Bitte Assarmo
Bitte Assarmo

Den 4 oktober är inte bara Kanelbullens dag, även om det är lätt att tro det när man ser sig omkring i butiker och på caféer. 4 oktober är också den dag då katoliker, och även många andra kristna över hela världen, firar det omtyckta helgonet Franciskus av Assisi.

Franciskus av Assisi, den helige Franciskus, föddes 1181 eller 1182 i Assisi. Han växte upp i högmedeltidens Italien, med allt vad det innebar av storpolitik och religiös iver. Det var riddarnas och korstågens tid – det var en tid av rivalitet mellan påve och kejsare – och en tid av klasskillnader, ojämlikhet och motsättningar mellan olika kristna grupper.

Bitte Assarmo
Bitte Assarmo

Synen på de äldre samhällsbyggarna är något som jag ständigt återkommer till. Och det finns tyvärr ingen anledning att tro att jag ska kunna sluta skriva om den inom någon överskådlig framtid, för numera kommer nästan dagligen bevis för hur styvmoderligt det officiella Sverige ser på dem som byggde upp välfärden.

Ett av de senaste exemplen är stenkastningen mot pensionärer i Trollhättan, i stadsdelen Kronogården. Barn i tioårsåldern roar sig med att kasta sten på bingospelande åldringar, och skrika skällsord som ”hora” efter dem. Och vidrigheterna har pågått en längre tid. De här förvildade barnen har krossat fönster, och hotat de gamla, ett bra tag innan public service uppmärksammade situationen. PRO-föreningen i Kronogården har tvingats byta fönster 23 gånger bara det senaste året. TJUGOTRE.

Bitte Assarmo
Bitte Assarmo

Vänsterpartiets Linda Snecker anser att det är viktigt att vi behåller straffrabatten för unga i Sverige eftersom detta är en tradition som vi iakttagit sedan 1734. Det sa hon i en debatt i SVT den 17 september, när hon debatterade mot Moderaternas Johan Forsell.

Jag vet inte hur påläst Linda Snecker är i den här frågan, och vet inte själv hur den tradition hon hänvisar till är utformad i 1734 års lag. Däremot gör det mig något fundersam att en modern, svensk politiker är så mån om att bevara en nästan 300 år gammal tradition. Det vanliga brukar ju vara det motsatta – att svenska politiker helst vill avskaffa svenska traditioner.

Bitte Assarmo
Bitte Assarmo

Den svenska godheten känner inga gränser. Den är faktiskt så gränslös att man kan avfärda en människas vittnesmål om sina egna erfarenheter som ett hot från ”ytterlighetshögern”. I alla fall om man får tro Gellert Tamas, den man som gjorde sig ett namn och en karriär på att skriva om de apatiska flyktingbarnen. Det har nämligen visat sig att han, och många med honom, hade fel.

Asylsökande med apatiska barn började dyka upp i den svenska samhällsdebatten under 2005. Barn, vars familjer sökte asyl i Sverige, visade upp ett katatoniskt tillstånd och det debatterades häftigt om orsakerna. Vissa ansåg att det var asylprocessens osäkerhet som låg till grund för barnens apati – andra att orsaken till apatin snarare låg i vanvård, undernäring och misshandel i hemmet.

Bitte Assarmo
Bitte Assarmo

Bitte Assarmo berättar att de mest lästa recepten på hennes matblogg ”Matmamman” är de gamla fina från förr: kalops, rotmos med fläsklägg, gammaldags köttsoppa. Maten är en del av vårt kulturarv. Dofter och smaker väcker minnen från barndom och knyter band mellan generationer. Oavsett var köttbullarna kommer ifrån från början blir de svenska och smakar hemma när de serveras med potatis eller potatismos, gräddsås och lingon.

För drygt tio år sedan startade jag en anspråkslös liten matblogg med det totalt omoderna namnet ”Matmamman”, med stort fokus på svensk husmanskost och klassiska svenska bakverk. Jag gjorde det enbart för min egen skull – för att jag älskar att laga mat och baka och för att det var ett väldigt roligt sätt att återuppliva mammas och mormors gamla recept. Med tiden insåg jag dock att det faktiskt fanns intresse även för en liten oansenlig och okänd husmansbloggare i djungeln av coola matkreatörer, och att jag fick alltfler läsare.

