Vårt grannland Norge gick inte med i EU. Detta beror på att landet inte vill bli styrt från Bryssel utan istället bevara sin suveränitet. Norge vill inte ha EU som överstat. Men Sverige är med i EU. På vilken legal grund gav vi bort betydande delar av staten Sveriges suveränitet? Fanns det en rätt att ge bort suveränitet?

Regeringsformen 1:1 är den grundlag som anger utgångspunkterna för Sveriges statsskick och den stadgar att ”All offentlig makt i Sverige utgår från folket” och att folkstyret bygger på ”rösträtt för folket i val till Riksdagen” vilket innebär att Sverige ska vara en suverän, självstyrande stat. Vi – de röstberättigade i Sverige – röstar i riksdagsval vart fjärde år fram 349 riksdagsledamöter som ska representera befolkningen. Sverige har därför en representativ demokrati där majoriteten i Riksdagen bestämmer. Riksdagens suveräna makt består framför allt av lagstiftning. 

En suverän stat har självbestämmanderätt över sina egna angelägenheter, dvs. staten lyder inte under någon annan stat eller någon organisation.  Om en suverän stat ger bort lagstiftande makt minskar suveräniteten. Riksdagen har överlåtit en betydande del av sin lagstiftande makt till EU. EU kan därför utfärda EU-förordningar och EU-direktiv inom vissa rättsområden. Det kan bland annat handla om frågor som rör miljö, el, konkurrens, handel, jordbruk och arbetsrätt. Ett exempel på konsekvenserna av detta är att staten på grund av EU-reglering numera måste sälja en stor del av den el som vi själva behöver i södra Sverige till Tyskland vilket har lett till att el har blivit avsevärt dyrare i Sverige. 

Det är EU-kommissionen som har ensamrätt att lägga fram EU:s lagförslag (EU-förordningar och EU-direktiv). Förslagen blir bindande regler för Sverige om de godkänns av EU-parlamentet vilket innebär att Sverige förlorar delar av sin suveränitet. En EU-förordning är direkt tillämplig i Sverige medan ett EU-direktiv innehåller mål som landet ska införa i svensk lagstiftning. Detta innebär också att när vi svenskar röstar vart fjärde år i riksdagsval så är det en vingklippt stat vi röstar på eftersom självstyret minskat.

Men någon rätt att överlåta lagstiftningsmakt finns inte eftersom RF 1:1 uttalar att all offentlig makt utgår från folket och att folkstyret bygger på rösträtten. Men det gjordes ändå. Regeringsformen 10:6 tillåter maktöverföring till EU. Där uttalas att ”Inom ramen för samarbetet i Europeiska unionen kan riksdagen överlåta beslutanderätt som inte rör principerna för statsskicket”. Vilket betyder att EU ska få lagstifta (genom EU-förordningar och EU-direktiv) inom vissa områden med bindande verkan för Sverige.

EU består av 27 Stater. Sverige har ca 10 miljoner invånare. Jämfört med exempelvis Tyskland som har ca 85 miljoner invånare är vi ett litet land. När EU:s parlament ska besluta i någon lagstiftningsfråga (dvs. förordning eller direktiv) har Sverige 21 ledamöter som representerar de olika svenska riksdagspartierna i EU-parlamentet. I dagens EU-parlament finns totalt 720 ledamöter. Våra EU-parlamentariker kan därför inte, med framgång, hävda någon uppfattning som går emot de stora länderna.  Möjligheten för svenska EU-parlamentariker att påverka beslut om lagstiftning är beroende av huruvida de tillsammans med EU-parlamentariker från andra länder representerar en majoritet vid beslut om en ny förordning eller nytt EU-direktiv.

Suveränitet har på detta sätt försvunnit för staten Sverige och det svenska folket. EU kan därför ses som överstat till Sverige när EU agerar på ett sätt som binder den svenska staten. Men all offentlig makt utgår enligt RF 1:1 från folket och folkstyrelsen bygger på svenskarnas rösträtt i riksdagsvalen. Folket är det svenska folket och inte hela EU:s befolkning. Hur är det överhuvudtaget möjligt att ta bort delar av Sveriges suveränitet enligt RF 1:1 i lagstiftningsfrågor?

I RF 1:10 har Sveriges riksdag lagstiftat att ”Sverige är medlem i Europeiska Unionen”. Detta ger ingen lagstiftande makt för EU. Men medlemskapet är grundlagsskyddat och om Sverige vill gå ur EU måste vi ändra grundlagen. Varför står RF 1:10 med stadgandet om EU-medlemskapet i grundlagen? Anledningen är att försvåra ett utträde. Det krävs att riksdagen i två beslut med mellanliggande val till riksdagen beslutar att Sverige ska gå ur EU och det krävs att minst hälften av riksdagsledamöterna röstar ja vid bägge tillfällena. Först därefter kan vi ansöka om utträde.

Nu vill Regeringen ändra bland annat denna grundlagsbestämmelse så att det istället ska fordras 2/3 majoritet i riksdagen (vid det andra beslutet i frågan) för att ändringen ska kunna gå igenom.  Detta framgår i Regeringens proposition 2024/25:165. Men eftersom grundlagen stadgar att ”All offentlig makt i Sverige utgår från folket” och att denna folkstyrelse bygger på ”rösträtt för folket i val till Riksdagen” kan man förvånas över att Sverige överhuvudtaget gick med i EU. EU övertar delar av den svenska riksdagens lagstiftande makt.  Det strider mot RF 1:1 och därmed mot det svenska statsskickets grunder.

En folkomröstning ägde rum inför EU-medlemskapet men den kan inte medföra att den representativa demokratin som förutsätts i Regeringsformen 1:1 åsidosätts. Att vara medlem i EU och i andra internationella organisationer är en sak men att låta EU överta delar av Sveriges grundlagsskyddade självstyre och därmed suveränitet är något helt annat. Det strider mot grunden för vårt statsskick i RF 1:1 som anger att ”All offentlig makt i Sverige utgår från folket” och att denna folkstyrelse bygger på ”rösträtt för folket i val till Riksdagen”. Att makten utgår från folket, som har rösträtt, kan inte innebära att de politiker som väljs in i riksdagen av folket har rätt att överlåta suverän makt till EU och dess institutioner eftersom detta får till konsekvens att makten inte längre utgår från folket dvs. de röstberättigade i Sverige. Det bryter mot principerna för statsskicket. Riksdagen kan inte ge bort sin lagstiftande makt till EU eftersom detta medför att den i grundlag stadgade länken till folket bryts.

När Sverige blev medlem i EU var det frågor om friheter över gränser som betonades i form av bland annat fri rörlighet för personer och frihet för kapital. Idag ser vi ett helt annat EU. Nu är det upprustning av krigsorganisation som gäller och EU avser att begära in 800 miljarder euro för att bygga upp en sådan.

Gunilla Edelstam, docent, jur. dr.