen och deras satellitstater.
För Cwejman var det obegripligt med det ”lismande och ryggradslösa ursäktande” från de intellektuella svenskar som hyllade mördarna och plågoandarna hos deras grannfolk:
En gång på mellanstadiet tecknade jag en porrbild av Napoleon Bonaparte, som blev viral och cirkulerade i klassrummet under lärarens radar. Jag kunde rita tjejer också, och bidrog på så sätt till den subkultur pojkar i alla tider odlat för att hantera sin förvirrade libido. Mina kompisar var inte lika begåvade på teckning, men några hade äldre bröder som kunde berätta häpnadsväckande saker. Eller hittade dom bara på. Man vet inte.
Sistlidna mars, medan Folkhälsomyndigheten fortfarande hoppades att coronat, ungefär som Hitler under andra världskriget, skulle låta bli att inta Sverige, träffade jag min gamle vän läkaren. Han var bekymrad över Sveriges coronastrategi.
”Jag tror att regeringen borde tillsätta en tsar”, sa han.
”Vad är en tsar?”, frågade jag.
Besökte Sjöhistoriska museumet i Stockholm. Framför ingången tronar en modern flytande avloppstömningstank i aluminium. Man kan undra om detta är en avsiktsförklaring?
Vasamuseet har 1,5 miljon besökare per år och har i princip bara ett föremål att visa. Sjöhistoriska har tusenfalt fler föremål, men bara 160 tusen besökare.
Kristus Konungens katolska kyrka utsattes fredagen den 13 november för vandalism. På bilder som sprids på sociala medier syns hur psalmböcker ligger kastade på golvet. Såväl altaret som en minnesplats över döda har vandaliserats och möbler och annan inredning skadats.
Tidigare i år, den 25 juli, utsattes Sankt Nikolai katolska kyrka i Ystad, för stenkastning. Stenarna kastades genom ett fönster och var nära att träffa en kvinna. Tre unga män sågs springa från platsen.
En man i kyrkan ringde polisen men fick svaret att de inte hade några bilar lediga och därför inte kunde komma.
Såklart man har rätt att kritisera president Trump när han uppträder obelevat. Själv blev jag illa berörd när han inte kunde låta bli att hela tiden störa Biden i talet vid kandidaternas första tevedebatt. Han förstod nog att han hade gjort bort sig ty det gick mer civiliserat till vid den andra debatten. Det går faktiskt att uppskatta goda insatser från folk man ogillar liksom det är möjligt att i vissa frågor ta avstånd från dem man gillar. Vem har inte blivit arg på sin fru eller blivit glatt överraskad över en oväntad vänlighet från den korkade och illvillige grannen?
Men den sortens trevande mänsklighet verkar inte föreligga på Sveriges mest framstående tidningsredaktioner som mer liknar propagandacentraler. Propagandan skiljer sig från det normala mänskliga tilltalet däri att den alltid anser sig ha rätt och att den utkämpar sina bataljer genom att aldrig lyssna och alltid försöka klubba ner.

– Var ligger Filadelfia här i stan?
– Det är lätt att hitta. Följ hårknutarna.
Detta var ett vanligt skämt när pingstvännerna var fler, och kanske mer framträdande, än idag.
Amatörepidemiologen är jag. Den 30 juni i år publicerade jag en text med statistik från SCB som antydde att coronat under perioden mars till maj hade orsakat en avsevärd överdödlighet – definierad som antal döda under en viss period i år jämfört med snittet för de fem föregående åren – som i mitten av juni tycktes ha förvandlats till underdödlighet (det vill säga att den lila kurvan först ligger över den gröna och sedan dyker).
Det var vid det laget för tidigt för en amatörepidemiolog att våga sig på det resonemang som liksom låg och vinkade i statistiken och bara väntade på att få komma ut. Det resonemanget anar man kanske ligger bakom den svenska coronapolitiken men eftersom det är så rått och möjligen cyniskt slipper det liksom inte fram i debatten. Resonemanget är att nästan alla som dör av coronat är i dåligt skick och inom kort ska dö i alla fall. Jag tror mig ha förstått att det är sådana tankar som legat bakom myndigheternas beslut att inte ge sjukhusvård eller ens syrgas till insjuknade på äldreboenden.
Idag är det den Mångkulturella matdagen. Det kan verka märkligt, med tanke på att det är lättare att hitta restauranger som säljer mångkulturella kebabrullar och thailändsk wok än att hitta något ställe som snabbt kan fixa fram en strömmingsflundra med potatismos eller en portion dillkött, men enligt den ideella föreningen Kultursmakarna, som instiftat dagen, är det tydligen något vi svenskar behöver för att vidga våra vyer.
