Orden ”fake history” dök upp häromdan när jag lyssnade på en podcast med den amerikanske historikern och islamkritikern Raymond Ibrahim, och jag funderade över varför begreppet inte används oftare.

Det snarlika ”fake news” används ju i snart sagt varje politiskt samtal sedan 2016, och innebär i korthet att nyhetsmedia (som man borde kunna lita på) hittar på nyheter som inte finns. Allt för att vrida opinionen i en viss riktning.

Förvisso ett problem – men skadeverkningarna begränsas av att det handlar om aktuella händelser, där det både finns levande vittnen och sociala medier. Förr eller senare brukar sanningen krypa fram.

När det gäller historiska förlopp är vi hjälplöst beroende av andrahandsuppgifter. Den berättelse som en gång etablerats i akademierna och slagit rot i det allmänna medvetandet, är svår att korrigera. Även om den skulle vara felaktig, ofullständig eller rent av propagandistisk. För att återknyta till Raymond Ibrahim, kan vi ta islam som exempel.

Fake history 1)

Västvärldens konflikt med islam inleddes med korstågen. Påven i Rom sände arméer av kristna fanatiker till Mellanöstern, där de begick många grymheter innan de drevs ut av Saladin på 1190-talet.

Korrigering:

Konflikten med islam började flera hundra år tidigare. Muslimska krigståg erövrade större delen av Östromerska riket, Nordafrika och senare Spanien. Korstågen var snarare ett hjältemodigt försök att återta ”Det heliga landet” och förhindra att islam spred sig vidare norrut.

Att korstågen sedermera fick dåligt rykte, särskilt i protestantiska länder, kan bero på att man efter reformationen ville demonisera katoliker. Samma sak skedde på 1900-talet, men då var det Västerlandet som skulle demoniseras.

Fake history 2)

Mellanöstern är islams naturliga hemvist. Kristendomen är en europeisk religion som i tusen år försökt kolonisera muslimska länder.

Korrigering:

Mellanöstern är kristendomens kärnområden. Nuvarande Turkiet, Syrien, Egypten och även Nordafrika var genuint kristna vid tiden för islams expansion. Det är islam som koloniserat den kristna världen, inte tvärtom.

Fake history 3)

Med undantag för enstaka krig (ofta initierade av korsfararna) har muslimer runt Medelhavet levt i fred och samförstånd med kristna minoriteter.

Korrigering:

De så kallade ”fredsperioderna” var perioder då kristna inte förmådde göra väpnat motstånd. Men något samförstånd var det aldrig tal om. Icke muslimer straffbeskattades och levde som andra klassens medborgare överallt där islam regerade. Tiotusentals kyrkor brändes under ”fredliga” perioder. Även när det inte var krig härjades kristna kuststäder av muslimska slavjägare.

Dagens massinvandring från muslimska länder kan ses som en modern fortsättning på islams erövringståg. Med den skillnaden att vi nu släpper in dem frivilligt (!) Ett av de samtidsfenomen som är svårast att förstå, är hur det kan komma sig att i övrigt intelligenta västeuropéer öppnar sina gränser (och sina hjärtan) för krafter som i förlängningen vill göra dem till slavar. De psykologiska förklaringsmodellerna vill jag inte gå in på, men det hade troligtvis inte hänt om vi haft en mer komplett bild av islams historia.

”Fake news” sprids via löpsedlar. ”Fake history” sprids via läroböcker, universitet och akademiska avhandlingar. En viktig faktor i sammanhanget är den aura av politisk aktivism som trängt in på många lärosäten. I sin iver att förbättra världen, är man beredd att tumma på objektiviteten och att ge kommande generationer en ideologiskt kolorerad bild av historien.

BILD: Drabbning mellan Rikard I och Saladin. Illustration från History of England av Henry Tyrrell (ca 1860).