Magdalena Andersson lider inte av hämningar när det gäller att tumma på sanning, logik och hederlighet. Beteendena sammanhänger sannolikt med hennes personlighet.

Nu har hon tappat det också kognitivt. Först ifrågasätter hon i en intervju i DN en kritisk samhällsdebattör som avslöjar Magdalena Anderssons och Socialdemokraternas långvariga vanskötsel av Sverige. Hon ställer den insinuanta frågan ”varifrån han får sin finansiering”. Utan att direkt skriva det i klartext ligger i förlängningen av hennes fråga en antydan att det kan vara rysk finansiering.

Mannen hon avser är en tidigare framgångsrik företagare och entreprenör med egna finansiella resurser och som dessutom har mer än 100 000 följare med privatpersoner som bidrar med pekuniärt stöd. Allt detta är väl känt, utom för Magdalena Anderson.

Hennes insinuanta och grundlösa uttalande i DN åstadkom en formlig mediastorm. Hon fick omfattade kritik i flera stora main-stream media. Uttalandet beskrevs som ”grundlöst” och ”ohederligt”. Liljestrand skrev i Expressen: ”Det är ett oseriöst, obehagligt och häpnadsväckande inkompetent uttalande”. Sydsvenskans Olle Lönnaeus skrev att Anderssons kommentarer kommer ”utan minsta bevis” vilket är ”riktigt dåligt”.

Magdalena Anderson förklarar sig och lyckas gå ”from bad to worse”, från askan i elden. Det är oundvikligt att inte ställa sig frågan vilken typ av kognitiv skada hon har dragit på sig. Hur har den uppkommit? Vad har orsakat förändringarna av personlighet och kognitiv förmåga?

Magdalena Andersson försvarar sitt uttalande om högerdebattören och kritikern av socialdemokratisk misskötsel av Sverige. Hon hävdar (P1 Morgon):

”Jag säger bara att jag tycker att det är viktigt när man vidarebefordrar information att man också har koll på vad som är grunden till det”. Andersson påstår, utan några belägg, ”att det sprids väldigt mycket information på sociala medier och att frågan om hur olika aktörer finansieras är viktig”.

Det hon påstår är rent trams. Först pekar hon ut en enskild kritiker och går sedan till attack med lögnaktiga insinuationer mot alla oss kritiker. Det som stör Magdalena Andersson och partisekreteraren är att Socialdemokraternas gamla ”problemformuleringsprivilegium” (med Lars Gustafssons geniala term) inte lägre gäller. Vi är många kritiker som med tung empiri, gedigen analys och hållbara slutsatser kritiserar vad Socialdemokraterna gjort med Sverige från halvkommunisten Hjalmar Branting via Alva Myrdal, Stellan Arvidsson, Olof Palme, Stefan Löfven och Magdalena Anderson. Socialdemokraterna har förstört Sverige och de etniska svenskarnas villkor. Det är vad vi visar och det kan inte Magdalena Andersson hantera intellektuellt. Hennes kognitiva brister (vad dessa nu kan bero på) gör att hon blir en lögnare.

Själv finansierar Magdalena Anderssons sina förlöpningar, lögner, aggressiva utfall och påverkanskampanjer med skattepengar. Hon lyckades spendera betydande belopp för få att sitta som statsminister när hon köpte den PKK-kurdiska vilden Amineh Kakabavehs röst i riksdagens omröstning om statsministerposten. En finansiering med mina och dina pengar för att behålla statsministertaburetten.

Lennart Waara disputerade 1980 i ekonomisk historia på en avhandling om statligt företagande i marknadsekonomier. Undervisat vid Uppsala universitet. Arbetat som revisionsdirektör på Riksrevisionsverket. Organisationskonsult med uppdrag åt bland andra banker, företag samt finansdepartementet, utrikesdepartementet och åt Sida i Ryssland. Företagsledare i olika företag bland annat som VD och rektor för Beckmans School of Design och näringslivsdirektör i Örebro kommun. Blogg kring politik, samhälle och kultur: lennartwaara.com