Sverige behöver ett kvalitetssäkrat betygssystem. Det står klart för de flesta. En del reformer upplevs så självklara att det är svårt att förstå varför de inte är genomförda. Patrik Engellau skriver här på Det Goda Samhället om det svenska betygssystemet och behovet av att stöpa om det. Inte minst för att få bukt med betygsinflationen. Jag kan bara hålla med.  

Sverige och Frankrike liknar varandra på många vis. Båda är omkring tusenåriga nationalstater, trots vad vissa historiker tror (se Azar Gat). Båda var tills nyligen kulturellt relativt homogena länder och båda har under sekler haft en stark centralmakt. 

Då man pluggade förr i tiden fick man lära sig att demokrati betyder folkstyre. Man fick lära sig att det finns olika åsikter. Folk ska kunna framföra de åsikter de har. Väljaren ska kunna välja mellan olika alternativ. De senaste åren har den svenska demokratin dött. Sverige har blivit en skendemokrati. Som väljare kan du rösta på det röda laget om du får din inkomst från staten för att du jobbar åt Luleå kommun. Om du jobbar åt Handelsbanken röstar du på det blå laget. Både det röda och blå laget är liberala.  

Förut brukade jag bo i en stadsdel som hade ett medelklassområde och ett invandrartätt område. Då jag gick ut i området för medelklass fanns det stora, vackra och fantastiska lekplatser men barnen lyste med sin frånvaro. Lekplatserna var tomma. Då jag tog promenader till det invandrartäta området såg jag cirka 50 barn per lekplats. Det fanns cirka två vuxna som höll koll på 50 barn.

Det är märkligt hur saker ’bara blir’ på ett visst sätt och hur vi plötsligt befinner oss i smutsen därför att ’ingen sett det komma’. Här följer ödmjuka funderingar kring som jag inte förstår, och möjligen har missuppfattat. Jag har i vart fall fler frågor än svar. 

En gång skulle jag träffa en dam. Hon skulle komma hem till mig. Allt verkade bra tills hon sa att hon skulle ta en elsparkcykel. Jag sa att jag ej gillar elsparkcyklar och det gick åt skogen. Jag är ej så kräsen att jag bara kan träffa perfekta damer men jag drar gränsen vid elsparkcyklister.  

Det var längesedan Krakowträdet i Paris var samlingspunkt för att ta del av det senaste skvallret. Fjärde vågens feminism har de sociala medierna som huvudscen. Ett klick bort, och alla vet. 

Vinden har mojnat sedan #metoo briserade med full kraft som en tornado över världen 2017, och ingen man gick säker. Men då och då vässar kvinnorna klorna, och journalistkåren, såväl som kvinnomagasinen, hänger på. ”Nu lever kvinnorna farligare igen.”  

I många år har Sveriges politiker som är saliga i den mångkulturella anden mobbat Ungern. De har sagt att Ungerns familjepolitik osar 30-tal för att Ungerns regering vill hjälpa ungerska damer att få bebisar i stället för att satsa på okontrollerad massinvandring från världens mest våldsamma länder. Sveriges politiker är sura för att ungrarna ej dyrkar Black Lives Matter.  

Den klimatreligiösa kulten får snart en fin bekräftelse av sin religiösa status: Greta Thunberg utnämns den 9 juni till hedersdoktor i teologi. 

Greta är 20 år och mest känd för sin karriär som skolstrejkare och klimatreligiös profet. Nu premieras detta med ett hedersdoktorat av teologiska fakulteten vid Helsingfors universitet. Läs nyheten här.  

Vad får vi för pengarna? 

För ungefär 20 år sedan fick jag ett ovanligt tjockt kuvert med posten. Det kom från SCB, Statistiska Centralbyrån, och innehöll en enkät. Alltsammans var ordentligt adresserat till mig personligen, med angivet personnummer. Jag tillhörde en utvald skara. Själva enkäten var utformad av folk på Umeå universitet, som också var den egentliga avsändaren. 

”Vi förlorade på grund av fejknyheter” har blivit en kliché. Som ursäkt har fejknyheternas aktier stigit högt de senaste åren. Men osanning och ryktesspridning är inget nytt. Lögnen är äldre än internet.   

Kristdemokraterna brukade vara ett kristet parti. Då de kom in i riksdagen blev de som övriga partier. Partiets mest kristna politiker brukade vara Tuve Skånberg, Lennart Sacrédeus och Lars Adaktusson. Nu har alla tre försvunnit från EU-parlamentet och riksdagen.

Har arkeologerna hittat en kvinnlig vikingakrigare i grav BJ581 i Birka som arkeologen Charlotte Hedenstierna-Jonsson hävdar i artikeln “A Female Viking Warrior Confirmed by Genomics” publicerad 2017 i “American Journal of Physical Anthropology”? 

Det finns tre vägar som västländer kan vandra. Väg ett är den portugisiska vägen. Portugal har 95 procent portugiser och 5 procent utlänningar. I Portugal får de ett barn per familj. Befolkningen minskar. Det finns för många gamlingar och för få unga. Det blir svårt för ungdomarna att betala för gamlingarna. Portugal har i alla fall låg brottslighet. I Portugal är det nästan omöjligt att bli nerslagen även om man vill bli det.

I många av de europeiska länderna har landsbygdens befolkning revolterat mot sina centrala regeringars beslut. Frankrikes gula västar protesterade först mot sänkta hastighetsgränser på vägarna i landsbygden och därefter mot höjda bensinpriser. Brexit var främst resultatet av proteströster från väljare från småstäder och rurala områden.

”Män kan uppträda som svin.” Som svin? Är män djur?

