Reportern Liza Youhanan gör i Studio Ett 29 augusti ett reportage om att England nu stramar åt sin migrationspolitik:

”I Storbritannien läggs om migrationspolitiken under parollen ‘Stop the boats’ – stoppa båtarna. Enligt den brittiska regeringen ska den nya migrationspolitiken både avskräcka migranter att ta sig till Storbritannien på illegala vägar men också, lätta på asylkostnaderna.”

Enligt Youhanan är detta en fråga som diskuteras livligt i landet, och vi ska nu se vilka röster hon hittar som är för respektive emot en mer restriktiv invandringspolitik.

Först pratar hon med Alireza som kom till England från Iran för 10 år sedan. Han för ett sansat och intelligent resonemang på perfekt engelska om brittisk invandringspolitik och han är emot åtstramningen eftersom han anser att det inte gynnar landet som helhet.

Darren Thomas, däremot, stödjer en skärpning, och ”han beskriver sig själv som nationalistisk” enligt Youhanan. Så fick hon in detta, enligt vänstern, hemska skällsord i reportaget på ett försåtligt sätt. Den nationalistiske Thomas tycker att regeringen ska sätta brittiska medborgare först, oavsett vilken bakgrund de har.

Hemma hos Lisa diskuteras ofta invandringsfrågan. Hennes man är för skärpningarna, Lisa är emot. Lisa tycker att man måste ta hänsyn till varje människas egen historia och berättelse. Hennes man får vi inte höra alls.

Nasser Kalam delar Lisas åsikt. Han flyttade till England för sex år sedan, efter ett flertal vistelser i olika länder i Europa. Var han ursprungligen kommer ifrån får vi inte veta, men Kalam hävdar bestämt att Storbritannien har ”ett ansvar” att ta emot människor som han. Han har efter sina år i andra europeiska länder funnit att England passar honom bäst. Av okänd anledning talar han dock inte engelska, som Alireza, utan arabiska.

Reportern Youhanan berättar vidare att för tre veckor sedan drunknade sex personer när de försökte ta sig ”den farliga vägen” över Engelska Kanalen från Frankrike. Samt att 175 000 personer väntar på beslut från Englands motsvarighet till Migrationsverket. Vilket är 44 procent fler, jämfört med förra året.

Hur väl lyckades då Youhanan belysa och rapportera om denna mycket omdiskuterade brittiska fråga? Hon hittade en röst som var för en åtstramning och tre som var emot. Inklusive henne själv så blev resultatet alltså fyra röster mot en skärpning av den brittiska invandringspolitiken och en som var för. Bra jobbat!

För att göra den groteska satiren komplett avslutar Studio Ett sin text, som alltid, med Statsradions programförklaring:

”Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.”

Dessutom vill jag tillägga att det är rena skymfen att intervjua en iranier i det här sammanhanget.

Hade Sverige enbart tagit emot 1,3 miljoner iranier de senaste 20 åren, istället för lika många från alla andra underutvecklade och våldsamma länder i Mellanöstern och Afrika, då hade Sverige i dag varit en blomstrande nation på stark väg uppåt. Istället för, som nu, på väg mot ekonomisk, kriminell, kulturell, religiös, demografisk och demokratisk katastrof.

Iranier är, i likhet med många av oss svenskar, både smarta och begåvade.