Så här inför Herren Jesu Kristi födelsedag borde man kanske hylla födelsedagsbarnets etiska principer, särskilt om man är kristdemokrat och därmed vill markera att en seriös andlig frändskap existerar. Men det är inte bara, eller ens i huvudsak, därför jag blir illa till mods av en artikel som KD-höjdarna Bengtsson och Forssmed nyss placerat i Dagens Nyheter. Det som bekymrar mig är ledande politiker – och dessa två är långt ifrån de enda – fortfarande inte begripit att den politiskt korrekta wokismen, som under årtionden med sina konstiga idéer förhindrat Sverige från att ta itu med sina problem, är skadlig för nationen och folket. De vill helt enkelt inte begripa.

Deras andliga grundbult – som förstås är helt främmande för Herren Jesu tänkande – ligger i människosynen. Deras människouppfattning är att alla människor är goda och kompetenta och att det därför inte är skolbarnens fel om de får det underkända betyget F i matematik utan i stället får något av de godkända betygen A – E.

Jesus, som ofta skällde ut sina lärjungar för deras lättja och ondska, skulle ha tagit sig för pannan. Enligt Jesu synsätt utvärderades människornas nådaställning livet igenom (varvid syndakontot vid behov kunde nollställas genom bikt inför den slutliga prövningen hos Sankte Pär). Tanken att skolungdomar inte bör konfronteras med sina svagheter, exempelvis genom underbetyget F i matematik, hade varit lika främmande för Jesus som den troligen är för en majoritet av svenska folket.

Men nu föreslår alltså två av landets ledande förtroendepersoner – Bengtsson och Forssmed, den ene minister och den andre riksdagsman –  alltså att F-betyget ska skrotas och alla elever alltid få godkänt i alla ämnen. ”Forskning visar”, hävdar dessa härskare, ”på tydliga samband mellan bland annat införandet av betyget F och ökad psykisk ohälsa bland elever. Skolgången har kommit att i högre grad präglas av oro över att inte klara prov och för att få låga eller underkända betyg.”

Enligt min erfarenhet kan man få forskningen, särskilt i politiker- och bidragsnära frågor – att visa nästan vad som helst. I själva verket kan underbetyg bero på två olika saker, antingen att eleven inte ansträngt sig genom att vara uppmärksam på lektionerna och noggrant plugga hemläxorna, eller också att eleven saknar begåvning för ämnet.

Utbildning är inte till för att göra tillvaron behaglig för eleverna utan för att de ska skaffa sig en kompetens som är till nytta för det samhälle som bjuder dem på förmånen av gratis utbildning. Vi som betalar vill inte att skolan släpper ut sekunda varor på arbetsmarknaden i form av folk som kanske varken kan räkna eller ta blodtryck på ett korrekt sätt.

Med förslaget att inställa alla kompetensmätningar för det uppväxande släktet ställer sig de två kristdemokraterna inte på det svenska folket sida, ty vi vill inte betala för att den politikerstyrda skolan släpper ut obildade och inkompetenta elever att försöka sköta angelägna uppgifter i samhällslivet. Det är bara genom att leverera kunnig och duglig arbetskraft som skolan, enligt min mening, meriterar sig för att få del av mina skatter. Vad fan får jag för skatterna med styrespersoner som dessa kristdemokrater och deras likasinnade politikerkollegor?

Om eleverna saknar begåvning för ämnet ska vi inte blunda för detta utan låta dem göra något annat som inte kräver kunskap om andragradsekvationer. Och om de bara inte gittat göra hemläxorna ska detta offentliggöras, till exempel med tydliga underbetyg, så att de börjar skämmas över sitt slöseri med andras pengar.

I själva verket ingår de två kristdemokraterna tillsammans med sina kollegor medlemmar i det politikervälde som styr Sverige. Deras affärsidé är att lägga livet till rätta för svaga människor. De och den mångmiljonhövdade, omsättningsmaximerande välfärdsindustri som formulerar Sveriges ledande idéer – ”samhällets ledande ideologi är de dominerande klassernas ideologi”, sa Karl Marx – vill att det ska finnas många svaga människor så att de ska kunna beskatta folket med argumentet att de gör Sverige till en humanitär stormakt.