Bitte Assarmo
Bitte Assarmo

Om du tycker att det känns som om samhällsklimatet har börjat förändras på senare tid så tycker du rätt. Tänk bara på en sådan sak som den utbredda kriminaliteten som oroat så många av oss medborgare så länge. Det är inte så längesen den oron avfärdades av allt från politiker till seriösa skribenter och högprofilerade kändisar av allehanda slag, något som vi ofta skrivit om här på Det Goda Samhället.

Något har dock förändrats. På senare tid har det uttryckts förståelse för människors oro, och önskemål om breda politiska samtal för att åtgärda kriminaliteten. Och det var längesen kändisar som Magnus Betnér och Henrik Schyffert skrev drapor om hur tryggt och fint Sverige är.  Verkligheten har till och med börjat nå fram till kultursidorna. 

Bitte Assarmo
Bitte Assarmo

Det är nu ett femtiotal år sedan man i Stockholm påbörjade och genomförde den så kallade Norrmalmsregleringen. den mest omfattande stadssaneringen i Sveriges historia, och den period under vilken dagens stadskärna tog form. Det var också vid denna genomgripande sanering de gamla Klarakvarteren revs.

Klarakvarteren utgjorde en del av nedre Norrmalm, och omfattade i huvudsak Klara församling. Det var där de flesta tidningsredaktioner låg under nittonhundratalets första hälft och det var också ett perfekt läge för de litterära bohemer som mellan 1930 och 1960 började ta alltmer plats i det svenska kulturlivet – de så kallade Klarabohemerna.

Bitte Assarmo
Bitte Assarmo

– Jag har alltid trivts i området där jag bor. Men på senare tid vågar jag knappt gå ensam ens på dagen. Det säger Johanna, 26, som har tröttnat på politikernas nonchalans inför människors oro.

Det Goda Samhället intervjuar Johanna en vacker höstdag i mitten av september. Vi ses på en lunch i närheten av butiken där hon arbetar – Johanna är säljare i en klädbutik mitt i centrala Stockholm – efter att hon själv kontaktat oss och vill prata om det som händer i samhället idag. Johanna är 26 år gammal, men trots sin ungdom minns hon ett annat och tryggare Sverige.

Bitte Assarmo
Bitte Assarmo

”Förutom studenten skottskadades även en taxichaufför i samband med skjutningen i Nacka. De två skottskadade personerna ska enligt polisen inte haft någon koppling till skjutningen utan bara befunnit sig på fel plats vid fel tidpunkt.”

Ovanstående citat är hämtat från en artikel i Svenska Dagbladet, och rör skjutningen i Nacka för lite sen. Men det kunde ha varit vilken tidning som helst, och rört vilket brott som helst. I Sveriges Radio kunde vi läsa samma sak – med ett litet tillägg om den skjutning som ägde rum strax före Nackaskjutningen:

Bitte Assarmo
Bitte Assarmo

Just nu stormar det kring Sölvesborg. Kommunen har nämligen beslutat att man ska återgå till traditionell flaggning på stadshuset.

Egentligen är det förstås den naturligaste saken i världen att en kommun väljer att hissa flaggan på ett traditionellt sätt, det vill säga att de flaggar med nationsflaggan och stadens flagga. Men eftersom en av de flaggor som därmed inte längre kommer att hissas på stadshuset i Sölvesborg är Prideflaggan – och eftersom SD är ett av de partier som slutit upp bakom beslutet – så har svenska medier gått i taket. DN och Expressen öser på med fejk news så det sjunger om det och kallar beslutet för ett ”förbud mot Prideflaggan” trots att det inte ens handlar om det. Dessa medier, som annars anklagar alla som skriver något de själva inte gillar för att sprida fejk news, skyr inga medel för att svartmåla Sölvesborgs politiker och sprida hat mot dem.

Bitte Assarmo
Bitte Assarmo

Den senaste tiden har jag tänkt mycket på min farmor, Hilda Viktoria, efter att Det Goda Samhället publicerade en gästkrönika av Mira Aksoy om vikten av att klä sig med stil för självrespektens skull. Det var nämligen något som min farmor lade stor vikt vid, och som hon lärt sig av sin egen mor, Emma Persdotter.

