Kriminella är minsann inte bara kriminella. De är också intellektuella bokmalar som köar till fängelsebiblioteket för att förkovra sig. Särskilt populär är Machiavellis Fursten, får vi veta i Sveriges Radio Nyheter.

Samma public service förmedlar också ständigt budskapet att kriminella har levt i utanförskap och saknat de chanser vanliga skötsamma får. Det går inte riktigt ihop att folk som är bekanta med Machiavelli, och dessutom med behållning läser honom, har saknat möjligheter i livet.

Det råder ingen tvekan om att Sveriges Radios reporter Erika Norberg är mycket uppspelt över möjligheten att få göra det här reportaget, det hörs tydligt på hennes tonfall när hon inleder:

– Vi är på väg in på anstalten Västervik Norra när vakterna ropar. Det har kommit stora kartonger med nya böcker… till biblioteket.

Vi får höra lite bakgrundsljud och sedan vänder sig reportern till bibliotekarien:

– Är det dina nya Machiavelli kanske? frågar hon glättigt och han svarar klämkäckt:

– Jaa. Du vet ja… eh… ja har dragi iveg en beställning på tio utav den där asså… Så jävla lustigt att du ringer å frågar om dee asså… (fniss)

Reportaget bottnar i att en 17-åring på ett hvb-hem lär ha haft ett ex av Fursten på sitt rum innan han begick ett mord. Detta väckte ”obehag” hos personalen och, uppenbarligen, enorm nyfikenhet inom public service som nu alltså till och med besöker en fångvårdsanstalt för att snabbt försöka belägga tesen om att Machiavelli är de kriminellas nya idol. Och det lyckas de förstås med för Västerviksanstaltens bibliotekarie Fredrik Paganus hakar på:

– S-såhär äre… När man frå… när man kommer hit som ny då… till häktet… eeeh… eller mottagningen som det heter mottagningen är ju där man hamnar när man har fått ett… tidsbestämt straff å så ska man placeras ut någonstans på… den här anstalten. (Drar ett djupt andetag) Då frågar man efter tre böcker i samma andetag. De e Machiavelli Fursten… Å de e Sun Tzou… eeeh… asså eeeh… öööh… The Art of War Krigskonsten. (Drar ännu ett djupt andetag) Å sen ere 48 Laws of Power. Dom tre böckerna vill man gå härifrån me, säger han och låter mycket viktig.

Reporter Erika förtydligar nu att just Fursten är en av de böcker som Paganus lånar ur mest och han bekräftar:

– Snart sagt alla har ju läst den snart. Med tanke på hur mycke å ofta ja lånar ut den å hur böckerna färdas härinne, för att dom lånar ju mellan varann, har man lånat en bok ba så där å så råkar den bli kvar på avdelningen jättelänge när jag vill liksom ba hej du vars e boken liksom då har man låna nä polarn haren liksom så där.

Erika Norberg vet att berätta att Machiavelli själv satt i fängelse när han skrev Fursten och förklarar att ”för de flesta som sitter i svenska fängelser idag verkar den vara obligatorisk om man är intresserad av makt och ledarskap”.

– Det ÄÄÄR som en bok som tillhör skooolningen. Ha! Härinne asså, hemst å säga asså men så äääreju, säger Fredrik Paganus.

Fast han låter inte som om han tycker det är särskilt hemskt. Han låter tvärtom som om han tycker det är synnerligen coolt.

Inför Sveriges Radios besök har han också passat på att fråga en av de intagna som han ”vet” har läst den varför den är så intressant och han låter otroligt imponerad när han presenterar svaret:

– De här är en…g… en, en snubbe som e, e äldre får jag lov å säja då. (Drar ett djupt andetag) Medelåldern. Å… å… mmm… har sutti flera gånger liksom så där. (Drar ännu ett djupt andetag) Och… Ja men asså de här ju strukt… en… möjlighet av en struktur av ett gäng asså me makt… eeeh… centreringen hur man liksom… eeh… KAN tänka…

Härefter får vi lyssna på historikern Anders Fröjdmark som ger oss sin bild av Fursten, som han tycker är en läsvärd bok som är lätt att ta till sig, särskilt för den som gör anspråk på att bli furste. Men man kan också läsa den utifrån en undersåtes perspektiv; så här fungerar makten.

I inslaget framkommer inte om bokmalarna på Västerviksanstalten läser Machiavelli från ett maktperspektiv, eller för att bättre förstå de maktstrukturer som diskriminerar dem så till den grad att de tvingas sitta inne när de begår brott, men det spelar kanske ingen roll. Huvudsaken är att vi har fått klart för oss att dömda kriminella minsann är bildade människor som kan analysera sin omvärld utifrån en av renässansens litteraturskatter.

– Asså, de e ju roligt de där sammanhanget me makt å pengar å Fursten å så där. Klockböcker! Klockböcker! Jeeesus… fortsätter Hans Paganus och Erika Norberg förtydligar:

– Fredrik Paganus, bibliotekarie på Västerviksanstalten, lånar ut många böcker om dyra klockor också.

Paganus tar till orda, uppenbart minst lika imponerad över denna läspreferens hos de intagna:

– De e såna där bara såna där du vet Rolex å… (drar efter andan) ja va heter dom…

– Och så språkkurser, fyller Erika Norberg i. I spanska.

– Hahaha, ja men de e ju JÄTTEMÅNGA som vill åka till Spanien, man har… ja… de e väl plan B men de kan väl knyta an till Fursten faktiskt…

Och därefter återkommer han till samtalet han haft med den intagne Machiavelliläsaren som han tidigare berättat om och som, enligt reportern ”har läst Fursten… noggrant”:

– De sas aldrig uttryckligen i de här samtalet men i alla fall, jag kan tänka mig att… eh… (drar djupt efter andan) i kombination me de här tre böckerna som jag nämnde me krigskonsten och då 48 Laws of Power och 50 Laws of Power så ser ja att man tänker framåt. (Konstpaus) Asså kanske väljer bort dom grejerna som man gjorde lite tokigt å så kanske planerar… plan B lite bättre… Ja ser inte att de e en bok som leder till att man skulle liksom på nå sätt leda till att man lägger om sitt liv utan då snarare att man finslipar sina… sina… liksom tankar kring de här.

Här bryter Sveriges Radio in med lite fin hiphop innan reportern förklarar att bibliotekarie Paganus tror att de intagna, genom att visa intresse för Machiavelli, ”visar vad man tillhör och var man är på väg”. Och det finns dom som läser den redan tidigt i sin kriminella karriär minsann. Bra gjort ändå, måste man säga, av unga män som varit chanslösa sedan barndomen. Om det nu inte är så att det har getts ut en Fursten for Dummies eller for socially challenged förstås.

I slutet av reportaget får vi veta att Fredrik Paganus också ser en koppling till rap-kulturen, något som Erika Norberg förmedlar som om det borde förvåna alla lyssnare storligen. Till sist ställer också Erika Norberg den enda riktigt relevanta frågan:

– Läser dom den då?

– De ju just de asså… de e ju just därför ja vill ha en bokcirkel asså så man liksom kan analysera de på ett annat sätt, svarar bibliotekarie Paganus med ett litet generat fniss innan programmet avslutas till tonerna av cool och häftig rapmusik.

Efter allt dessa tugg om de intagnas läsvanor visar det sig alltså att bibliotekarien inte har den blekaste aning om ifall en enda av dem har läst någon av de böcker han tidigare påstått att de slukar från pärm till pärm. Ridå.

Foto: Machiavelli, porträtt av Santi di Tito, public domain