Revolutionärer brukar ha ett gott öga till ungdomen, av begripliga skäl. Det kan vara svårt att övertyga vuxna människor med decennier av livserfarenhet i bagaget, om vikten av att rasera vad mänskligheten hittills byggt upp – för att lägga makten i händerna på ”visionärer” som Josef Stalin eller Greta Thunberg.

Men för att riktigt galna idéer ska slå rot räcker det inte att indoktrinera ungdomen, man måste börja med barnen. Vår tids revolutionärer nöjer sig inte med att omskapa samhällets institutioner, man vill ”krypa under huden” och bryta ned våra nedärvda föreställningar om genus, kön och sexuell identitet. När kommunala bibliotek hyr in toppsminkade karlar utklädda till horor, för att läsa sagor för barn, börjar till och med luttrade svenskar reagera.

Kanske har sexualiseringen av barn nått längre i USA. I alla fall är motståndet hårdare, vilket nog kan tillskrivas ”den kristna högern”. En företeelse som knappt existerar i Sverige. Robby Starbuck heter en framgångsrik producent av musikvideos i Nashville, vars familj en gång flydde från Castros Cuba. Han har också gjort sig känd som ”anti-trans-influencer” och släppte nyligen en dokumentär ”The War on Children” (med lite tur kan den fortfarande ses gratis på X)

Filmen säger egentligen inget nytt, men sammanställer vad många skolbarn utsätts för dagligen och resultatet chockerar. Förövarna är varken pedofiler eller sexförbrytare i vanlig mening, utan lärare, pedagoger, kuratorer och läkare. Från fem års ålder upp till Highschool står HBTQ-frågor, kritisk rasteori och transgenderism på schemat. Pojkar som ifrågasätter sin manlighet får positiv uppmuntran, och de som upplever att de kanske fötts i ”fel kropp” får höra att de är ”modiga”.

Det finns ett psykologiskt begrepp som heter ”The mere exposure effekt” och som betyder att om vi utsätts för ett fenomen tillräckligt många gånger, börjar vi uppfatta det som normalt. Detta gäller oavsett hur tokigt det egentligen är.

Starbuck sticker inte under stol med att det som officiellt kallas ”könskorrigering” i själva verket är sterilisering, kemisk kastrering och könsstympning av barn – något som rimligtvis borde klassas som brott mot mänskligheten. Till helt nyligen kunde man i USA inleda könsbytesprocesser av minderåriga, utan att informera föräldrarna och utan att barnet egentligen förstod konsekvenserna. Lärare instruerades att ljuga för vårdnadshavare, om det fanns risk att de motsatte sig barnets ”trans-status”.

Idag har många könskorrigerade barn blivit vuxna och en av dem får vi möta i filmen. Stödföreningar för ”detrans” (såna som ångrat sitt könsbyte) lär samla tiotusentals medlemmar. Vi får också möta en mamma, vars psykiskt instabila dotter tog sitt liv efter en könsbytesprocess som initierades och uppmuntrades av skolan.

Det enda som enligt Starbuck kan stoppa den pågående barnsexualiseringen är: (1) starka familjer, (2) gärna på kristen grund och (3) att pappan tar sitt biologiska ansvar och skyddar sin avkomma. På amerikanskt manér visar han tre gånger i filmen hur han övar pistolskytte med barnen i trädgården. Föga överraskande är ”Woke-ideologin” (som helt dominerar skolans värld) inriktad på motsatsen; att försvaga familjen, förtala kristendomen och ta ifrån pappan hans vapenlicens.

En av filmens många intervjuobjekt är en dömd pedofil som öppenhjärtigt berättar hur han ”groomar” barn. Först gör han en ”research” av barnets familjeförhållanden, och om han upptäcker en stark pappa i bakgrunden avstår han från övergrepp. Det är också barn till svaga pappor, och framför allt barn utan pappor, som brukar falla offer för trans-aktivister.

En annan viktig fråga för den kristna högern är kampen mot pornografi. Starbuck ger sig ut på jakt i skolbiblioteken och här kan jag tycka han är lite överkänslig när han klassar seriealbumet ”Flamer” som pornografiskt. Möjligtvis HBTQ-propaganda, men har sett betydligt grövre exempel på porr i europeiska läromedel. Till exempel i det material RFSL producerar.

Avslutningsvis intervjuar han Dr. Laurie Betito på ”PornHub Sexual Wellness Center”. Den anrika porrsajten håller just på att lansera en nättjänst för seriös sexualundervisning (trodde först det var ett skämt, men är tydligen sant). För ändamålet har man engagerat läkare, psykologer, terapeuter och det går även att ställa frågor direkt till Dr. Laurie.

Kanske Dr. Laurie och hennes kollegor drivs av genuin omsorg om ungdomars hälsa, ungefär som ett amerikanskt RFSL. Eller vill man helt enkelt utnyttja gråzonen mellan porr och undervisning, för att locka en ny generation konsumenter. Det ska bli mera ”woke” att porrsurfa.