Individer med intellektuella begränsningar kunde tidigare inte klara sig eftersom överlevnad i äldre tider med långa episoder utan tillgång till livsnödvändig föda krävde långsiktig planering och rationellt handlingssätt. I vårt klimat gällde det främst att överleva vintern. En konsekvens var att livsodugliga helt enkelt gick under. Det var understundom till och med omöjligt att klara vård av barn och hjälplösa åldringar varför även dessa ibland måste offras.

Det som karakteriserade fungerande och framgångsrika samfund eller samhällen var deras förmåga att prioritera, att handla rationellt och att se till att kunniga, omdömesgilla och klarsynta individer fick ledande roller. Särskilt viktigt var att kunna bedöma konsekvenser av olika beslut samt att hålla emotioner och känslor under kontroll. Hämnd på oförrätter, till exempel, sköts på framtiden tills dess man bedömde att det kunde genomföras framgångsrikt. Ragnar Lodbroks söner kvävde sitt raseri över mordet på fadern för att vid lämpligt tillfälle ta itu med saken.

Ett exempel på rationellt handlande var den svenska regeringen under andra världskriget. Ledande politiker, speciellt statsminister Per-Albin Hansson, lyckades skickligt balansera stormakters krav och hotelser med väl avvägde eftergifter, samtidigt gjordes allt för att bygga upp och stärka ett försummat militärt försvar samt se till att landets begränsade resurser ransonerades till förmån för hela befolkningen. Per-Albin Hanssons regering visade hur viktigt ett avvägt och genomtänkt handlingssätt är. Det är därför beklagansvärt att landet nutida regeringar knappast visat exempel på genomtänkta beslut utan snarare motsatsen.

Huvudparten av landets riksdagsmedlemmar består idag i flera avseende av politiska broilers med ringa eller ingen erfarenhet utanför den politiska sfären eller om möjligt från statsägda företag och myndigheter. Beslutsprocessen är inte sällan fördold. Triviala miljöfrågor kan debatteras ad nauseam. Fundamentala frågor som att ge upp mer än 200 år av neutralitet gick däremot igenom utan djupare eftertanke eller debatt. Hade man beslutat saken i dag, med en annan amerikansk president och en annan politik, hade man säkert skjutit på beslutet att ge upp den svenska neutraliteten så där hux flux.

Studerar man de centrala beslut som fattas under senare år har man anledning att vara ytterst bekymrad. Dit hör inte minst en serie olyckliga beslut när det gäller landets energiförsörjning. Man har där ersatt ett väl fungerande system av vattenkraft, bioenergi och kärnkraft med ett som innehåller allt större mängder vindkraft och solenergi. Dessa senare system är på grund av sitt väderberoende svåra att effektivt integrera samtidigt som elförsörjningen blir allt känsligare för störningar.

På grund av en i flera avseende överdimensionerad miljö- och klimatpolitik har ett flertal kostsamma besluts tagits, oftast på rent ideologiska grund och med föga eftertanke, vilka nästan utan undantag lett till grandiosa misslyckanden. Northvolt, det senaste av dem, behöver knappast kommenteras, andra misstag berör tidigare försök att producera etanol av skogsavfall. I en nära framtid finner vi projekt som Stegra där man avser producera stål med hjälp av vätgas och som sannolikt går samma väg som Northvolt. I grunden ligger en radikal strävan att i rask takt lägga om samhällsliv och industri för att undgå följder av ett ändrat klimat, eller mer korrekt vaga föreställningar om en sådan ändring, till följd av ökande utsläpp av växthusgaser. Istället för att visa samma försiktiga klokhet som Per Albin Hansson har man istället gjort motsatsen och rusat i väg utan besinning eller eftertanke.

Hur man än ser på saken när det gäller svenskt väder och klimat är det närmast obegripligt att det har fått en sådan prioritet. Bortsett från ett tydligt minskat antal mycket kalla vintrar under de senaste 50 åren har övriga ändringar varit minimala jämfört med naturliga vädervariationer och man kan fråga sig om det verkligen hade kunnat upptäcktas av folk utan en massiv massmedial påverkanskampanj.

Därtill har ändringarna huvudsakligen varit gynnsamma för såväl landets ekonomi som för naturen. Energibehovet har minskat, det mildare vädret har varit bra för hälsan och biodiversiteten har påverkats positivt. Att sedan framställa dessa ändringar som negativa och även på visst håll som hotfulla är närmast obegripligt för en tänkande varelse. Vissa hugskott som att sortera avfall in absurdum är på gränsen till skogstokighet. Att mer koldioxid i atmosfären ger lite högre temperatur har varit känt sedan 1800-talet och detta stöds av detaljerade observationer och mätningar. Men detta är inget som borde oroa vare sig vanligt folk, politiker eller myndigheter om de vore förnuftiga och tog tid på sig att tänka efter.

Vad man i stället bör göra är att satsa på mer grundforskning eftersom det främst är nya idéer som behövs och inte ytterligare ad hoc bravado projekt. Det som behövs är bättre metoder att producera energi, inte dyrare och sämre. Sätt stopp för Net Zero och släng katastrofplanerna i papperskorgen. Någon observerbar effekt på klimat och väder, if at all, kommer ändå inte att ske förrän länder som Kina och Indien har lagt om sin energiproduktion.