Såväl energianvändning (Fig 1) som elanvändning (Fig 2 i Sverige har praktiskt tagit varit oförändrade sedan 1985 trots en tydlig ökning av landets folkmängd med 28%. BNP har under samma tid stigit avsevärt med en faktor på 5.13, räknat i US dollar. Motsvarande ökning för USA är 6.31.

Som framgår av figurerna (hämtade från Wikipedia och baserade på uppgifter från svenska myndigheter) har det under perioden skett en övergång till kärnkraft och biomassa. Under senare år har vindkraft och solenergi i tillkommit i stigande omfattning samtidigt som kärnkraften minskat. Produktionsökning av elenergi under allra senaste år har inneburit att elexporten ökat i en omfattning som i stort är densamma som elproduktion från vind (se figur 2).

Det framgår vidare att energikonsumtionen under senare år närmast har stagnerat inom EU jämfört med till exempel Kina. Orsaken härtill är främst omfattande effektiviseringar samt att Kina jämfört med Europa tagit över allt mer av den globala industriproduktionen medan Europa gradvis haft mer av sin tillväxt inom den mindre energikrävande service och tjänstesektorn. Den höga och delvis politiskt konstruerade prissättningen på såväl el- som fossilenergi har också bidragit till att bromsa energikonsumtionen.

I Sverige har energibesparingar skett genom minskad användning och rationaliseringar samt mer avancerad teknik som värmepumpar och mer effektiva system på ett antal områden. Inte minst en politiskt betingad prissättning på energi och el har varit en bidragande faktor till att energikonsumtionen i landet inte ökat på 40 år. I vissa fall har folk helt enkelt inte råd med elen på grund av fiffigt kontruerade avgifter och skatter. När det gäller att ”rädda” jordens klimat kommer svenska medborgare i andra hand!

Det märkliga är emellertid att det politiska samhället plötsligt ser ett behov av ett till synes våldsamt ökat elbehov efter 40 år av närmast nolltillväxt av energikonsumtionen! Det nya energibehov som nu lanseras krävs främst för nya former av ytterst energikrävande industriproduktion som ståltillverkning med vätgas i stället för kol. Globalt sett är Sverige i dag en liten stålproducent med en produktion på 4 miljoner ton 2024. Det är cirka 0,2 % av den globala produktionen. Att producera detta med vätgas skulle öka behovet av el inom landet med 10-20 %. Varför Sverige skall ta ledningen i att producera stål med vätgas i stället för kol är märkligt och något som inte ens de stora stålproducenterna i världen anser sig ha råd med.

Men Sverige vill ju på alla sätt vara det land som tar ledningen för avvärja hotet mot jordens klimat och detta även om inga andra länder skulle göra det. Om Sverige önskar bidra till att minska jordens koldioxidutsläpp i andra delar av världen vore det kanske förnuftigare att i stället exportera ännu mer av den fossilfria elen och detta till länder som Tyskland och Polen eller till ännu värre klimatsyndare. En annan och förnuftigare möjlighet är förstås att andra länder själva kan lösa sina klimatproblem.

Figurerna ät tillgängliga på Wikipedia (credit Kaj Tallung)

BILD: Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, togs i bruk 1963.