Det nya fenomenet BLEXIT (Black EXIT från det demokratiska partiet) i USA har inspirerat medlemmar i en annan traditionell väljargrupp, den judiska, vilken också alltid röstat på demokraterna i särskilt hög utsträckning. Nära fyra av fem judar röstade demokratiskt under kongressvalet 2018. Judarna har dock inte alls samma skäl som afroamerikanerna att byta parti. I nordstaterna bor de senare ofta i stora städer med ibland dåliga bostäder och offentliga tjänster av låg kvalitet och som sedan minst femtio år styrts och misskötts av demokratiska politiker. Inte minst av det skälet är det logiskt, om svarta prövade att rösta på republikanerna. Men Trump, som 2016 ändå lyckades bättre än någon republikan på senare tid, nådde inte ens upp till 10 procent av den folkgruppen.

Samhället drabbas allt oftare av negativa konsekvenser till följd av olaglig verksamhet. Landets ledande partier har påkallat behovet av särskilda insatser av typ ”avhopparverksamhet” och exitprogram för så kallade gängkriminella. Socialstyrelsen nu tagit fram riktlinjer och praktiska tips för genomförandet av sådana insatser.

Från regeringshåll har förtydligats att samhällets svar på olaglig verksamhet primärt ska vara utbildning och arbete. Detta betyder per definition att problemet inte handlar om kriminalitet, utan om arbetslöshet som förekommer gruppvis.

Som läsare av Helsingborgs Dagblad har jag då och då, säkert tycker du alltför ofta, mailat information och synpunkter till dig med den fåfänga ambitionen att öppna dina ögon.
Det jag främst har reagerat mot är ledarredaktionens tystnad inför de mycket förutsägbara konsekvenserna av EU:s största invandring. En politik som gjort allt fel: för många ankommande med för lågt humankapital och alltför avvikande värderingar samt ett kravlöst mottagande. Borde inte en seriös ledarsida belysa sådant? Politikernas beslut har uppenbarligen haft ditt gillande. Att man inte skall ta emot fler än man klarar av saknar tydligen ni liberaler förståelse för.

Kommuninvest grundades 1986 av nio kommuner och landstinget i Örebro län. Bakgrunden var att små kommuner inte hade tillgång till så attraktiva lånevillkor på den internationella penningmarknaden som de största kommunerna kunde få. Förfarandet blev att upphandla större lån gemensamt och för att säkra kreditvärdigheten fanns två förutsättningar, dels att en kommun lånade hälften av sitt lånebehov i svensk bank och där blev kreditvärderade och andra hälften genom Kommuninvest, dels ingick en solidarisk borgen för Kommuninvests hela upplåning. I ett extra avtal, det så kallade regressavtalet, förband sig kommunerna att efter ett eventuellt fallissemang se till att konkursskulderna omfördelades mellan borgenärerna så att varje kommun enbart behövde betala sin faktiska del av skulden till Kommuninvests konkursbo.

Om du vill ha en ram i vilken du kan placera in dina egna och andras iakttagelser av utvecklingen i Sverige, så föreslår jag här en enkel modell. Den strider inte mot delförklaringar av något slag. Modellen är halvt systemteknisk, halvt intuitiv. Den betraktar systemet Sverige från ovan, likt en vädersatellit, men du kan zooma ner till individ- och familjenivå eller mellannivåer och se samma kraftspel. Med ett uppifrånperspektiv behöver vi inte spekulera om de olika aktörernas medvetenhet, drivkrafter och mål.

När jag i DGS senast behandlade handelskonflikten mellan USA och Kina hade USA just infört tullar på 25 procent avseende en kinesisk export på 200 miljarder dollar. Det skedde efter att Peking vägrat att godta de framförhandlade reglerna om en noggrann kontroll av att ingen part bröt mot avtalets regler. Detta medförde att förhandlingarna avbröts.

”Som om det inte vore nog med politiskt inkorrekta begrepp i den här utställningen: Herremannen, Länsherren, Familjefadern… Med renässansman åsyftas vanligtvis ett universalgeni under renässansen av manlig börd.”

Var står detta? På Tycho Brahe-museet på Ven i Öresund, som jag idag besökte med ett par barnbarn. Utställningen är producerad av Landskrona Museum och återfinns i den tidigare Allhelgonakyrkan på ön.

Tidningen The Economist (20 juli, sidan 21): ”Rent control – a policy that never works”) menar att varje försök att reglera bostadsmarknaden ger kontraproduktiva resultat.

