De många bland verklighetens folk och de få modiga bland de lärda som sedan länge varnat för vart Sverige och Västeuropa barkar, har de tongivande PK-etablissemangen klassificerat som primitiva och onda, i det första fallet, och i det senare som oberörbara.

Ty de självutnämnda godhetsapostlarna tar varenda en som yppar en tanke rotad i verkligheten och normaliteten för ett riddjur som bestigs än av Hitler, än av Mussolini, utan att det står i dess makt att välja ryttare. När den valda ryttaren här i själva verket bär namnet Sunt Förnuft. Ett förnuft som åsidosatts av de som har skaffat sig ett ”godhetsdefinitionspreviligium” vars innehåll de vill påtvinga oss andra. Men många med undertecknad säger Nej! Nej till denna ”energiska kamp för dumhetens och okunnighetens bevarande”, för att citera Vilhelm Moberg. Vi säger Nej till de politiker som har slutat lyssna på folks oro och inte anstränger sig, som förr, att förebygga den, utan i stället strävar efter att vinna medie- och kändistyckarnas gunst! Vi säger Nej till de agendasättande medierna och de infantila kändisarna! Varför? Därför att hela detta egoistiska PK-klägg i både Sverige och Västeuropa lider, som jag ser det från min enkla horisont, av både hybris och mindervärdeskomplex.

Är det inte hybris mot själva naturen i sig när en begränsad klick som anser sig representera, vilket den dessutom inte gör, ca. alla 532 (1) miljoner människor i EU och andra västeuropeiska länder, dvs totalt knappt 7 % av världsbefolkningen, och vill tvinga på dem klimatmål som klicken själv har kallat att ”rädda planeten”? Absurda klimatmål som ska nås, tror det godhetsposerande och oansvariga kotteriet, med extrema, korkade detaljregleringar och med följd avindustrialisering, som håller på att kidnappa framtiden för alla de västeuropeiska och östeuropeiska folk som är medlemmar i EU. Kanske tror Demirok, Bah Kuhnke och Von der Leyen att den verkliga verkligheten och de fysikaliska naturlagarna bara är rekvisita.

Är det inte hybris kombinerad med en omedveten (?) rasism när samma klick attribuerar det mesta av dagens alla dysfunktionaliteter i tredje världen samt faderskapet till alla forna seklers illdåd och oförrätter till västeuropéerna allena? Liksom att andra folkgruppers erövringar, imperialism och slavhandel är bortblåsta från historien. Araber, mongoler, japaner, kineser, ryssar och andra var och är i klickens ögon ej tillräckligt kapabla till liknande förbrytelser. Så resonerar bara en uppblåst chauvinist!

Är det inte hybris och hyckleri när man förespråkar öppna gränser, men absolut inte vill stöta på icke västliga invandrare, utom när de levererar Foodora-mat eller skjutsar för billig peng i en Uber-bil efter en middag? Å, vad livet för en PK-ist känns härligt bland likasinnade när det under denna middag ritas förställda kartor av semantiska berg vars toppar bär namn som normkritik, rasifiering, identitetspolik, kulturell appropriering, minoritetsstress och annan ordsallad. Den dolda främlingsfientligheten och klassföraktet, både upp och ner, hos dessa anställda i floskelfabrikerna, mot alla andra som står för den egentliga mannan, gör vilken jordnära person som helst mållös. Dessa verklighetsfrånvända snyltare är egentligen talanglösa: de producerar varken vettiga idéer eller annan praktisk nytta.

Ändå tror de sig vara övermänniskor som med sin PK-propaganda kan sätta, bland mycket annat, ideologiska nycklar i islamisternas händer för att både erövra gatan och olika institutioner, utan att detta leder till någon långsiktig skada. Det enda som förenar dessa två motsägelsefulla grupper är deras kamp mot den västerländska ordningen. För de förra ”handlar det”, skriver islamologen Eli Gondör i tidningen Fokus, ”om att bekämpa det vi kan kalla för frihetliga länder för att i stället införa deras uppfattning om vad som är rättvisa”. Och för de senare ”handlar det om att i stället införa en muslimsk ordning”. Men medan de egennyttiga PK-isterna, som tror sig vara listiga, inte tänker längre än näsan räcker står däremot den långsiktiga erövringen av Västeuropa och världen i islamisternas DNA. De sistnämnda uttrycker dessutom ogenerat, fortsätter Gondör, sitt förakt mot väst i kulturella, politiska och akademiska kretsar, medan västs skattebetalare står för huvudparten av deras verksamhet. Snacka om att betala för sin egen undergång!

Det nya dekadenta västeuropeiska vänstern, som egentligen trots namnet är fientligt inställd mot arbetarfolket, kämpar med näbbar och klor för att rädda sitt existensberättigande och makt genom att i jämlikhetens namn engagera sig i postmoderna frågor såsom hudfärg, islam, etnicitet och sexualitet samt klimat. En hel del av detta tankegods är direkt importerat, utan ens något filter, direkt från framförallt USA. Ett tankegods med i huvudsak europeiska rötter (läs framförallt franska- och Frankfurtskolan) som omgjords på USA:s universitet för att passa amerikanerna.

(Visst är USA en förebild i många avseenden såsom i dess vurm för demokrati, frihet, yttrandefrihet, entreprenörskap, uppfinningsrikedom, dynamism, patriotism, etc. Redan vid det unga landets tillblivelse hade tusentals européer, vissa på plats, exempelvis en av arkitekterna bakom franska revolutionen, Marquis de Lafayette, och polske frihetskämpen general Thaddeus Kosciuszko, besjälats av de amerikanska demokratiska idéerna, medan andra nåddes av dessa i hemländerna.) (2)

Men ovannämnda klick är inte intresserad av innehållet i parentesens inledning, men däremot på grund av sitt mindervärdeskomplex apar den efter nästan allt annat som är amerikanskt bara det gynnar de själva och bär stämpeln vänster. Vilken sorts PK-vänster det än månde vara.