Hilda föddes 1887, som yngsta dotter till torparna August Johansson och Emma Persdotter. När Hilda var ett par år gammal tog hennes far August Amerikabåten ”over there” för att starta ett nytt liv.

Bitte Assarmo
Bitte Assarmo

Lagom till riksdagens öppnande kommer ännu ett larm om det förfärliga tillståndet i äldreomsorgen. Från över 2000 arbetsplatsombud runt om i landet kommer rapporter om att fyra av tio säger att bemanningen under sommaren varit otillräcklig eller till och med katastrofal – och där hälften berättar att vikarierna har saknat tillräckliga kunskaper i svenska för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Så illa är det alltså att bli gammal i Sverige – så behandlas alltså de som byggde upp landet och välfärdssamhället.

Bitte Assarmo
Bitte Assarmo

Bernhard Nordh är en av 1900-talets Sveriges mest lästa och älskade författare. Han tillbringade sina första år hos morföräldrarna, men togs senare om hand av sin mor som bildat en familj tillsammans med lantarbetaren Johan Nordh. Familjen levde ett fattigt statarliv och efter konfirmationen fick Bernhard dra sitt strå till stacken, först på ett gjuteri och sedan som rallare. Han arbetade också en tid på järnverket i Avesta och senare även pappersbruket i Hallstavik, men han gick också på luffen under vissa perioder.

Bitte Assarmo
Bitte Assarmo

Läser just i Svenska Dagbladet om hur en döende kvinna blev ifrågasatt av en sjuksköterska då hon vill ha ett sugrör till sitt vattenglas. Skribenten är, med all rätt, bestört och bekymrad och frågan som ställs är: Vad gör ett alltför ensidigt miljö- och klimattänk med oss som medmänniskor?

Det är naturligtvis en högst relevant fråga. Men jag skulle egentligen vilja skippa de filosofiska frågeställningarna och de mjuka tongångarna och gå direkt på kärnpunkten istället, nämligen hyfs, respekt och vanlig anständighet. Om jag skulle ha den där klimatbekymrade sjuksköterskan öga mot öga skulle jag alltså inte lägga huvudet på sned och fråga hur hon tänkte, eller gå in i någon slags moraldiskussion om klimatet.

Bitte Assarmo
Bitte Assarmo

Maria Christina Lindström, känns hon igen? Kanske inte. Men om jag säger Tysta Mari ringer det säkert en klocka. De flesta som besökt huvudstaden har säkert någon gång passerat Tysta Marigången, som förbinder Klara Västra Kyrkogata med Tegelbacken, eller besökt restaurangen Tysta Mari i Östermalmshallen. Och det var just Maria Christina Lindström som gav upphov till det numera så välkända namnet.

Maria Christina Lindström föddes 1806. När hon var i trettioårsåldern startade hon ett kafé i korsningen Drottninggatan och Jakobsgatan i Stockholm, i det område som kom att bli känt som Klarakvarteren. Senare flyttade kaféet till Tegelbacken, där det låg kvar ända tills Klarakvarteren revs på 1950-talet.

Bitte Assarmo
Bitte Assarmo

Nyligen saluförde beteendevetaren Magnus Söderlund idén om att vi kanske måste börja äta människokött för att rädda klimatet. Public service, TV4 och andra medier hakade på förstås, så som de ju alltid gör när någon kläcker en absurd idé som strider mot det de kallar ”tabun”, och TV4 gjorde en entusiastisk intervju med honom om hans nya spännande idéer.

Forskaren själv hade vid intervjun anlagt en allvarsam min, och använde ord som ”tabu” för att beskriva hur folk i gemen ser på kannibalism. Det framgick mycket tydligt att han anser att ”tabun” är lite mossigt, och till för att brytas. För klimatets skull måste vi ju ändå offra något, liksom.

Bitte Assarmo
Bitte Assarmo

Det är inte så länge sen Morgan Johansson, då justitieminister, ville ”se över” våra gamla runor i demokratins namn. Främst handlade det om den så kallade Tyrrunan – en symbol som var populär i Tredje riket och som idag används av en aktiv nazistisk organisation. Morgan Johansson sa då:

– Vi vill se över de rasistiska symboler som används, som Tyrrunan. Hakkorset är ju förbjudet sedan tidigare.