Sveriges beklämmande och permanenta bostadsbrist är en följd av den ”tillfälliga” hyresreglering, som började i all välmening 1917 då första världskriget drivit upp priserna på bränsle.

Moderaterna under sin nuvarande ledning, har blivit ett kraftlöst, politiskt vilsegånget parti som hindrar den tillnyktring Sverige behöver, som ligger som en våt trasa över en konservativ opinion och som i grunden sviker sina väljare och det svenska samhället. Genom att motarbeta ett oppositionellt konservativt block, motarbetar man möjligheten till ett regeringsskifte, och gör sitt parti till en politiskt betydelselös figurant som lämnat sitt uppdrag. 

Svaret är nej med anledningen av att konkurs är en fackterm som gäller företag och som regleras av två lagar, aktiebolagslagen och bokföringslagen. Där anges vad det åligger en VD att göra om halva egna kapitalet är förbrukat.

För kommuner gäller andra regler, vilka är oklara och inte mycket prövade. Kommuner är tvångsorganisationer, som inte får upphöra men som får svårigheter om det blir underskott i kassan.

Onsdagen den 24 juli 2019 satt den ärrade och hyllade FBI-veteranen Robert Mueller – ditsläpad under hot om tvång – under sammanlagt mer än sex timmar i förhör hos den amerikanska kongressens representanthus. Han var tvingad dit av de demokratiska ordförandena i de juridiska och säkerhetspolitiska översiktskommittéerna; var och en med ett eget mandat att kalla till sig statstjänstemän och utomstående vittnen och hålla förhör med dem under ed. De kan göra det för att kontrollera att den exekutiva branschen håller sig till de spelregler som den lagstiftande församlingen, kongressen, har bestämt.

Många människor oroar sig över att temperaturen kommer att stiga med flera grader om inte atmosfärens halt av fossil koldioxid minskar radikalt och snabbt. Samma uppfattning kommuniceras genom den vilseledande sammanfattningen för beslutsfattare som syftar till att reflektera FN:s klimatpanels (IPCC:s) ställningstagande i frågan. Visst är det acceptabelt att bara gissa, även i en sammanfattning för politiker. Men när man sedan beräknar resultatet av gissningen genom att beakta observationer, dvs. jämföra gissningen med verkligheten kan man dock bevisa om gissningen var fel.

En upprymd, förväntansfull stämning råder den här veckan bland de tre-fyra miljoner invånarna i Ukrainas huvudstad. Landet håller på söndag ett hastigt påkommet parlamentsval som ska befästa den nyvalde presidentens ställning.

På Maidan – Självständighetstorget på vilket envetna demokratidemonstranter åren 2013 – 14 slet Ukraina ur den ryske presidenten Putins grepp – hörde jag Dennis, en ung man inom turistnäringen, säga:

”Vi måste ge honom en chans.” 

Enslingen Anders, 82 år, dog dagen efter att han skjutsats hem från sjukhuset, den fjärde juli 2019. Han dog i sin säng i sin ensamhet, i sitt nedgångna föräldrahem ute på landet.
Anders är ett påhittat namn för att skydda hans identitet. Han var morbror till en vän.

I början av juli ringde han min vän och berättade att han var på den mellanstora stadens sjukhus. Han hade fått bältros som kan göra väldigt ont. Denna åkomma drabbar ofta äldre då immunförsvaret är svagare. Virus från barndomens vattkoppor får kraft att blomma ut.

Att hantera osäkerhet är en fundamental uppgift inom en rad områden. Vetenskap, politik, journalistisk, ekonomi, företagande – ja inom nästan allt som människor företar sig.

Vetenskapens stora framgång har berott på dess överlägsna sätt att hantera osäkerhet. Inget som inte kan anses synnerligen säkert får antas utan att utredas noga. Och, viktigast, de osäkerheter som ändå alltid återstår måste redovisas mycket noga.

De förutspår att jordens undergång kommer att drabba oss imorgon och ropar på radikala förändringar. Deras tankar, som förr var marginaliserade, har koloniserat de västerländska samhällena. Porträtt av en annalkande totalitarism.

Forumet i Davos, den 25 januari 2019. Med fast och nästan grym blick och ett litet, tjurigt ansikte omgärdat av två blonda flätor läxade 16-åriga Greta Thunberg upp världens storföretagare och politiska ledare.

1967

”Nu har flickorna varit hemma, för Ester susa nyss förbi på cykeln” konstaterade Greta, vår grannfru, när mor energiskt trampade förbi, med våra nedtagna flygblad på pakethållaren.

