Omkring 16 miljoner liv gick förlorade under första världskriget. Den 11 november 1918 ingicks vapenstillestånd mellan Frankrike och Tyskland på västfronten. Första världskriget var visserligen i praktiken över för alla inblandade. Men allt dödligt våld och alla allvarliga krigsoperationer upphörde inte med automatik efter detta. När vapenstilleståndet väl kommit till stånd inleddes ytterligare en tid av oro och anarki, med mer elände och död. Kupper, revolutioner, självständighetskamper och inbördeskrig avlöste varandra runt om i världen.

Med freden kom också spanska sjukan, som skördade många fler offer än själva kriget. När krigen och eländet upphört, infann sig hos många människor en uppbrottsstämning. Gamla misstag fick inte göras om, en ny och bättre värld var möjlig. Men övergången till fred blev svårare än väntat. Mellan åren 1917, ryska revolutionens år, och 1923, året då Adolf Hitler genomförde sin misslyckade ölkällar-kupp i München, stod mycket och vägde. Denna tidsepok utgör, enligt vissa forskare, en historisk epok, under vilken förberedelserna för ett nytt storkrig inleddes.

På bilderna från den senaste tidens svenska ”Black Lives Matter”-demonstrationerna dominerar de unga kvinnorna.

Intrycket av att dessa utmärker sig som vänsterradikal åsiktsgrupp bekräftas av SVT/Novus Partisympatiundersökning i februari 2020 där Vänsterpartiet får 23,9 procent av sympatierna bland kvinnor 18 – 29 år, att jämföras med 8,8 procent av männen i samma ålder. Kvinnorna har också betydligt högre siffror för Socialdemokraterna och Centerpartiet.

De unga kvinnornas vänstersympatier, den aggressiva aktivismen inom #metoo-rörelsen, Refugees Welcome, den mer extrema feminismen, HBTQ-rörelsen och deras klimatalarmism är inga nyheter, men har hittills inte väckt så starka reaktioner.

Pappa har som så många äldre stannat hemma sedan i mars och inte kunnat ta sina vanliga prover för att kontrollera diabetes och njurar. Han har också tittat på CNN som rapporterat om att bära munskydd är det mest effektiva sättet stoppa smittspridning från person till person, enligt en ny studie. Jag och min man har också valt att självisolera oss för att kunna hjälpa till. Vi handlar allt på nätet, mat, medicin och andra förnödenheter och besöker vare sig vänner eller offentliga inrättningar.

I månader har svenska Folkhälsomyndigheten försvarat sin kontroversiella hållning att inte rekommendera kraftfulla skyddsåtgärder och restriktioner som svar på den globala covid-19 pandemin. Men nu rämnar försvaret.

Den inflytelserika medicinska tidskriften British Medical Journal gör den 12 juni en kritisk analys med titeln ”Has Sweden’s controversial covid-19 strategy been successful?”.

Under åren 1994–2002 satt jag i riksdagen för kristdemokraterna, de fyra sista som vice ordförande i lagutskottet (numera civilutskottet). Mina egna erfarenheter ligger till grund för betraktelserna i denna uppsats. Rent allmänt kan man notera att konstitutionella frågor inte är föremål för någon mer allmän debatt även om det stundtals sticker upp en och annan synpunkt eller till och med en debattbok.

Ärade svenska folk, väljare och ledamöter av Sveriges riksdag, när Nyttiga Svennepartiet (NSP) bildades för några år sedan kunde ingen ana vi skulle få egen majoritet i riksdagen.

Med stöd av folket kan vi idag lägga fram vår första regeringsförklaring som visar vägen till ett mer framgångsrikt sammanhållet och lyckligt Sverige.

Vår politik utgår från den enkla sanningen att vad som skapar vårt välstånd är den nyttiga svennen, ett begrepp som många först skrattade åt innan de förstod innebörden. En nyttig svenne är en person som tar ansvar för sitt eget liv och levererar nytta till andra. Det handlar om allt från att vara skötsam, till att utbilda sig till att bli anställningsbar, försörja sig själv och undvika ligga andra till last. Men också att bidra till samhällets goda genom att dra sitt strå till stacken för det gemensamma.

