Lagom till nationaldagen kravlade sig Bilan Osman fram ur den bylsiga offerkoftan och förgyllde sociala medier genom att dela Carl Johan De Geers ”Skända flaggan” från kommunismens förlovade guldålder. En protest mot Vietnamkriget och ett försvar för vapenvägran på en och samma gång.

Man förstår hur fantasilös vänstern är om det coolaste de vet är en skändad flagga skapad av en lillfingerspretande friherre som ville posera rebell för snart 60 år sen.

Liksom Carl Johan De Geer är Bilan Osman en posör. Skrapar man lite på ytan så finns där just ingenting, förutom en inte oansenlig portion hybris i kombination med en uppsjö av olika måttstockar för olika ändamål.

Hon avskyr vita människor men väljer att bo i ett land där majoriteten av invånarna har just denna, i hennes ögon, förhatliga hudfärg.

Hon bär hijab och hyllar en religion som fördömer homosexualitet men påstår sig ”fira bögar årets alla dagar”.

Hon ältar ”trauman från extremhögern” men är påfallande tyst om att hon så sent som i slutet av förra året blev misshandlad av en islamist som hade orden Allahu Akbar intatuerade i pannan.

Det är totalt förvirrat, med andra ord, vilket det ju alltid är när det gäller de förvirrade individer som bekänner sig både till vänsterextremism och islamism. Traditionellt har ju vänstern varit kategoriskt emot alla former av religion och religiös påverkan – numera väljer de att liera sig med islamister.

Det finns dock en förklaring till det – eller rättare sagt flera.

En är att vänstern gör, och alltid har gjort, stor sak av att de står på de svagas sida. (Inte för att de verkligen gör det, för det gör de inte alls, utan för att de vill att det ska framstå så).

Eftersom islamisterna (åtminstone än så länge) utgör en minoritet av landets befolkning ser vänstern dem som svagast. Att de styr sina egna länder med järnhand, och dödligt religiöst förtryck, struntar de svenska vänsterextremisterna i.

En annan förklaring är att vänstern i grunden hyser ett bottenlöst förakt för majoriteten av medborgarna. I deras ögon är vi bara kuggar i det kollektiva kommunisthjulet – vi ska inte tycka, tänka och tro utan bara vara en del av maskineriet.

Eftersom de flesta faktiskt struntar fullkomligt i påbuden från de röda och istället fortsätter vara individer med egen vilja och egna åsikter, känner sig vänsterextremisterna tvungna att liera sig just med de mörka krafter svensken i gemen ogillar mest – det vill säga islamisterna.

Så skapades en ohelig allians där den unkna människosynen från både kommunismen och islamismen förgiftar sinnet – och där tankeförmågan ligger på en så låg nivå att de fortfarande släpar fram posören Carl Johan De Geer när de vill vara riktigt upproriska. Eller som min morfar skulle ha sagt:

– Bevarö mä väl va möe dumt fôlk dä finns!

Foto: Skärmdump Facebook