Samhällsförändring är det vi traktar efter. Vi kan ha lite olika åsikter om vilka förändringar som är mest angelägna och hur samhället helst bör utvecklas. För min del är jag övertygad om att det är särskilt viktigt att vi värnar om en samhällsutveckling som främjar goda relationer människor emellan, samhörighet och kompetens. Ett av flera sätt att förändra samhället är genom att bedriva ett konstruktivt samtal med andra människor, det vill säga också med människor som har helt andra uppfattningar och synsätt än oss själva. På så sätt kan vi i många fall nå fram till effektiva lösningar på svårknäckta problem.

För att nå så långt behöver vi dock överkomma vissa hinder. Många av oss tillbringar en stor del av vår tid tillsammans med människor som präglas av samma idéströmningar och attityder som oss själva och då är det ofta svårt att vara öppen för andra perspektiv. Polariseringen i samhället leder till åsiktsisolering, men om vi vill förändra samhället är det sådan åsiktsisolering som vi behöver bryta igenom. Mot bakgrund av denna framväxande problembild kan man fråga sig: Hur kan vi bedriva ett konstruktivt samtal och nå fram till människor?

Var väl insatt i sakfrågorna

Först och främst bör man naturligtvis sätta sig in i de väsentliga aspekterna i ämnet så att man kan utveckla och beskriva dessa på ett sammanhängande sätt. Min erfarenhet är att det kan vara klurigt att skapa sig en helhetsbild av ofta ganska komplexa samhällsproblem. Vilka samband är trovärdiga och vad är mest väsentligt i sammanhanget? Vilka aspekter, problem eller möjligheter har jag missat? Det är viktigt att försöka skapa sig en uppfattning om fullständigheten i de resonemang och samband som man stödjer sig på.

Vill man sedan också nå fram till andra människor är det ju viktigt att försöka sätta sig in i de argument och värderingar som är viktiga för motparten så att man kan bemöta dessa på ett konstruktivt och hänsynsfullt sätt.

Undvik vänster-höger-polemik

Den allmänna diskussionen präglas ofta av vänster-höger-polemik och en vilja att, mer än något annat, gå vinnande ur debatten. Alltför ofta tenderar vi att överdriva motpartens argument eller lyfta fram någon aspekt eller detalj i motpartens argumentation som framställer denne i dålig dager. Vid andra tillfällen kan man i svepande ordalag tillskriva motparten mindre hedrande egenskaper genom att använda sig av något nedsättande epitet.

Kortsiktigt kännas sådant bra, men det främjar inte ett konstruktivt samtal och bidrar inte till en utveckling av kunskapsläget. Mer troligt är istället att det förgiftar debattklimatet och leder till ytterligare polarisering.

Var ödmjuk

Är det möjligt att vara mer ödmjuk och tillgänglig i mötet med andra människor? Om man är genuint ödmjuk är det möjligt att fler skulle kunna närma sig sakfrågorna med ett öppet sinne och sedan på allvar få tillfälle att överväga, sätta sig in i, och ta ställning till de resonemang som man själv värnar. Annars riskerar vi att människor tenderar att söka stöd hos andra individer och grupperingar och i förlängningen i helt andra ideologier. Man kan bland annat vara tydlig med att konstruktiva förslag kan komma från samtliga politiska grupperingar, förmodligen är andra då mer öppna för de initiativ eller resonemang som man själv anser vara konstruktiva.

Emellanåt kan man vara tvungen att bemöta ohederliga debattörer, bör kanske tilläggas, och då kan man i vissa fall eventuellt bete sig lite annorlunda, men det konstruktiva samtalet måste vara utgångsläget. Vi kan nå fram till många människor – genom ett samtal som vädjar till både sammanhängande logik och människors känslor.

BILD: Debattklubb. Chicagouniversitetet i USA, 1950-tal.

David Ideström bor i Tullinge söder om Stockholm. Han är medlem i Konservativa Föreningen Stockholm.