LENNART BENGTSSON: Extremvärmen

Alla vet i dag vad som händer med jordens klimat. AI eller någon flitig räknenisse kan dagligen lätt räkna ut jordens medeltemperatur med en hundradels grad. Detta anses viktigt eftersom alla skall kunna avläsa om Parisöverenskommelsen kommer att uppfyllas eller inte. Vi ligger nu farligt nära +1.5 graders gränsen när diverse farligheter som tipping points kan inträffa!

Medelvärde i alla ära, med som alltid så gömmer sig hin håle i de små detaljerna, som till exempel i Stockholmstemperaturen. De som råkar bo i den svenska huvudstaden är säkert mer intresserade vad som händer där än i ett medelvärde för hela jorden.

Temperaturen i Stockholm har man mätt dagligen sedan 1756 och meteorologerna har noggrant kollat alla data. Dygnets medeltemperatur har granskats av professor Anders Moberg och kan studeras här

Tittar man på dessa data och gör vissa smärre beräkningar så finner man att det långsamt blivit varmare men knappast i jämn takt.  Uppvärmningen tar främst fart mot slutet av 1980-talet. Det visar sig att det i första hand är vintertemperaturerna som blivit tydligt varmare. Januari  har ökat med cirka + 4,3°C/100 år medan juli däremot med endast blygsamma + 0,6 °C / 100 år.

Förr i världen oroade sig folk mer för kyla än för värme och det skulle glatt sig över dagens mildare vintrar och lägre kostnader för uppvärmning.  Detta är dock inte fallet med dagens upplysta stockholmare. De oroar sig i första hand för värmen och då särskilt den extra hemska extremvärmen. Hur förhåller det sig då med extremvärmen i huvudstaden?

Den 9 juli 1933 var det extra varmt i Stockholm med nästan + 36° C. Uppsala var förstås bäst med +38 °C i Ultuna. Varmare än så har det inte varit i Sverige men Målilla lyckades tangerade rekordet den 29 juni 1947.

Emellertid, som läsarna av Dagens Nyheter den 10 juli 1933 kunde konstatera, så var det faktiskt + 36°C varmt den 3 juli 1811 och detta rekord står sig fortfarande trots ihärdiga angrepp från hela batteriet av växthusgaser.  Det enda jag kan föreslå är att landets klimataktivister måste öka sina offer till vädergudarna, limma fast sig  mer beständigt på motorvägarna eller vädja till landets politiker eller alternativt bli mer tålmodiga.

Ingen vet hur länge det kommer att dröja innan rekordet från den 3 juli 1811 kommer att överträffas.  Vem vet kanske det kommer att hända redan 2025?

Lennart Bengtsson