Det förtrollade svärdet är en serie tecknad av Bengt-Olof Wennerberg, även kallad Bowen. Den publicerades i Vecko-Revyn på 40- och 50-talet som en del i en följetong med berättelser ur Tusen och en natt. Bowens förmodligen mest spridda verk är annars vikingaskeppet på Explorer Vodka-flaskan.

Berättelsen börjar när en fiskare hittar en kista i havet. Kistan innehåller en liten pojke. Eftersom fiskaren är barnlös adopterar han pojken och ger honom namnet Hassan. Men efter att fadern drunknat i en storm blir han utkörd av den elaka adoptivmodern. Hassan ger sig iväg på äventyr och hittar ett förtrollat svärd.

I en scen möter han några slavhandlare som satt upp ett läger i en glänta i skogen. ”Det är nog synd om de stackars slavarna”, tänker Hassan. ”Men jag kan ingenting göra! Lagen tillåter ju slavhandel och jag är ensam och dom är många.”

Det står i inte vilken lag som åsyftas, men man förstår att det är den islamiska lagen. För berättelsen utspelar sig i ett islamiskt land. Och det är helt riktigt. Den islamiska lagen tillåter slavhandel. Det står tydligt utskrivet i Koranen, i profeten Muhammeds yttranden och i de lärdes böcker.

Bland slavarna får sedan Hassan syn på något han aldrig sett förr – en ung kvinna med ”hår som guld”. En av slavhandlarna ser lystet på den blonda flickan. När hon ska gå in bland träden för att be sin aftonbön – hon är kristen, förstår man – kastar han sig över henne.

Hassan, som är en god ung man, ingriper. Och med sitt förtrollade svärd lyckas han besegra slavhandlarna och befria slavarna.

Denna scen i Bowens serieberättelse bygger på verkliga förhållanden. Det var verkligen så att de muslimska slavhandlarna särskilt uppskattade vita, blonda flickor. Jag läste nyligen en bok om Spanien under islamiskt styre, The Myth of the Andalusian Paradise från 2016. Den amerikanske forskaren Darío Fernández-Morera slår hål på myten om Andalusien, det islamiska Spanien, som en mångkulturell idyll. Det var snarare ett slavsamhälle där kristna levde under förnedrande förhållanden.