I brukssamhället där hemmet låg fanns fyra anslagstavlor, en på bruket, en vid kyrkan, en vid stationen och en uppe i samhället, som mor nu befriat från budskapet ”USA ut ur Vietnam” och ”Stöd FNL”. Till råga på allt hade vi utan lov klämt upp våra affischer mellan kyrkans plats och nykterhetslogens.

Föreningsfriheten eller organisationsfriheten är rätten för svenska medborgare att bilda och tillhöra organisationer utan statsmakternas eller andra aktörers ingripande vilket kallas positiv organisationsfrihet. Denna frihet inbegriper också rätten att stå utanför organisationer, det vill säga negativ organisationsfrihet. I Sverige skyddas föreningsfriheten i Regeringsformens andra kapitel:

Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad … föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften.

I en snärtig och tankeväckande kommentar till Liberalernas ledarval skriver signaturen CrispyKreem på Flashback:

Enligt vänstern består gräddan av vitmakt-rörelsen av en svart folkpartistisk kvinna från Burundi (Nyamko), en svensk-kurdisk nationalekonom (Tino), en ensamkommande från Iran (Hanif) samt en moderattjej född i Rumänien (Alice). Den enda antirasistiska motkraft som skyddar minoriteter från de här fascisternas stöveltramp är blonda och blåögda Anders Lindberg, Jonna Sima och Daniel Swedin, nu efter att den likaledes blonde, blåögde och pursvenske Ullenhag röstats bort till förmån för Sabuni….

Som libertarian förväntar man sig ofta, att motståndet mot Politisk Korrekthet (PK) avseende något område skulle vara hårdare än det är. Man frågar sig då: Varför finns så många andliga vindflöjlar? Varför föraktar inte människor kravet, att man ska anpassa sina åsikter och sitt språk till vad PK kräver? Ja, genom socialdemokratins massindoktrinering av svenskarna på många sätt sedan 50-talet och det då nya TV-mediets slagkraft ökade likformigheten gällande åsikter i Sverige. Efter murens och Sovjetunionens fall har PK – utan att möta starkt borgerligt motstånd – kunnat växa sig stark. Och då de flesta människor numera tror, att de ska ha åsikter om allt, och det lättaste sättet då naturligtvis är att överta de åsikter man möter hos media och vänner, har genomslaget för PK blivit stort.

Säga vad man vill om det moderna svenska samhället, men naiviteten angående tron på människans inneboende goda natur är genomgående i alla politiska reformer och dagordningar. Nu ska till exempel FN:s barnkonvention bli lag första januari 2020 i Sverige. Barn ska hädanefter anses som egna individer med egna rättigheter. Som alltid kommer detta att följas upp med utbildning inom kommuner, landsting och statliga myndigheter för att lagen ska implementeras på ett rätt sätt. En konkret förändring blir att barnkonventionen kan användas i domstolar vid exempelvis vårdnadstvister. Så långt så bra.

Sjukvårdens kostnadskris pågår med oförminskad styrka. Samtidigt har alla tidningsdebatter varit plågsamt förutsägbara. Det har varit avsändarnas egenintressen som dikterat innehållet. Inte omtanken om sjukvårdens systemdefekter.

Men under de senaste veckorna har det väckts nytt liv i debatten. För en tid sedan utkom i bokform en intressant analys av hur sjukvården sedan mitten av 1900-talet påtvingats helt artfrämmande och kontraproduktiva ledningsfilosofier.

I Adventskyrkorna i Nyhyttan och Örebro kunde man 25 – 26 maj träffa filmteamet bakom ”Barfota Rop”, en film om ”Roparrörelsen”.

”Den handlar,” enligt presentationen, ”om modet hos barn och unga som stod upp för att skapa förändring”.” Barn, unga och olärda får en ingivelse från Gud att börja ropa ut till förändring och hela samhällen förändras.”

”Vaaars ä Hans”, teaterviskade hustrun och gav mig mobilen. ”Hej, Hans här. Hur är det i Storuman kommun?” Tyst ett bra tag och därefter, ”Jag flyttade från Storuman till Danderyd för 15 år sedan”. – ”Jaha, då har du några år kvar till femtio!”, var mitt svar.

Det stämde också och Storuman (som jag kallar honom från och med nu) hade flyttat från Storuman i efterdyningarna av statsminister Perssons stora utjämningsreform mellan våra 290 kommuner gällande skatteintäkter och kostnader under 1900-talet sista år. I sin nuvarande form började allt detta 1996.