En artikelgenerator eller ”paper generator”, är datorprogramvara som sammanställer vetenskapliga artiklar i det format som förekommer i akademiska vetenskapliga tidskrifter eller konferensförfaranden. Programmet generar ett tekniskt språk från det specifika ”vetenskapliga” fältet för att komponera nonsensmeningar som låter övertygande. Texten kompletteras med tabeller, figurer och referenser som också förefaller relevanta.

Exempel på sådana datorprogram är Postmodernism Generator, snarXiv och SCIgen vilka finns fritt tillgängliga online. Datorprogrammet The Postmodernism Generator utvecklades 1996 av Andrew C. Bulhak från Monash University.

”Should I stay or should I go?” är den välkända refrängen från The Clash’s gamla hit från 1981. Den snutten skulle kunna vara signaturmelodi för de som följer svensk politik och har kunnat följa debattens fördumning samtidigt som situationen blir allt allvarligare. Den som debatterar på nätet kan inte ha undgått frågan om huruvida det är dags att lämna landet, vilket ofta manar fram intensiva känslor både för och emot.

Men innan vi kommit dit måste vi börja med en grundläggande frågeställning: Är Sverige såpass misskött och underminerat att det föreligger en reell risk för systemkollaps i vår livstid?

Under våren förklarade president Trump att han tog klorokin vilket han menade skulle förebygga och minska risken för komplikationer om han skulle bli smittad av coronavirus. För detta blev han kritiserad från medicinskt experthåll, liksom från politiker i det demokratiska lägret. Kritiken har tilltagit ordentligt de senaste veckorna med anledning av uppgifter om allvarliga biverkningar av klorokin som publicerades i den ansedda medicinska tidskriften The Lancet.

Sverige är världens extremaste land. Inte nog med att det är kallt som attan och somrarna korta, om än ljuvliga, så vi ligger alltid stadigt i topp när det gäller att vara den mest sekulära nationen i världen. Vi står inför utmaningen att leva tillsammans med människor med bakgrund från hela världen som har olika livsåskådningar och religioner.

Det medför att religion inte kan vara den sammanhållande faktorn i Sverige. Men vi måste ha en sammanhållande faktor för att överleva som nation. Och kanske är det inte konstigare än att vi har Sverige som den sammanhållande faktorn. Ett Sverige vi alla kan vara stolta över att bo i.

Sverige har även bland världens högsta medellivslängd och ligger tillsammans med de andra nordiska länderna högst när det gäller världens lyckligaste befolkningar. Vi är det land i världen som har haft fred längst, och det ska vi fortsätta med.

Svenska myndigheter har i den nationella kris som Covid-19 kastat in landet i, i alltför stor utsträckning fortsatt med ”business as usual”. Hanteringen av krisen har varit klantig och inkompetent, och man har förlitat sig på aktörer som inte klarat av att leda och ta ansvar för den allvarliga medicinska, sociala, och ekonomiska situation som COVID-19 utbrottet försatt landet i.

Många experter hade tidigt varnat för att en global pandemi skulle komma, frågan var bara när. Det blev den 31 december 2019 som den kinesiska regeringen rapporterade om de första fallen. Medan många europeiska länder planerade för att möta utbrott på egen mark, så nedtonade ansvariga svenska myndigheter systematiskt ett sådant hot. Men den 31 januari rapporterades det första COVID-19 fallet i Sverige från Länssjukhuset Ryhov i Jönköping, en kvinna i 20-årsåldern. Därefter har utvecklingen i Sverige varit närmast katastrofal jämfört med våra nordiska grannländer som hanterat coronakrisen på ett helt annat och mycket mer ansvarsfullt sätt.

Men hur har civilsamhället respektive staten hanterat krisen?

I dagens Sverige tas det ansvar huller om buller – eller snarare uppmanas till. En enkel sökning i Google på frasen ”Vi måste ta ansvar” gav imponerande 122 000 resultat. De svar som kom upp på resultatens första sida omfattar tagande av ansvar för barn och ungas psykiska hälsa, för byggandet, för våra barnbarn, för att ställa om till en fossilfri stad, för våra medmänniskor, för att minska smittspridningen, för nyanlända i Nynäshamns kommun som inte går före i bostadskön, för våra barn samt för vårt gemensamma hem.

