Begreppet demokrati tillhör de mest förvirrande vi har. Av dess ursprungliga betydelse av ”folkstyre” finns oftast inte så mycket kvar. Numera har det kommit att betyda att man via ombud ska antas ha lite inflytande vilket tyvärr sällan är fallet. Dessutom är tankarna om ”folkstyret” uppblandade med allsköns märkliga föreställningar som till exempel att invandrare bör tilldelas rättigheter i demokratins namn vilket de inte hör dit. Samma sak gäller minoriteter som förstås definitionsmässigt inte bör ha några särskilda rättigheter alls i ett majoritetsstyre värt namnet. Däremot är det klädsamt att behandla båda grupperna väl men det ska ske på majoritetens villkor.

Här ska jag beskriva några egenskaper hos själva kärnan, nämligen föreningsdemokrati med utgångspunkt från en ideell förening något som åtminstone den äldre generationen i vårt land är väl förtrogen med och vars mall i stort sett alla medlemsstyrda församlingar följer med vissa förändringar och inskränkningar beroende på typ av organisation såsom ekonomiska föreningar, politiska föreningar, aktiebolag med mera. Hur är det egentligen, är det verkligen medlemmarna som styr? Och vilka är svagheterna? Häng med när vi analyserar en dagordning från ett riktigt årsmöte. Kommentarer i kursiv stil under varje punkt.

Dagordning för föreningen X vid årsmötet i föreningslokalen den 1 november 2024,

1. Fastställande av röstlängd för mötet

Anmälningslistan till årsmötet föreslogs utgöra röstlängd för mötet.

Årsmötet beslöt

att fastställa anmälningslistan som röstlängd.

Oftast slarvas med att kontrollera om de anmälda faktiskt är röstberättigade. Det kan få stor betydelse i kontroversiella frågor

2. Mötesordförande och mötessekreterare

Till mötesordförande valdes YY

Till mötessekreterare valdes ZZ

Nästan undantagslöst väljs dessa bland av styrelsen i förhand utsedda personer som kan förmodas ha stor lojalitet med den avgående styrelsen. Det gäller i synnerhet stora möten där det är svårt att oförberedd axla en sådan roll. Särskilt ordförandeposten ger stor makt. Det vore mer rimligt att ha ett sådant val på nätet i förväg då alternativa personer ges möjlighet att anmäla sig eventuellt med motivering.

3. Justeringspersoner

Till justeringspersoner (tillika rösträknare) valdes AA och BB

Samma kommentar som ovan fast dessa funktioner har mindre inflytande

4. Frågan om mötet är utlyst på rätt sätt

Sekreteraren redogjorde för hur kallelse till mötet kungjorts.

Mötet befanns utlyst på stadgeenligt sätt.

Denna fråga ställs bara till dem som har infunnit sig och alltså har hörsammat kallelsen. Möjlighet att protestera bör ges till alla genom en förfrågan på nätet efter utgången kallelse men i god tid före mötet.

5. Föredragningslista

Det redovisade förslaget till föredragningslista för mötet fastställdes, bilaga 1

Styrelsen har här stora möjligheter att manipulera mötet genom att underlåta att ta med viktiga frågor. En oberoende granskning av föredragningslistan borde göras i förväg, exempelvis av revisorerna.

6. Styrelsens verksamhetsberättelse och årsredovisning för 2023-2024

Här finns de riktigt stora möjligheterna att manipulera mötet. Deltagarna är ofta mycket dåligt pålästa. Kontroversiella utgifter kan lätt döljas genom att de aggregeras in i stora poster.

7. Revisorernas berättelse över styrelsens förvaltning för 2023-2024

Revisorernas berättelse över verksamhetsåret 2023-2024, bilaga 4.

Årsmötet beslöt

att lägga revisionsberättelsen till handlingarna.

Revisorerna kontrollerar nästan alltid bara formella poster, exempelvis att det finns kvitton på utgifter, De kommenterar sällan eller aldrig om dessa poster har varit motiverade. Vidare genomlyses i stort sett aldrig om de affärer som styrelsen har gjort har varit rimliga och förnuftiga, än mindre de affärer som styrelsen har underlåtit att göra. Revisionen i en svensk förening ända upp till kommuner och staten eller multinationella företag är oftast i stort sett värdelös och ger mycket liten insikt i kvalitén på förvaltningen. Detta är skälet till att kollapser sällan kan ses i räkenskaperna förrän det är för sent. En stramare revision med krav på mycket större översikt skulle troligen kunna ha en positiv inverkan på verksamheten i många fall. Givetvis finns också stora risker med jäv i revisorsvalet när det gäller granskningen av verksamheten.

8. Fastställande av balans- och resultaträkning för verksamhetsåret 2023-2024

Se ovanstående post.

9. Ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter 2023-2024

Årsmötet beslöt enhälligt

att ge styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för redovisningsåret 2023-2024

Den svenska konflikträddheten gör att det krävs väldigt mycket för att underlåta att ge ansvarsfrihet. Jag var själv nyligen på ett årsmöte där styrelsen inte hade klarat av att få fram väsentliga delar av redovisningen till årsmötet. Det handlade om en förening med liten omslutning och sannolikheten att det skulle ha rört sig om oegentligheter är liten. Likväl måste det anses omöjligt att ge ansvarsfrihet i ett sådant fall men det gick inte att få majoritet för det. Det bör finnas en praxis utarbetad med tydliga situationer angivna, en slags checklist, där ansvarsfrihet inte kan beviljas och uppenbara brister i den ekonomiska redovisningen är förstås en av dem.

10. Budget för verksamhetsåret 2024-2025

Styrelsens förslag till budget (med verksamhetsplan) hade lagts ut på hemsidan 2024-10-23. I

budgetförslaget ingick även förslag till medlemsavgifter och förfallodag, bilaga 6.

CC föredrog verksamhetsplanen, bilaga 7. DD föredrog förslag

till budget och kommenterade de större intäkts- och kostnadsposterna.

Årsmötet beslöt enhälligt

att fastställa budget enligt styrelsens förslag.

Det gäller förstås samma sak för budgeten som för redovisningen. Den är ofta ogenomtränglig och förstås av få. Avsevärd möda bör läggas på att bryta ned den i mindre poster och på presentationen av den. Även detta kunde revisorerna få yttre sig om.

11. Fråga om arvoden till styrelseledamöter

Detta är en delikat fråga. Jag tror att de inte sällan är för låga vilket förstås inte gäller stora företag där motsatsen råder. Det viktiga är att de måste stå i proportion till den förväntade prestationen.

12. Avgifter och förfallodag för 2024-2025

DD föredrog styrelsens förslag till avgifter och förfallodag 2024-2025. Bilaga 9.

Årsmötet beslöt enhälligt

att fastställa de föreslagna avgifterna för 2024-2025.

13. Behandling av styrelsens förslag och i rätt tid inkomna motioner

I väldigt många föreningar försöker styrelserna att undvika motioner. Det görs exempelvis genom att motionstiden avslutas långt före årsmötet och styrelserna påminner sällan om sista dagen. En sådan påminnelse borde de vara ålagda att skicka ut.

14. Antalet styrelseledamöter

Styrelsen kan känna sig bekväm med antalet ledamöter särskilt då omval av samtliga ledamöter föreslås. Denna fråga rinner ofta rakt igenom systemet utan eftertanke vilket är olyckligt.

15. Val

Valberedningen har föreslagit årsmötet att till ledamöter för en tid av N år välja:

Här finns förstås den näst största svagheten i hela systemet. Valberedningens förslag tas ofta utan ändring vilket betyder att medlemmarnas möjlighet till förändring är lite. Det behöver inte vara så att det råder ett stort missnöje med den gamla styrelsen men möjligheten till verklig förnyelse blir ofta liten. Omval av samtliga ledamöter bör inte vara möjligt.

Den allra största svagheten i föreningsdemokratin är val av valberedning. Det sker ofta under stor hast på slutet. Medan nya styrelseledamöter ofta avkrävs en presentation så sker detta sällan av valberedningen. Detta är mycket märkligt då valberedningen kanske kan anses ha den största makten i föreningen. Valberedningen består ofta av gamla styrelseledamöter vilket är förståeligt eftersom dessa i allmänhet känner till föreningen bättre än andra. Men det utgör också en effektiv bromskloss mot en kanske välbehövlig förnyelse. Det allra minsta kravet borde vara en lika formell process i utseendet av valberedningen som av styrelsen och en programförklaring bör avkrävas av medlemmarna.

16. Övriga frågor

Här kan viktiga frågor tillåtas smita in utan ordentlig beredning. Övriga frågor bör inte kunna leda till beslut (vilket i många föreningar de heller inte kan).

Vid protokollet

Justeras

YY

Mötesordförande

AA BB

Justeringsperson

Protokoll innehåller inte sällan felaktigheter även efter justering. Beslutade åtgärder blir ofta inte verkställda och kontrollen av dem blir är ofta undermålig.

I politiska föreningar inklusive våra styrande församlingar är förfarandena ofta ännu mer bristfälliga och märkliga. I en kommun förväntas man exempelvis rösta på i förväg uppgjorda antal partidelegater för nämnder mm. där förhandlingarna har förts enligt röstresultat. Men dessa omröstningar ges skepnaden av att vara demokratiska vilket de inte alls är. De som röstar vill egentligen inte alls det som de röstar på.

Den viktigaste demokratiska inskränkningen i politiska föreningar utövas dock av partierna själva. Man ställer nästan alltid ett djupt odemokratiskt krav på att valbara personer ska vara ”nominerade”, dvs. vara godkända i förväg av någon slags partielit. Detta undanrycker alltså nästan helt partimedlemmarnas möjlighet till verklig demokrati och måste anses vara en skamfläck.

Kort sagt, svensk föreningsemokrati lämnar mycket övrigt att önska. I politiska församlingar och företag är läget ofta ännu sämre. En uppryckning av detta skulle kunna få stora konsekvenser för vårt samhälle.

BILD: Perikles talar. Målning av Philipp Foltz (1852).