
Vi hör allt oftare talas om ”pojkar” i nyhetsrapporteringen om mord och mordförsök med skjutvapen. Det talas om ”pojkar” hela tiden nu. Extra mycket har vi hört om ”pojken” som utförde mordet på en gängkriminell på köpcentret Emporia i Malmö i augusti förra året.
Mycket av rapporteringen har handlat om att ”pojken” suttit häktad sedan dess, fram tills nu när rättegången inletts. Och det har inte alls varit speciellt kul för den lille gossen att sitta häktad så länge.
Barnrättsorganisationer har påtalat att han mått jättedåligt i häktet. Vilket jag tolkar som att han inte alls haft det lika mysigt i häktet som innan, när han fritt kunde härja runt i samhället och utgöra en livsfara för alla andra lite som han ville.
Dessutom kom han, enligt kvinnorna på barnrättsorganisationerna, efter i skolan genom att hållas häktad. Ja, det var säkert den lille ”pojkens” allra största bekymmer i häktet, oron över att komma efter i skolan.
Vid tiden för skjutningen och mordet på Emporia var han 15 år. Han var då tvångsomhändertagen enligt LVU och placerad på ett LVU-hem, eftersom han har en lång historia bakom sig av droger, våld och psykiska problem.
Vilket inte på något sätt hindrade honom från att fortsätta hålla kontakten med gängkriminella i Göteborg, varifrån han kommer.
Tvärtom, han kunde utan problem ta på sig att utföra kontraktsmordet på en 31-årig gängkriminell, medlem av ett stort ”kriminellt släktbaserat nätverk” i Göteborg. 31-åringen har gjort sig skyldig till bland annat sprängdåd och utpressning. Jag antar att han tillhörde den beryktade Ali Khan-klanen som håller på att helt ta över vissa förorter i Göteborg.
När det blev dags att utföra beställningsmordet kunde ”pojken” helt obekymrat knalla ut från LVU-hemmet och ansluta sig till sina uppdragsgivare. För att utföra mordet några dagar senare.
Han lyckades faktiskt skjuta ihjäl den 31-årige klanmedlemmen, så för det får han en guldstjärna i kanten av mig för väl utfört arbete. Men han skottskadade även en 39-årig helt oskyldig kvinna som blev mycket svårt skadad. Samt utsatte alla på köpcentret för stor akut livsfara.
Vad säger oss denna historia, och alla andra liknande berättelser om Sverige? För mig säger den att Sverige har blivit ett helt sinnessjukt land.
En pojke i min värld är en glad liten kille i skjorta och kortbyxor som äter glass, med en ballong från Gröna Lund fastknuten i skjortknappen. Men enligt statsmediernas nyhetsredaktioner är även tonåriga kallblodiga mördare, fullfjädrade psykopater, våldsverkare och drogmissbrukare med psykproblem ”pojkar”.
Allt är förstås ett medvetet sätt att försöka förvilla oss. Statsmedierna vill försöka släta över, väcka våra sympatier så att vi ska tycka lika synd om alla dessa stackars ”pojkar” som de gör. Detta behöver jag egentligen inte ens säga, men jag gör det ändå.
Landet är även sinnessjukt när man betänker vilket straff denne ”pojke” kommer att få; några år till på ännu ett LVU-hem, eller samma som han var på tidigare. I bästa fall får han fyra år, men antalet år spelar egentligen ingen roll eftersom han själv fritt kan avgöra om han vill vara kvar på LVU-hemmet eller helt enkelt avvika för att begå nya grova våldsbrott och mord.
Avsaknaden av kännbara straff, denna ständiga omsorg om och varsamma behandling av de unga fullkomligt livsfarliga kriminella våldsverkarna befäster Sveriges ställning som ett helt sinnessjukt land.
Sveriges rättssystem skyddar de kriminella mer än det skyddar potentiella och helt oskyldiga brottsoffer. Vilket tyvärr kan drabba dig och mig, något av våra barn eller våra vänner vilken dag som helst nu.


