Regeringsformen (RF) är den av våra grundlagar som anger det svenska statsskickets grunder. RF anger bland annat utgångspunkterna för hur riksdag genom lagstiftning styr Sverige. För att ändra en grundlag krävs enligt nuvarande RF, som tillkom 1974, två riksdagsbeslut med ett mellankommande val till riksdagen. Det krävs då att hälften av riksdagens ledamöter röstar för en ändring i de två riksdagsbesluten. Nu vill den svenska riksdagen göra det svårare att ändra RF (Reg. prop. 2024/25:165). Vid det andra beslutet efter riksdagsvalet ska istället gälla att en kvalificerad majoritet om två tredjedelar av riksdagens ledamöter måste rösta för. Annars faller beslutet och den föreslagna ändringen i regeringsformen kommer alltså inte att gälla.

Riksdagen tog i oktober 2025 det första beslutet för en sådan ändring. Val till riksdagen kommer att ske i september 2026. Därefter ska riksdagen besluta en gång till om denna ändring. Om beslutet om ändring då får stöd av minst hälften av ledamöterna i de bägge riksdagsbesluten ändras RF. Därefter kommer det att – för alla framtida ändringar av RF – krävas att 2/3 av riksdagens ledamöter röstar för en föreslagen ändring i andra omgången efter ett riksdagsval. Detta innebär att det blir mycket svårt att ändra regeringsformen i framtiden.

Varför vill man göra en sådan ändring? Syftet anges vara att stärka demokratin.

Att ha en ordning där en majoritet (minst hälften) av riksdagsledamöterna måste rösta för en ändring är fullt rimligt men att försvåra grundlagsändringar genom att kräva 2/3 majoritet för ändring är knappast demokratiskt i ett land som Sverige. Detta innebär att en minoritet omfattande 1/3 av riksdagens ledamöter kan hindra viktiga förändringar av RF. Detta stärker inte demokratin i Sverige. Exempelvis grundas EU-medlemskapet på att Sverige enligt RF 1:10 är medlem i Europeiska unionen. Detta stadgas alltså i grundlagen. Om Sverige skulle vilja lämna EU i framtiden kommer det att räcka med att 1/3 av riksdagens ledamöter röstar emot. Det blir nog omöjligt att lämna EU i framtiden om förslaget om 2/3 majoritet vinner genomslag.

Medlemskapet i EU medför att lagstiftning inom bland annat frågor som rör miljö, el, skogsfrågor, konkurrens, handel, jordbruk och arbetsrätt kan bestämmas av EU. Beslut i sådana frågor tas av EU-parlamentet. Där kan Sveriges 21 ledamöter av de sammanlagt 720 inte hävda sig emot en majoritet av ledamöterna från andra EU-länder. EU-lagstiftning beträffande elektricitet har istället lett till att svenska elpriserna har höjts. Detta beror på att Tyskland har rätt att köpa el av Sverige enligt en lagstiftning från EU. Tyskland köper mycket el från Sverige. EU-lagstiftning har även lett till att Sveriges skogsnäring har påverkats negativt. Sverige har mest skog av alla EU-länder. Ca 63% av Sverige är täckt av skog. Skogsindustrins företrädare finner att EU:s krav är alltför tuffa, orealistiska och fungerar dåligt. Detta kan slå hårt mot svenska jobb och våra exportintäkter. Vi skulle kunna återta vår suveränitet och vårt självstyre genom att ändra RF 1:10 och gå ur EU. Men med 1/3 av riksdagsledamöter som röstar emot går det nog inte att i framtiden få till stånd ett utträde.

I fråga om just EU-medlemskapet skulle vi ha kunnat välja en annan väg för att möjliggöra ett utträde om Sverige hade haft en författningsdomstol. Om det funnes en sådan skulle vi kunna begära att domstolen ogiltigförklarade vårt medlemskap i EU. Grunden för detta är utgångspunkten i RF 1 kap 1 § som anger att ”all makt utgår från folket”. Detta betyder att det svenska folket röstar fram sina politiker i riksdagen. Dessa framröstade politiker har därefter rätt att lagstifta i Sverige. Vi skulle kunna begära att EU-medlemskapet upphör på grund av att riksdagen aldrig hade rätt att överlåta lagstiftande befogenhet till EU. Lagstiftningsmakten finns bara när makten utgår från det svenska folket. Riksdagen består av de folkvalda, det vill säga de

politiker som det svenska folket valt. Riksdagens uppgift är att lagstifta, men när länken till det svenska folket försvinner, d.v.s. när lagstiftningsmakten överlåts från riksdagen till EU:s parlament är detta ett brott mot RF 1:1. Det svenska folket har inte röstat fram alla politikerna i EU. Den makt som utövas i EU utgår därför inte från det svenska folket. Vi har bara valt de 21 svenska ledamöterna men inte de övriga 699 parlamentarikerna i EU.

EU har därför inte rätten att lagstifta på ett sätt som blir gällande för det svenska folket. Länken till det svenska folket finns inte för EU:s parlament. Det finns ingen laglig rätt för den svenska riksdagen att överlåta den lagstiftande makten till EU. Detta är innebörden av RF 1:1. Vi skulle alltså kunna få EU-medlemskapet ogiltigförklarat av en svensk författningsdomstol. Problemet är att vi inte har någon författningsdomstol i Sverige.

Begränsning av statlig makt är ett kännetecken på en modern demokratisk stat. Begränsningar bör framgå i en grundlag som RF när det gäller riksdagens styrning av landet. Men om riksdagen i kommande beslut (efter nästa val till riksdagen) godtar att 1/3 av riksdagsledamöterna i framtiden ska kunna stoppa varje försök till förändring i grundlagen (till exempel genom att rösta nej till ett eventuellt förslag om införande av författningsdomstol) kan detta innebära att det inte går att begränsa viktiga delar av den statliga makten.

Det finns anledning att behålla den nuvarande mer demokratiska möjligheten att ändra grundlagen med enkel majoritet där röster från hälften av riksdagsledamöterna krävs för att godta en ändring i grundlag.

BILD: Perikles talar. Målning av Philipp Foltz (1852).

Gunilla Edelstam Docent, jur. dr.