Varenda år, pålitligare än ett brev på posten, kommer samma rubriker i nyhetsmedierna just denna söndag. ”Så påverkas du av sommartid” får vi veta, i olika mer eller mindre ödesmättade varianter. Allt för att skapa oro och obehag och för att underblåsa den envisa myten om hur otroligt dåligt vi alla mår av att klockan skjuts fram en timme.

Ja, just myten. För det är en myt. Det finns nämligen ytterst få belägg för att människor påverkas av att sommartid inträder.

Tar man hjälp av AI för att få fram hur sommartid påverkar dyker alla de gamla domedagsinspirerade rubrikerna upp. Ökad risk för det ena och det andra – rena dödsdomen faktiskt. Men det beror ju på att AI inte är något annat än summan av det som finns på webben.

De mest olycksbådande rubrikerna, de som pushas mest, är alltså de som även dyker upp först i AI-programmets flöde. Det är därför din vän AI propsar på att sommartid är alldeles oerhört riskabelt.

Den som däremot själv tar reda på fakta istället för att gå den bekväma men ofta så missvisande vägen runt den påstådda ”artificiella intelligensen” får dock veta mer än vad som döljer sig bakom de braskande kvällstidningsrubrikerna. Det räcker med att läsa på lite om vad sömnforskarna faktiskt säger – inte vad journalistkåren påstår att de säger.

En av myterna kring sommartid är att antalet hjärtinfarkter ökar de första dagarna efter att den inträtt. Det är inte sant. I början av 80-talet gjordes en studie som visade sådana siffror men senare visade det sig att den studien inte var tillförlitlig.

Inte heller den förlorade timmen är särskilt komplicerad. De flesta av oss gör omställningar varenda helg, när man sover längre och måste gå upp lite tidigare på måndagsmorgonen. En ickegrej för en överväldigande majoritet av befolkningen. De allra flesta sover ikapp den där timmen på ett par nätter.

Själv gillar jag både sommartid och vintertid. Idag njuter jag av att få uppleva vårens första riktigt ljusa kväll – och jag hoppas du gör detsamma!

Bild: Pixabay