Just nu är det härliga tider. Det är nämligen blodapelsintider. Det må vara Moro, Sanguinello eller blodapelsinernas Rolls Royce Tarocco – jag älskar dem alla. Och det är jag inte ensam om. Men för några år sedan döpte butikerna plötsligt om dem till ”röda apelsiner”. Namnet blodapelsin kunde nämligen te sig kränkande för vissa grupper.

Det är nu drygt tio år år sedan jag började se suspekta skyltar inne på Coop och City Gross, där dessa sicilianska ljuvligheter beskrevs som ”röda apelsiner”. Och jag fick snart förklaringen. Namnet ”blodapelsin” hade plötsligt, som genom ett trollslag, blivit fel. Kanske rentav kränkande?

Enligt en artikel i Aftonbladet var det fruktleverantören som ville öka försäljningen genom att byta namn. De hade ”från flera håll fått indikationer på att namnet blodapelsin var osmakligt” meddelade Coops pressjour. Eftersom namnet blodapelsin varit helt naturligt för generationer av svenskar ställde jag mig genast frågan om varifrån dessa ”indikationer” kom.

Det var inte helt lätt att utröna men förslaget att döpa om blodapelsinerna ska ha kommit från fruktleverantören Everfresh i Helsingborg, enligt en research som gjordes av bloggen Muslimska friskolan. Där framgår att man från företagets sida menade att det kunde vara stötande för vissa att ordet blod ingår i ett fruktnamn.

Företagets talesperson ville inte spekulera i vilka befolkningsgrupper som skulle kunna tycka det eller varför det blivit avskräckande först på 2000-talet när ingen haft problem med det tidigare. Däremot kunde man utröna att det var just i södra Sverige som försäljningen påstods ta fart efter namnbytet.

Det ligger alltså rätt nära till hands att anta att det var de invandrartäta områdena man sonderade terrängen i och att vissa grupper i dessa områden kunde tänkas undvika blodapelsinerna på grund av namnet, eftersom de var ovana vid det. Det är hur som helst inte troligt att svenskar plötsligt skulle bli avskräckta av ett namn som de känt till i generationer.

Everfreash har aldrig, såvitt jag vet, klargjort hur blodapelsinodlarna på Sicilien ställde sig till att deras stolta varumärken förpassades till soptippen men eftersom de allra flesta butiker med självaktning har återgått till namnet blodapelsin, och dessutom anger sort, får man gissa att tilltaget inte föll i god jord. Dessutom är det faktiskt så att det också finns apelsiner, som har rött eller rödaktigt fruktkött utan att vara blodapelsiner. Då blir det förstås förvirrande, för att inte säga direkt vilseledande, att saluföra alla apelsiner med rött fruktkött under samma allmängiltiga namn.

Kommer någon av DGS läsare förresten ihåg att det fanns en tid när butikerna faktiskt skrev ut de olika druvsorterna på skyltar i fruktdisken? Numera står det bara ”vindruvor” och färg trots att det finns mängder med olika sorter. Det enda som i någon mån marknadsförs under sortens namn är väl de där druvorna som smakar som spunnet socker och som kostar dubbelt så mycket som alla andra. Fast om jag vill ha spunnet socker så köper jag spunnet socker. Om jag vill ha druvor vill jag att de ska smaka druvor.

Inte för att de gör det, för den delen. De druvor som hittar till våra fruktdiskar numera har inte alls samma smak och arom som de druvor man kunde köpa när jag var barn. Det är väl stordriften, antar jag, och hetsen att allt ska mogna snabbt, snabbt för mesta möjliga vinst. Ungefär som de svenska jordgubbarna som, med få undantag, är smaklösa och vattniga eftersom de drivits fram för snabbt.

Nåja, ingen idé att sörja över forna tiders söta, saftiga och smakrika jordgubbar ännu, vi är ju bara inne i januari än med en lång tid av saftiga, sötsyrliga blodapelsiner framför oss. Tid att njuta, med andra ord. Och bojkotta gärna de butiker som fortfarande marknadsför dem som ”röda apelsiner”.