Valeri Solanas, som försökte mörda Andy Warhol och flera andra män, är en storfavorit bland de svenska radikalfeministerna. Irene von Wachenfeldt, tidigare ordförande i ROKS (Riksorganisationen för kvinnojourer), myntade Solanas uttryck i Dokument inifrån 2005. Hon bad senare om ursäkt med orden; ”jag skulle ha sagt att män är värre än djur”. Feministerna har hatat män sedan 70-talet.

  

Efter den senaste korruptionsskandalen inom det europeiska parlamentet med den grekiska socialdemokraten, vice-presidenten, Eva Kaili, finns det fyra mycket goda skäl att fundera över om parlamentet behövs som institution. Jag bortser ändå då från den vittomtalade, absurda flyttcirkusen mellan Bryssel och Strassburg som äger rum cirka tio gånger per år.  

Det är lunchdags. Du befinner dig på stadens gator och torg. Du erinrar dig att i närheten finns en restaurang som brukar servera god svensk husmanskost. 

Du slår dig ner vid ett bord, beställer pannbiff med lök och stekt potatis – och en öl att dricka. Servitören säger att de endast serverar alkoholfri öl. Nya regler. Hundra fyrtio kronor står det på menyn, okej, det är dagens priser. 

Gunnar, ”Tomas” och ”Stefan” är tre medelåders män från Stockholm. Vita män som ingår i den stora gruppen svenskar som i den tongivande klassen anses som priviligierade. Dessa tre herrar varken arbetar tillsammans eller känner varandra. Utrustad med några enkla och exakt likalydande frågor har jag träffat dem, enskilt, en och en, för att låta dem dela med sig till oss om sina priviligierade liv. Deras svar härrör från den upplevda verkligheten och har sinsemellan många likheter. 

Vi är nog många som inte är direkt imponerade av den nya regeringens handlingskraft. Dessvärre är det dessutom så att ifall denna regering ska åstadkomma något av betydelse så har den ett mycket hårt arbete framför sig, ett mycket hårdare arbete än borgerligheten verkar inse. Ett exempel, skolans område, visar varför. 

”Nu, efteråt vet vi att Andrées stora plan att segla till Nordpolen med en vätgasballong var ett från början dödsdömt företag. Hans idé var ett utmärkt romanuppslag i Jules Vernes anda men saknade helt verklighetsförankring. Hur kunde denna dårskap få luft under vingarna?” (P O Sundman, Ingen fruktan intet hopp.) 

Det fanns två falanger. Den ena efterlyste ännu mer radikala metoder för häxproblemet. Våra barn är trots allt i stor fara, menade man. Bestyrkt av de många vittnesmålen av barn. 

Den andra falangen menade att vi skulle göra det vi alltid varit så bra på. Med böner, kors och ritualer hade vi ju skaffat oss bra kontroll över mörkrets makter. 

En dag 2017, på väg in till Hemköp i Linköping, ser jag en kvinna i 50–60-årsåldern ge pengar till en romsk tiggare. Illa nog. Det var dock vad som hände sedan som fyllde mig med förtvivlan över mina svenska medmänniskor. Kvinnan klappade honom på kinden som om han vore en treåring som tagit på sig skorna själv. 

De tre största nyhetsområdena idag är tvivelsutan för det första kriget i Ukraina. För det andra är det hur staten i USA, via FBI, NHS och andra organ satt press på Twitter och andra medieföretag som Facebook och Google, så att dessa, för det mesta villigt, undertrycker eller stoppar rapportering som den politiska vänstern inte vill se. 

Denna krönika är en analys av begreppet kultur och varför det som idag ofta benämns kultur i själva verket är antikultur 

För en definition av begreppet kultur måste gälla 

Polisen har avslagit en ny begäran om koranbränning utanför Turkiets ambassad. Syftet att Erdogan inte ska irriteras att neka Sveriges NATO inträde. ”Jag tycker det var bra”, skallar ropen i Facebookflödet. ”Det är ju så mycket som står på spel.” Och visst är det lätt att hålla med. Men när nästan femtio procent av svenskarna vill ha förbud mot Koranbränning, blir man orolig. Det är bara en bok det handlar om. Vi som läser mycket betraktar dessutom böcker som något man förbrukar. Är vi beredda att offra så mycket för så lite? 

En dag kom jag till gymmet klockan 18.50 och jag skulle motionera till 19.50. När jag kom in var det total anarki. Jag tränar ej på ett gettogym utan det ligger långt från stadens problemområden. Det finns mest svenskar på gymmet och en del fridfulla migranter. Då jag kom in på gymmet stod en svenska och en polska och försökte kasta ut fyra somaliska pojkar som var cirka 15 år.

Rasmus Paludan har vid en offentlig sammankomst i närheten av den turkiska ambassaden i Stockholm, lördagen den 21 januari 2023, bränt ett exemplar av Koranen. Sammankomsten hade polistillstånd, något som meddelats i överensstämmelse med den lagfästa yttrandefriheten. Men hur hänger bokbränning egentligen ihop med yttrandefriheten? Om detta resonerar gästskribent Ulf Ulfvarson.

Ursäkta lite privat gnäll, men det leder till slutsatser som angår oss alla. 

För snart ett kvarts sekel sedan köpte familjen ett fritidshus i ett område där det finns släkttraditioner av fritidsboende. Det ligger ex-urbs, alltså inte förort men inte heller landsbygd. Avståndet till Stockholms city anges till 42 kilometer vid påfarten till motorvägen. Med bil tar man sig på 20 minuter bekvämt och lagligt från denna påfart till Globen i närförorterna.  

Edouard Balladur, Alain Juppé, Éric Woerth, Nicolas Sarkozy och nu Emmanuel Macron och Elisabeth Borne, listan börjar bli lång av toppolitiker i Frankrike, som har misslyckats höja pensionsåldern och därmed sänka dess kostnader för de franska skattebetalarna.