Krigets naturliga ordning är att den part som vunnit den militära kampen efteråt beslutar om förlorarens politik. På bilden har ryssen sträckt vapen och överlämnar efter slaget vid Narva sina fanor till Karl XII som tecken på åtminstone tillfällig kapitulation. Vapenvila är krigets fortsättning med andra medel.

Jag påstår inte att detta är rättvist. Jag säger bara att det är ett sätt att få avslut. Men för att det ska bli ett avslut så måste den förlorande parten ge sig på riktigt. Den vinnande parten kan annars säkerställa detta genom att fortsätta sitt förintelsearbete till dess fienden i sitt hjärta förstår att han faktiskt är slagen. I civiliserade krig, om något sådant kan tänkas, strävar parterna rimligtvis efter att begränsa den mängd onödigt och utsiktslöst lidande, särskilt för kvinnor och barn och andra civilister, som följer om förloraren inte på allvar stryker flagg sedan han blivit slagen.

Den militära striden mellan Israel och Hamas är avgjord. Israel vann. Om krigets naturliga ordning fått gälla så skulle Hamas ha erkänt sig besegrade. Om Hamas i stället brutit den påtvingade vapenvilan så hade Israel troligen slagit tillbaka med förödande kraft tills Hamas och de civila som kommit i vägen blivit slutgiltigt krossade.

Hur den akuta situationen i Mellanöstern ska utvecklas beror därför på hur Hamas väljer att administrera sin förlust. Det naturliga, för att inte locka eller rentav tvinga Israel till plågsamt blodiga repressalier, hade varit att ge sig och lämna sina vapen i stora högar framför IDF.

”Det snabbaste sättet att få ett slut på den humanitära krisen i Gaza är att Hamas kapitulerar och släpper gisslan”, skrev president Trump häromdagen på Truth Social. ”Han har rätt”, kommenterar The Wall Street Journal, ”men varför skulle Hamas ge upp när Israel är under massiv internationell press?”.

Det betyder att Hamas har tillgång till ett särskilt massförstörelsevapen, den internationella opinionen, som tror att den kan få slut på våldet och lidandet genom att lägga band på Israels styrka och ge Hamas ökat inflytande, vilket i praktiken betyder att ge hatet förnyad näring. ”Hamas frossar i franska, brittiska och kanadensiska planer på att erkänna en palestinsk stat”, fortsätter tidningen, ”och har därför skärpt sin position och avvisat nya samtal om eldupphör”.

Världssamfundet samlar sig för att få slut på våldet genom att försöka tillfoga Israel de tusen nålstickens död. Land efter land förklarar sig redo att erkänna staten Palestina som inte finns och vars erkännande blir en direkt inbjudan till framtida krig om dess utbredning och inre ordning.

Sverige har tagit sig en ledarroll i försöken att försvaga Israel ekonomiskt genom att begränsa handeln. Vad tror sig den svenska regeringen åstadkomma med det? Handlar det om att överlämna livsmedelsdistributionen i Gaza till Hamas så att terroristerna kan återställa sin sargade ekonomi genom att tvinga folket att betala för gratismaten?