JAN-OLOF SANDGREN: En hägring i den saudiska öknen

På sätt och vis förstår jag Mohammad bin Salman. Den (med muslimska mått mätt) västvänlige kronprinsen av Saudiarabien och landets verklige ledare sedan pappa kungen drabbats av demens.

Hans land har mindre än 100 år på nacken och saknar i stort sett historiska minnesmärken. Helgedomen Kaba är visserligen en betydande turistmagnet, men arkitektoniskt en svart låda som kunde ha designats av Gert Wingårdh. Det finns ingen motsvarighet till Kinesiska muren, Egyptens pyramider eller Babylons hängande trädgårdar. Ingenting i Saudiarabien kvalar in bland ”världens 7 underverk” trots enorma oljeinkomster de senaste 70 åren.

Kanske liknande tankar surrade genom hans huvud, när han första gången såg planritningen till NEOM. En vision som får andra visioner att blekna. Lika verklighetsfrämmande som Atlantis och ungefär 1000 gånger dyrare än Northvolt.

2022 togs första spadtaget till ökenstaden The Line, som är den mest spektakulära delen av projektet. Nio miljoner invånare ska bo i en enda skyskrapa som är snäppet högre än Empire State Building, 200 meter bred och 17 mil lång. Det blir ungefär en kvarts miljon människor per kvadratkilometer och alla garanteras grundläggande service inom fem minuters gångavstånd.

The Line marknadsförs som framtidens urbana boende; jämlikt, bilfritt, fossilfritt och ”sustainable”. Hela stan är naturligtvis luftkonditionerad, och även andra delar av NEOM får en behaglig utomhustemperatur med hjälp av teknisk klimatkontroll. Bland annat tänker man sig en exklusiv skidort i bergen med riktiga snöfall. Det slukar visserligen stora mängder energi, men tanken är att sol/vindkraft och andra förnybara energikällor ska göra NEOM självförsörjande.

Allt i The Line övervakas och styrs av Artificiell Intelligens. Från ena änden till den andra löper en supersnabb tunnelbana som avverkar alla de 17 milen på 20 minuter. Fasaden täcks av spegelglas, vilket gör att hela 9-miljonstaden smälter samman med öknen och för en yttre betraktare framstår som en ”hägring”.

I projektets egen reklamfilm ser insidan ut som ett prunkande växthus, vilket kan verka lite slösaktigt med tanke på att varje droppe vatten framställs genom kostsam avsaltning. En annan kritisk synpunkt är att fasaden på varje sida av byggnaden utgör en spegel på ungefär 50 kvadratkilometer, vilket skulle kunna reflektera solljuset och antända allt inom räckhåll? Och om det varken finns vägar eller bilar, hur förser man 9 miljoner människor med dagligvaror? AI-styrda drönare, kanske?

En annan sak som slog mig när jag såg filmen var att The Line inte framställs som en saudisk stad, eller ens arabisk. Istället utmålas den som den Nya värdens centrum. Slutordet gjorde mig faktiskt lite nedstämd: ”We are creating the future of the human race”.

Första etappen av The Line planeras vara klar till fotbolls-VM 2034 som lägligt nog arrangeras av Saudiarabien. Resten av projektet får vänta till 2045.

Mer pessimistiska bedömare från Wall Street Journal tror att byggtiden kommer att behöva utsträckas ytterligare 55 år och byggkostnaden uppgraderas från ursprungliga 200 miljarder dollar till 8,8 triljoner dollar – eller 25 gånger Saudiarabiens statsbudget. Ytterligare ett problem är att mycket av den teknik som The Line är beroende av, ännu inte är uppfunnen.

Ordet ”hägring” passar synnerligen väl in i sammanhanget. Och den som drabbats av hägringen är framför allt Mohammad bin Salman. Att backa från projektet i det här läget och erkänna att han haft fel, skulle vara en enorm prestigeförlust. Han är ju trots allt bara kronprins. Att driva det i mål till varje pris, riskerar att kasta in världens rikaste oljenation i en finansiell kris.

Men projektet har också vinnare. Till exempel konsultbolaget McKinsey & Company som för sin delaktighet i NEOM årligen fakturerar omkring 130 miljoner dollar.

Jan-Olof Sandgren