Talet, från 2 oktober, är långt, mycket långt, 60 000 tecken. Jag har komprimerat det betydligt till ca 8 000 (med smärre ändringar). Översättningen, inklusive hela talet, har jag fått från Rebecca Uvells blogg. Talet skulle utan vidare kunna göras av den svenska regeringschefen.
”Mina damer och herrar ministrar, mina damer och herrar parlamentariker, etc etc …. mina damer och herrar.
Bilan Osman är en professionell så kallad ”antirasistisk” opinionsbildare som arbetar på skattefinansierade Expo. Hon blev nyligen (14/11 2020) intervjuad i Dagens Nyheter om den svenska rasismen.
Dagens Nyheters redaktion verkar uppfatta den svenska rasismen som ett stort problem eftersom man ger denna antirasist stort utrymme att prata om det.
Sverige har inte hämtat hit människor mot deras vilja för att plåga dem. De har själva valt att komma hit. Hur kan det komma sig att så många ”rasifierade” människor vill invandra till det rasistiska helvetet Sverige?
Enda gången jag träffat Bert Karlsson var när jag råkade ockupera hans stambord på ett kafé i Skara 2005, till råga på allt dagen efter uttagningen till Melodifestivalen. Bert påpekade vänligt att jag satt på hans plats, där han brukade äta frukost bestående av en ostfralla och ett glas mjölk, och självklart makade jag på mig. En stamgäst fällde en lustig kommentar om Melodifestivalen och Bert replikerade att vederbörande knappt skulle duga som tröstpris i ett böglotteri. Stämningen var god och Bert var otvivelaktigt ”King of the town”. Jag vill minnas att Björn Afzelius (inte direkt en supporter av Bert politiska läger) talade om honom med värme som ”en rolig djävel”.
Jo, jag sa att jag på två punkter har svårt att tro mer på vetenskapen än på religionen varmed inte sagt att jag tror på religionen. Punkterna är Skapelsen och Arternas ursprung. Igår beskrev jag mina funderingar kring en av de två vanligaste skapelseberättelserna.
För troende människor är Arternas ursprung inget problem eftersom Arterna uppstod vid Skapelsen. För oss som inte är troende, åtminstone inte vad vi märkt, brukar Charles Darwins teorier anbefallas som förklaring till att levande väsen ser ut som de ser ut. Darwins formel, som jag fattat den, är att levande väsen förändras och utvecklas genom två samverkande mekanismer, dels slumpvisa mutationer som gör att avkomma kan få andra egenskaper än den föregående generationen, dels kampen för tillvaron som ger trumf på hand till avkomma vars mutationer på något vis gör deras överlevnad enklare. På det viset utvecklar sig arterna med tiden tills de blivit vad de idag är.

Det pågår en helt grotesk tillbyggnad till Liljevalchs konsthall på Djurgården. Jag noterar med häpnad den totala medietystnaden som kontrasterar dramatiskt till den långdragna och hätska debatten som fick Nobelstiftelsen att ge upp sina byggnadsplaner på Blasieholmen. Jag anser det viktigt att bryta denna tystnad, så jag skrev till Lisa Irenius, kulturchef på SvD, och erbjöd mig att skriva om saken. Mitt brev till Lisa med bifogade bilder återges nedan.
På senare tid har yttrandefriheten stått i fokus, och i särskilt hög utsträckning när det gäller frågor om islam. Saken drevs till sin spets när den danske politikern Rasmus Paludan klargjorde att han tänkte resa till Sverige för att bränna en koran. Trots att det är längesen vi hade hädelselagar i Sverige valde polisen i Skåne att ge honom inreseförbud eftersom hans närvaro kunde innebära att ordningen stördes.
Efter det som följde stod det klart för alla och envar att ordningen stördes av människor som känt sig kränkta över den islamkritiska demonstrationen. Trots det var det Rasmus Paludan som ansågs vara problemet, inte att stora grupper i Sverige på fullt allvar anser att deras egen tro står över lagen om yttrandefrihet och att det borde vara förbjudet att ”skända” en speciell bok.
På två rätt grundläggande punkter har jag svårt att tro mer på den vetenskapliga förklaringen än den religiösa. Punkterna är Skapelsen och Arternas ursprung – i den mån dessa punkter inte sammanfaller (vilket de gör, tror jag, för kreationister). Idag skriver jag om Skapelsen och i morgon ska jag i grunden analysera den vetenskapliga teorin om Arternas ursprung.
Det finns två konkurrerande teorier om hur Skapelsen gick till, den ena, den religiösa, presenteras i Första Moseboken, den andra, den vetenskapliga, kallas Big Bang.