Han sa alltså inte att symbolen används av nazister – han påstod tvärtom att Tyrrunan och hakkorset är rasistiska symboler. Men vare sig Tyrrunan eller hakkorset är per automatik rasistiska symboler, även om det idag är svårt att undvika att förknippa dem med Nazityskland och nazisternas industriella folkmord. Huruvida de står för rasism eller ej handlar naturligtvis om sammanhanget och inget annat.

Bitte Assarmo
Bitte Assarmo

”Jag minns en annan tid… Jag växte upp med min mamma i västra Stockholm. Jag minns tryggheten och säkerheten man kände. Rapporterades det om ett mord eller en våldtäkt hoppade man till i TV-soffan. Nu orkar man knappt läsa nyheterna, de är fulla av mord, misshandel, våldtäkt.

Minns också min kära mormor som bodde i skärgården. Där tillbringade vi mycket tid och vi brukade aldrig låsa dörren när vi gick och lade oss. Det är som en film i huvudet nu bara, allt det som en gång var så tryggt och bra.”

Bitte Assarmo
Bitte Assarmo

Nu ska regeringen ta krafttag mot kriminaliteten och bjuder in alla partier för samtal. Alla utom Sverigedemokraterna, förstås. Det går ju inte an för ett anständigt parti som Socialdemokraterna att samtala med människor som har så usel värdegrund som Sverigedemokraterna.

Trots protester från både Moderaterna och Kristdemokraterna står Mikael Damberg fast vid sitt beslut. Och visar därmed, på det numera klassiska sättet, att socialdemokratisk politik inte handlar om att verka för det allmännas bästa utan om att vidmakthålla en maktposition till varje pris.

Bitte Assarmo
Bitte Assarmo

Två kvinnor har blivit skjutna till döds på kort tid och nu, säger inrikesminister Mikael Damberg, har våldet ”passerat alla gränser”. Plötsligt förstår ministern att människor är oroliga, får vi veta i en artikel i SVT: ”Skjutningarna och sprängningarna har flyttat in i bostadsområden. Det dödliga våldet kommer närmare vanliga människor och det skapar oro.”

Ursäkta mig, men är inte Rosengård, Rinkeby och Tensta också bostadsområden? Tror Damberg att alla de så kallade utsatta områdena endast befolkas av gangsters? Så är inte fallet. Det bor mängder med skötsamma, hederliga medborgare i dessa områden – folk som i åratal har ropat på hjälp men som blivit totalt nonchalerade av makten – men det tycks ha undgått Damberg.

Bitte Assarmo
Bitte Assarmo

Nu är slöjdebatten igång igen, och det med en intensitet som förvånar och förbluffar. För varför har vi ens en seriös debatt om huruvida vissa flickor ska beslöjas? Det borde vara en ickefråga i ett modernt västerländskt samhälle som Sverige, för det är ju alldeles självklart att små barn inte ska kläs i religiöst betingad, könsdiskriminerande klädsel. Barn ska behandlas jämställt – oavsett kön och kulturell bakgrund – och det är statens ansvar att se till att så sker, även om det finns föräldrar som inte förstår innebörden av barns mänskliga rättigheter.

Bitte Assarmo
Bitte Assarmo

Härom dagen fick jag hemma den senaste utgåvan av ICA-tidningen Buffé. Matinspiration med utgångspunkt från vad matjätten ICA saluför och säljer, och reklam för stjärnkockar och lyxrestauranger kombinerat med pekpinnar om vad vanliga dödliga bör äta. I senaste numret får vi lära oss att allt vi väljer i matdiskarna gör stora avtryck på miljön och att vi alla har ett ansvar för att vara så välinformerade som möjligt när vi väljer.

Bitte Assarmo
Bitte Assarmo

Det sista den moderna västvärlden behöver är hädelselagar. Det skriver Emma Webb, direktor på FIDE, Forum on Interation, Democracy and Extremism vid Civitas, i Spiked med anledning av att en högskolestudent underkändes för att ha uttryckt vad den engelska betygsnämnden OCR (Oxford, Cambridge and RSA Examinations) kallade ”obscena rasistiska kommentarer”. Det visade sig att studenten hade kallat halalslakt för avskyvärt, något som enligt skolverket var ”islamofobiskt”.