Tro handlar om trohet. Det handlar också om tillit. I den mer vulgära debatten om religion så ställer man inte sällan orden tro och vetande mot varandra. Dels bygger det på en överföring av de grekiska orden ”pistis” och ”gnosis” men som inte låter sig översättas enkelt till den moderna svenskan. Och dels bygger den på premissen att tro är godtrogenhet. Men alla tror. De flesta av oss tror på atomer även om vi normalt sett inte brukar se dem. Men vi tror på vetenskapen och dess beskrivning av verkligheten.

Tro är en aspekt av det mänskliga livet. Vi måste tro på vissa saker, och tro är som sagt nära sammankopplat med trohet. Det är ett karaktärsdrag. Vi litar på något eller någon, och det finns ett underförstått löfte. Vi tror att vi kan lämna cykeln olåst när vi går till affären om vi bor i ett tryggt området, där man tror och litar på varandra. Där det finns tilltro.

Förtroendet för politiker faller. Decemberöverenskommelsen trotsade flagrant folkviljan. Riksdagen är ett knapptryckarparti vilka slaviskt följer partilinjen utan mycken hänsyn till åsikter hos väljarna. Statens befattningar tillsätts efter partibok och alls icke utifrån kompetens, vilket är ett flagrant brott mot grundlagen (RF). Väljarna känner sig maktlösa och populister vinner terräng.

Den franske statsmannen Talleyrand lär ha sagt att ”talet är människan givet för att hon därmed ska kunna dölja vad hon tänker”, och så kanske det är. Men mer påtagligt och bekymmersamt i Sverige idag är hur vår överhet och dess supportrar använder språket för att dölja eller åtminstone förvanska verkligheten.

Man gör det genom att ersätta mer exakta och objektiva ord med inexakta och värdeladdade. Politiskt korrekta politiker beskriver till exempel mer sällan de reaktioner de väcker som kritik utan som ”hat och hot”. Oprecisa på gränsen till meningslösa värdeord som ”mörka krafter” trumfar en redovisning av de kritiska åsikterna.

Runt sekelskiftet mellan arton- och nittonhundratalen skapades en stor rörelse som fick sin kraft av fattigdom och social misär. Av en mäktig folklig kraft sattes solidariteten i högsätet. Socialdemokratin blev banérförare för det samhällsprojekt som Per-Albin gav namnet Folkhemmet.

Jag läste Patrik Engellaus artiklar om att en företagare i Ockelbo behövde folk för att göra skogsarbete. Företagaren fick sju personer av Arbetsförmedlingen men han fick ge upp ty kandidaterna kunde inte utföra arbetet. Förr i tiden gick det väldigt bra när thailändare kom och utförde arbetet.

Vad är egentligen problemet? En möjlighet är att de sju personerna var invandrare som inte kan förstå instruktioner på svenska eller engelska eller saknar motivation.

Vad är det som skiljer viruset SARS-CoV-2 och pandemin COVID-19 från andra pandemier som drabbat mänskligheten genom historien? En viktig skillnad är att andra pandemier, som regelbundet återkommande influensapandemier, inte på långt när utlöst så mycket rädsla och frukta, och så omfattande samhällsåtgärder som den SARS-CoV-2-pandemi som pågår just nu.

Trots att olika pandemier drabbat mänskligheten genom historien så föll under många år dessa risker i glömska. Effektiva vacciner och modern medicin hade under senare delen av 1900-talet framgångsrikt hanterat allvarliga pandemier. Men hur kom det sig att stora delar av samhället hade bortsett från möjligheten att okända och potentiellt allvarliga pandemier på nytt skulle kunna drabba världen? Det var ju något som de flesta seriösa riskbedömare hade varnat för i åratal. Världens politiker var upptagna med andra mer svårbedömda och mer avlägsna risker.

