Under ett kort anfall av serendipitet – vilket betyder turen att hitta något intressant som man inte visste att man letade efter – upptäckte jag en i stort sett obegriplig akademisk studie från de världsberömda universiteten Princeton och Columbia. Studien är obegriplig på det förnäma akademiska sättet att den gör tabeller, grafer och regressionsanalyser och på den grunden påstår sig bevisa saker som man trodde att man redan visste men nu alltså kan uppvisa femtio sidor matematiska belägg som stöd för ens förutfattade mening.

Det som nu bevisats (och vi vanliga människor redan anat) är att det demokratiska partiet i USA sedan sjuttiotalet fått ett nytt väljarunderlag och anammat en ny politik för att passa det nya väljarunderlaget.

Att amerikanska demokrater och republikaner byter sida inträffar då och då. Under inbördeskriget var republikanerna ”höger” i bemärkelsen att de kontrollerades av storindustrins intressenter men ”vänster” däri att de krigade för slaveriets upphävande. Efter krigsslutet blev demokraterna ”höger” eftersom de ville behålla rassegregationen medan de några årtionden senare, under Franklin D. Roosevelt, blev ett vänster- och välfärdsparti. Med Trump pågår ett nytt skifte vilket tydligt illustrerades av att en fin och väluppfostrad dam som Hillary Clinton, demokrat, vid förra presidentvalet med avsky kallade Trumps republikanska väljare för ”deplorables” varmed hon menade ouppfostrade, vulgära och obildade typer med benägenhet att klä sig i bäverskinn och kohornshattar och storma kongressen.

Vad studien visar är, om jag får uttrycka det med mindre vetenskapliga ord än studien själv, att överklassen börjat söka sig till demokraterna och att partiet drar till sig kandidater som attraherar överklassen medan republikanerna blivit mer folkliga i sin framtoning. Det är nog ingen tillfällighet att Trump, som vet vad kulturellt osofistikerade människor vill ha, valt J. D. Vance, mannen som gjort USA:s snabbaste klassresa och hela tiden gör poänger av sin folklighet och sitt enkla ursprung bland alkoholiserade släktingar, till sin vice.

Frågan är hur dessa omkastningar, särskilt den nu pågående, ska förklaras. Här duger inte begreppen ”höger” och ”vänster” eftersom dessa tycks kunna betyda så olika saker vid olika tidpunkter. Studien från de två framstående universiteten använder i stället väljarnas utbildningsnivå som förklarande variabel och kommer fram till att högutbildade amerikaner numera flockas till demokraterna medan de mindre skolade – såklart det finns undantag – röstar republikanskt. Men varför skillnader i utbildning skulle få dessa effekter på partiväsendet förklaras inte vilket kanske beror på att författarna anser att detta är självklart.

Och kanske är det självklart. Vi ser samma mönster i Sverige. För det första har antalet universitetsutbildade ökat kraftigt i både Sverige och USA. För det andra har den andel som studerat annat än tekniska ämnen och därmed utsatts för det allt starkare politiskt korrekta eller wokistiska tänkandet också ökat kraftigt. För det tredje har den grupp som är särskilt mottaglig för sådana idéer, nämligen de unga kvinnorna, också blivit betydligt fler, både i absoluta tal och som andel av studenterna.

Samtidigt har levnadsvillkoren för lågutbildade, särskilt män, försämrats. Tidskriften Forbes skriver att ”sedan 2001 har USA:s handelsunderskott med Kina resulterat i att cirka 3,82 miljoner amerikanska jobb har gått förlorade, och tillverkningssektorerna har drabbats hårdast av denna utvandring… Så mycket som 66 % av de amerikanska företagen lägger ut minst en avdelning på entreprenad. Denna trend innebär att cirka 300 000 amerikanska jobb läggs ut på entreprenad årligen, vilket återspeglar både omfattningen och effekten av denna affärsstrategi”.

Förbittrade och lågutbildade amerikanska män har inte längre några industrijobb att gå till. De röstar på republikanerna och dör dessemellan som flugor av opioider medan demokraterna koncentrerar sig på den nya högutbildade medelklassen som jobbar i den växande välfärdssvängen. Därför låter demokraterna som svenska liberaler och centerpartister. Därför låter de sig företrädas av folk som Kamala Harris och därför förlorar de val.