Vad har Black Lives Matter att göra i Västeuropa? Vilket år eller sekel transporterades slavskepp fulla med afrikaner till Hamburg, Le Havre eller Göteborg? Sagt annorlunda: hur kan man likställa frivilliga invandrare i Västeuropa med ättlingarna till slavar bortförda med tvång till USA?

Klicken säger sig vara antirasist men är besatt av etnicitet, hudnyanser och ras. Propåer klädda och upphöjda till akademiska termer, såsom kritisk rasteori – en disciplin av rang på andra sidan Atlanten. Är det berättigat? Det är upp till amerikanerna själva att svara. Men vad har teorin med dagens Västeuropa att göra? Hur många raser det finns i Västeuropa, utöver de historiskt sett nyss anlända invandrarna, låter jag läsaren själv avgöra.

Ett annat begrepp som borde vara främmande i praktiken i Västeuropa är intersektionalitet. En term som myntades 1989 i USA och är direkt inspirerad av den amerikanska svarta feminismen. Men allt kan alstras och monteras ihop i floskelfabrikerna: de tre i Chile och Argentina födda och i de finaste universiteten i Sverige verksamma akademikerna, Paulina de los Reyes, Irene Molina och Diana Mulinari, har inte enbart introducerat (2005?) intersektionalitet i landet utan orerar även om ett postkolonialt (!!) Sverige. I vilken förtrycktas sektion skulle de tre damerna placera exempelvis Nyamko Sabuni, som varit statsråd med mera, i det rasistiska Sverige? Och sig själva? Men sådan rappakalja som denna trios är lönsam för skaparna själva, ger dem beröm, status och går hem hos institutioner och medier!

En annan rappakalja som gick hem bland likasinnade, för att ta ett avslutande exempel i vår korta lista, var Andreas Malms profetior om klimatet i boken ”Det är vår bestämda uppfattning att om ingenting görs nu kommer det att vara för sent”. Humanekologen Malm som lekte Guds ställföreträdare på jorden har bland annat poängterat att ”vi har 18 år på oss att rädda mänsklighetens framtid”, rapporterade Expressen när hans ”bibel” kom ut 2007. Nu nästan 18 år senare synades under september i år hans orimliga förutsägelser av Kvartals Henrik Höjer. Han anger exempelvis följande: ”[I] Andreas Malms prognoser skenar hettan: ”Minst lika illa ser det ut för Afrika söder om Sahara, där medeltemperaturen kan stiga med 7 grader i Kongo och Sahel till år 2025 med åtföljande ultraytterligheter”. Förkunnade Malm säker då. ”I realiteten”, fortsätter Höjer, ”har temperaturen ökat cirka en grad i Kongo till i år. I Mali i Sahel-regionen är siffran också cirka en grad.”

Kan det vara så att det som tvingade västeuropén Malm att skriva denna alarmistiska bok är det mindervärdeskomplex som plågade honom till den grad att han ville tillhöra de stora amerikanska klimatprofeterna som Al Gore, med sin lika alarmistiska film En obekväm sanning som sändes 2006? En film som kan, med sina graverande fel, delvis omdöpas till ”En lönsam lögn”: budget 1,5 miljoner $ och intäkter 49,8 milj.

Malm blev inte ofantligt rik eller ärad med ett Nobelpris, som Al Gore, men välkänd tack vare sin bok i PK-kretsarna. Det är denna kapplöpning mot kändisskap, lätt tjänade pengar och medlemskap i en förening för inbördes beundran som är drivkrafterna för Malm & Co.

Om vi tittar i vår spåkula ser vi att de dörrar mot absurdismen som PK-ismen har öppnat kommer det västeuropeiska folkvettet, med grund i verkligheten och med hjälp av valurnorna, att långsamt stänga. Vi ser för övrigt att det redan har börjat att ske i exempelvis Italien, Frankrike, Tyskland och Österrike. Svenska folkets avgörande löfte i frågan får vi reda på främst under september 2026.

Och när vi vänder oss till historien får vi lära oss att dagdrömmare, likt ungefär PK-isterna idag, som trodde att ordmakeri allena, skulle räcka för att forma verkligheten och frälsa, i deras ögon, en fallen och olycklig mänsklighet, har gått spårlöst försvunna. När hörde vi talas om om 1800-talets Fosforister senast? (3)

Men Shakespeare känner glädjande nog alla fortfarande till. Han sa genom Kung Lear: ”Den varelse som ej sitt ursprung vördar får aldrig stadigt fäste i sig själv.” Bristen på sådan stadga är, utöver det ovannämnda, troligen orsaken till PK-isternas svävande bland molnen, men en vacker dag kommer de att landa – precis som de nämnda Fosforisterna.

BILD: Ikaros fall. Målning av Carlo Saraceni (1579-1620).

Noter:

(1) EU ca. 450 miljoner invånare + Storbritannien ca. 67 milj. + ca. Schweiz 9 milj. + Norge ca. 5,5 milj. + Island ca 0,38 milj. = ca. 532 milj.

(2) Edward R. Tannenbaum, Västerlandets historia Del 2, Wahlström & Widstrand, Stockholm 1971, S. 182.

(3) Carl Grimberg, Svenska Folkets Underbara Öden, Norstedt, Stockholm, 1922. S. 241.

Mazigh Kiri Kessai är butiksarbetare. Han är en till Sverige sedan mer än 30 år invandrad berb från Nordafrika och har tidigare intervjuats och skrivit här på sajten.