Vilket ansvar har regeringen enligt konstitutionen? Många medborgare tog beredskap som en självklar del av statens plikter. Staten räknade emellertid med den globala marknaden och den fria handeln inom EU och satsade istället på välfärds- och identitetspolitik.

Den konservative skribenten David Ideström skrev nyligen en bra artikel om hur vi kan återuppliva det konstruktiva samtalet mellan de politiska lägren. Med tre enkla punkter kan man finna gemensamma kontaktytor, bibehålla ömsesidig respekt, och förhoppningsvis uppnå en bättre förståelse för respektive ståndpunkt.

”Kastrathögern” är ett begrepp som på senare tid börjat dyka upp i politiska diskussioner även i politiskt mer stillsamma kretsar. Det är naturligtvis både osakligt och orättvist, men samtidigt märkvärdigt anslående.

Det fångar något, kanske känslorna inför de ledande moderata politiker som drivit partiet från en i grunden konservativ ideologi till att bli en avkönad, ideologiskt urvattnad och politisk kraftlös organisation som väl mest påminner om det gamla Folkpartiet.

År 2007 infördes meritpoäng på gymnasiet. Sedan dess får den elev som läser avancerade kurser i matematik, engelska och andra språk lägga till extra poäng på sitt betygsgenomsnitt. Maximalt kan man få 2,5 meritpoäng, vilket betyder att en elev som egentligen har ett snitt på 10,5/20 kan, om han eller hon läst rätt kurser, få tillgodoräkna sig ett snitt på 13/20. Poängen med meritpoängen är att uppmuntra gymnasieelever att läsa sådana kurser som ger kunskaper som samhället och vår ekonomi är i stort behov av. Sveriges ekonomi behöver dock inte bara flerspråkiga matematiker, utan den absolut största bristen finns inom hemtjänsten och äldreomsorgen. Vi bör därför ge meritpoäng till elever som väljer att sommarjobba där.

I mitten på 70-talet bodde vi ett par år i Bjärred vid Öresund, norra delen av Lommas kommun. En liten ort som växte på grund av att folk som jag som jobbade i Lund ville bo på landet. Kolugnt på den tiden som de flesta små orterna i Skåne. Det hade varit trevligt att bo kvar, men det är ju jobbet som styr. Det är ganska sällan som Lomma nämns i media.

Paula Ternström berättar om hur hennes partner tog ett covid-19-test och fick ett oväntat svar. Ingen verkar veta med visshet hur det är med testernas tillförlitlighet. Myndigheterna avråder från allt som inte ger säkra besked. Men under vissa förhållanden verkar somliga tester ändå vara pålitliga. Och hur är det med sjukvården och den så omhuldade jämlikheten? Kan vi med gott samvete gå till privata vårdaktörer som tar mer betalt?

Samhällsförändring är det vi traktar efter. Vi kan ha lite olika åsikter om vilka förändringar som är mest angelägna och hur samhället helst bör utvecklas. För min del är jag övertygad om att det är särskilt viktigt att vi värnar om en samhällsutveckling som främjar goda relationer människor emellan, samhörighet och kompetens. Ett av flera sätt att förändra samhället är genom att bedriva ett konstruktivt samtal med andra människor, det vill säga också med människor som har helt andra uppfattningar och synsätt än oss själva. På så sätt kan vi i många fall nå fram till effektiva lösningar på svårknäckta problem.

Den gamle pensionerade ingenjören ringer upp sin dotter.

– Den här förfärliga sjukdomen, de säger att den är väldigt smittsam. Det är så man börjar bli orolig …

– Ja, men man har försäkrat att det är högsta prioritet att skydda våra äldre, så de har nog koll på läget.

– Tillåt mig tvivla, jag ser inte att hemtjänsten har vidtagit några åtgärder. Vad skulle det vara? De har ju inte ens munskydd de som kommer.

På påskdagen sände radions P1 en intervju med den tidigare ärkebiskopen K G Hammar. Det var en välgjord och intressant intervju med denne kyrkoman som skapade stora rubriker under sin ämbetstid. Det gav en anledning att titta närmare på raden av svenska ärkebiskopar.