Överlevnad handlar för det mesta inte om evigt liv utan om att leva några extra månader eller år. Se bara på hur mycket pengar som läggs ned på att forska fram preparat och medicinska metoder som kan hålla cancersjuka människor vid liv något halvår.
Om livet är så dyrbart för oss vanliga människor hur mycket angelägnare ska det då inte vara för en regering att överleva ytterligare ett val? En pressad regering kan göra nästan vad som helst för att få några års respit. Jag kan inte hitta på någon annan förklaring till det apspel som pågår inför medborgarnas förfärade ögon. Exemplen är legio. Låt mig nämna två.
(Conspiratio, ōnis, a blowing or breathing together.)
Inget samhälle kan styras om inte beslut fattas utifrån riktiga informationer om den situation och det faktiska problem som skall behandlas. Ibland måste visserligen beslut fattas i sådan tidsnöd att det inte finns möjlighet att fullt ut kontrollera nödvändiga fakta. Regeringens och folkhälsomyndighetens beslut vid pandemins början var ett exempel på en sådan situation. Det var inte lätt att bedöma en snabbt föränderlig situation, i vilken skeendena i stora delar var fördolda därför att den nya smittans egenskaper var okända.
En sak, som förefaller mig viktig och dessutom alldeles självklar, verkar ha svårt att tränga in i den allmänna meningen. Den saken är att den skadliga politiskt korrekta ideologi som dominerar det officiella tänkandet i Sverige (och, fast mindre koncentrerat, i många andra västländer) beror på att västerlandet införde allmän rösträtt för lite mer än hundra år sedan utan att begripa det som alla vet, nämligen att man inte kan ge sina ombud helt fria tyglar. Till exempel skulle ingen bonde anställa en lagårdsförman och låt vederbörande styra verksamheten på egen hand och dessutom ha fri tillgång till bondens plånbok.

Sovjetunionens statliga censur strök namn på dissidenter i böcker, suddade bort personer från bilder och förbjöd utgivningen av misshagliga verk. Allt skedde i den proletära revolutionens namn.
Jag har länge sett det svenska sönderfallet komma. Troligen upptäckte jag det på något emotionellt plan när jag på sjuttiotalet arbetade på Sida. Det var inget särskilt dåligt med Sida, det var bara en välfärdsmyndighet som alla de andra, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och de kommunala socialförvaltningarna och så vidare. Där jobbade välutbildade, intelligenta och ambitiösa människor med de bästa tänkbara avsikter. Alla ville göra väl.
År 2100 beräknas jorden ha nio miljarder människor. Världens höga barnafödande finns i subsahariska Afrika och i några få muslimska länder i Mellanöstern som Irak, Yemen, Palestina, Pakistan och Afghanistan.
Av de tio länder som kommer öka sina befolkningar mest mellan år 2000 och 2100 ligger samtliga i Afrika. Dessa länder kommer öka sina befolkningar med 296–581 procent. Av de tio länder som kommer minska sina befolkningar mest är åtta sekulära europeiska länder med låg invandring, plus Kuba och Sydkorea. Dessa länder kommer minska sina befolkningar med 41–62 procent.
Av alla vallöften Donald Trump gav 2016, var det ett som mer än andra tillförsäkrade honom segern. Jag tänker inte på löftet att bygga muren, även om det var en idé många gillade, eftersom droger, kriminalitet och oreglerad invandring via Mexico faktiskt utgör ett problem. Jag tänker inte heller på löftet att sätta Amerika främst, vilket varje republikansk kandidat hade kunnat skriva högst upp på sin valaffisch, utan att precisera närmare.
Det sägs att framtidens politiker, människorna som ska ta över Sverige, formas under sin tid i ungdomsförbunden. Det säger då mycket när en av Socialdemokraternas största SSU-distrikt togs över av islamister.
Efter mediarubriker om SSU Skåne hade vissa kunnat tro att problemet löstes. Istället blev det då SSU Helsingborg som hamnar i blåsväder, när det upptäcks att en ledande figur konverterar medlemmar till islam.
Gud gav oss tio bud och Runar Sögaard har brutit mot nio av dem, i varje fall om man får tro hans senaste bok med samma namn. Själv har jag bara brutit mot åtta – men eftersom många i Sverige propagerar för ett Kalifat gjorde jag en avstämning mot Sharialagarna också. Resultatet var förskräckande. Enligt den här sammanställningen (som jag hittade på nätet) är mina synder så allvarliga att jag borde halshuggas inte mindre än sju gånger, plus bli utkastad från ett hustak. Till och med den indiska solhälsningen som jag praktiserar regelbundet, visar sig vara en dödssynd.