Det är ett evinnerligt klankande på våra politiker. Det är tjatigt och ganska meningslöst: Sådana är väl alla politiker? Kanske. Finns det några exempel som motsäger denna dystra uppfattning? Kanske. Jämför själv denna åsikt, grundad i de erfarenheter våra svenska politiker gett oss, med alla nio kandidaters uppträdande i en debatt inför det finska presidentvalet.

Vad tycker du? Inte klarar väl våra svenska politiker jämförelsen särskilt bra?