Det är mycket man inte vet men turligt nog är det inte så mycket man behöver veta så man kan ta sin okunnighet med ro. Men ibland blir okunskapen plågsam. Så är det för mig med företagen och klimatpolitiken. Här finns en inbyggd konflikt (och förklara gärna att jag har fel om du har en vassare förståelse än jag) eftersom klimatpolitiken är dyrbar för företagen (vare sig de frivilligt anammat den eller tvingats därtill av myndigheter). De extra kostnaderna drabbar rimligtvis vinsterna. Man skulle därför vänta sig att företagen motarbetade klimatpolitiken men det gör de inte, i varje fall inte offentligt. Mellan skål och vägg borde det emellertid vara ett himla gnällande. Det är det också men det är inte tillräckligt för att det ska uppmärksammas utåt. En del företag är förstås rädda för att få rykte om sig att sätta profiten framför jordens överlevnad.

Om jag har rätt borde en tilltagande spänning gradvis alltmer försvåra relationerna mellan företag som tvingas anpassa sig till hållbarhetskraven och de myndigheter och politiker som inrättar dem. Att döma av internationell press tycks detta också vara fallet. CNBC skriver så här:

I kölvattnet av ett amerikanskt korståg mot politiskt korrekta investeringar verkar tecken på en grön politisk motreaktion i Europa ta fart.

Deltatliga lagar som begränsar användningen av miljö-, sociala och andra politiskt korrekta regler har svept över USA de senaste månaderna, vilket ökar osäkerheten för ett växande antal företag.

I Florida undertecknade den republikanska regeringen Ron DeSantis ett lagförslag i början av maj som hindrade statliga och lokala tjänstemän från att investera offentliga medel för att främja ESG-mål (vilket betyder att satsa på annat än hög vinst) och förbjöd kommuner att sälja ESG-värdepapper. ”Vi vill inte att de ska engagera sig i dessa ideologiska glädjeämnen”, ska DeSantis ha sagt då.

Analytiker förväntar sig att resultatet av nästa års amerikanska presidentval kommer att avgöra om den politiska motreaktionen mot ESG kommer att ha en djupgående och bestående effekt.

En motreaktion mot klimatpolitiken är inte bara en amerikansk fråga. I Europa har tecken på en grön backlash – eller ”greenlash” – börjat dyka upp när företag och medborgare känner av kostnaderna för energiomställningen.

Kalifornien är det politiskt korrektas stamort på jorden. The Wall Street Journal rapporterar därifrån:

Klimatpolitiken fortsätter att kollidera med den ekonomiska och tekniska verkligheten, och Kalifornien är ruta noll. Delstatens senaste insats är ett förbud mot diesellastbilar utan hänsyn till kostnader eller konsekvenser.

Lastbilsförare larmar om ett nytt tvång som föreslagits av California Air Resources Board (CARB) för att elektrifiera sina flottor. Från och med nästa år skulle åkerier som transporterar varor mellan delstatens hamnar och distributionscentra förbjudas att registrera nya dieselbilar. År 2035 måste nästan alla paketleveranser vara ”nollutsläpp”.

Det är samma år som Kaliforniens förbud mot nya bensindrivna bilar träder i kraft, men elektrifiering av lastbilar blir ännu dyrare och svårare. Endast 272 elektriska lastbilar registrerades i Kalifornien från och med förra året. Enligt CARB:s mandat måste cirka 510 000 lastbilar vara utsläppsfria år 2035. Snacka om att sätta pedalen mot metallen.

Här är ett klassiskt exempel på att reglera först och tänka senare. Börja med kostnaderna. Elektriska tunga lastbilar är ungefär tre gånger dyrare än nya dieseldrivna stora riggar. Inflation Reduction Act:s skattekrediter kommer endast att kompensera $ 40 000 av en kostnad på $ 400 000 till $ 500 000.

Det blir ännu löjligare. Från och med förra månaden fanns det färre än 700 laddare vid lastbilsdepåer, men Kaliforniens energikommission uppskattar att 157 000 fler kommer att behövas för medelstora och tunga lastbilar år 2030. Detta skulle kräva att mer än 450 byggs varje vecka, vilket kan ta minst fem till tio år. Sedan har vi viktproblemet. Elektriska lastbilar körs på två batterier som vardera väger cirka 4 000 kilo. Eftersom lastbilar måste följa strikta federala viktgränser kommer de inte att kunna bära lika stor last som stora dieselriggar …  Bland förlorarna kommer att finnas oberoende åkare som inte kommer att ha råd med elektriska lastbilar.

(Bilden visar en ellastbil av märket Tesla som på grund av viktgränser kör chips men inte läskedrycker från samma leverantör.)