Bitte Assarmo
Bitte Assarmo

Polisen i Nyköping ryter till efter återkommande stenkastning, läser jag i Aftonbladet. Jag förmodar att det ska låta som att ”nu jävlar tar vi i med hårdhandskarna”, men bara det faktum att polisen ryter till först efter återkommande stenkastning, och inte från första stund, visar med all önskvärd tydlighet att saftkalasens tid ännu inte är förbi. För polisen vädjar fortfarande till något slags godhet hos stenkastarna, hellre än att sätta ner foten. Det framgår i ett Facebookinlägg där man avslutar inlägget med följande mening:

Bitte Assarmo
Bitte Assarmo

Jag får ibland frågan varför jag är så starkt kritisk mot partierna till vänster – och framför allt socialdemokraterna – och mer sällan mot de borgerliga partierna. Jag vet inte om det verkligen stämmer, men jag anar att det nog kan ligga något i det. Och jag tror svaret är ganska enkelt. Min kritik grundar sig i att jag har mitt eget förflutna just till vänster på den politiska skalan. Det gör att det är just de partierna jag blir mest besviken på när de sviker sina egna ideologier.

Bitte Assarmo
Bitte Assarmo

Eftersom läsningen stadigt minskar bland barn och unga så känna det extra varmt inombords att veta att Statens kulturråd griper in och bidrar till att entusiasmera och inspirera. Via bokgåvor till förskolan sörjer det skattefinansierade rådet för att våra småttingar redan i tidig ålder introduceras till objektiv och opartisk kvalitetslitteratur av klassiskt föredömligt svenskt snitt. Vad sägs till exempel om en barnbok med titeln Bosse och Bella och trumpna Donald?

Bitte Assarmo
Bitte Assarmo

SSU:s förslag om att införa en vegetarisk norm på landets äldreboenden har väckt oerhört mycket kritik runt om i Sverige. Bland dem som reagerat finns Sven-Otto Littorin, tidigare partisekreterare för Moderaterna och arbetsmarknadsminister i regeringen Reinfeldt. På sin Facebooksida skrev han bland annat:

”Noterar att ättestupan blivit på modet igen! SSU vill införa ”vegetarisk norm” på landets äldreboenden. Joserruatt. Klart de gamla ska förnekas kalorier och proteiner. Och gamla minnen på gommen. Servera dem linsavkok och gurkvatten! Låt dem svälta! Ättestupa 2.0”

Bitte Assarmo
Bitte Assarmo

Efter SSU-kongressen i Karlstad, då det socialdemokratiska ungdomsförbundet kom med förslaget om en ”vegetarisk norm” på bland annat äldreboenden, har vi på Det Goda Samhället försökt få ungdomsförbundets ordförande Philip Botström att ställa upp på en intervju. Att ett ungdomsförbund – där hälften av medlemmarna ännu inte är myndiga – vill gå in och styra politiskt vad människor ska äta på sin ålders höst är så pass uppseendeväckande, till och med i Sverige, att ideologin bakom förslaget behöver dras fram i ljuset. Men SSU-ordföranden har hittills varken svarat på telefon eller på mejl.

Bitte Assarmo
Bitte Assarmo

De senaste dagarna har diskussionerna gått varma både i stugorna och på sociala medier om det, får man väl säga, rätt fascinerande uttalandet från statsminister Stefan Löfven att det är de ”rika” ungdomarna som är orsak till gängkriminaliteten eftersom de knarkar. Plötsligt har knarkaren alltså blivit ansvarig för langarens svåra vardag.

–Vi vet att den största konsumtionen har vi i de välbärgade områdena. Djursholm, Danderyd – det är där du har den största konsumtionen, sa Stefan Löfven i en intervju i Expressen nyligen.

Bitte Assarmo
Bitte Assarmo

Att unga har lättare för att lära sig nya saker än vad till exempel medelålders människor har känner de flesta till. Men den unga hjärnan har också sina brister. Forskning visar nämligen att hjärnan inte är helt färdigutvecklad förrän vid 25-30 års ålder.

Hjärnforskaren Jay Giedd var en av de första som, med hjälp av så kallade magnetresonanskameror, upptäckte hur mycket hjärnan förändras under tonåren. Tidigare har forskarna trott att den mest intensiva hjärnutvecklingen sker under barnets första år, men så är alltså inte fallet.